SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
TÖRST tœr4st, förr äv. TORST, r. l. m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(torst 15261830. tårst 16421693. törst 1536 osv.)
Etymologi
[fsv. þörster, þorster; jfr fd. thyrst, thørst, thorst (d. tørst), nor. bm. tørst, tørste, fvn. þorsti, nor. nn. tørst, tørste, torste, fsax. thurst, mlt. dorst, mnl. dorst (nl. dorst), fht. thurst (t. durst), feng. þurst, þyrst (eng. thirst); avledn. av ett verb motsv. got. þaursjan, törsta, till den rot som äv. föreligger i TORR, adj. — Jfr TÖRSTA]
1) hos människa l. djur, om (naturligt) behov l. begär att inta vätska (yttrande sig i en känsla av torrhet l. obehag i munnen l. svalget); äv. dels om det fysiologiska tillstånd som orsakar detta behov osv., dels om begär efter alkoholhaltiga drycker; särsk. i förb. med släcka (jfr SLÄCKA, v.2 1 f α); jfr TÖRSTAN. OPetri 1: 7 (1526). Tå Legaterna kommo tilbaka, befalte .. (kungen) them kastas i Fängelse, theruti the aff ond Stank, Hunger och Torst döö moste. Schroderus Os. 2: 57 (1635). Wattn, att släckia törsten med. SvBrIt. 1: 57 (c. 1700). Behofvet att dricka tillkännagifver organismen genom den känsla af torrhet, som vi kalla törst. Wretlind Läk. 4: 64 (1896). Giv mig whisky, jag förgås av törst. Dardel Konf. 12 (1924). Törsten efter en häftig blödning är mycket betecknande för kroppens behov av vätskeersättning. Nyström Kir. 1: 114 (1926). Han härdade sin kropp i att fördra hunger och törst, kyla, vind, hårt underlag. Gyllensten Grott. 9 (1973). — jfr BRÄNNVINS-, FEBER-, O-, SPRIT-TÖRST.
2) oeg., hos växt l. vegetation (förr äv. jord) o. d.: brist på vatten; torka. Sandöcknar, förbrände af törst. Adlerbeth Æn. 81 (1804). Under regntiden antager växtligheten stundom ett nästan drifhuslikt skaplynne .. (som får växterna att spira) men under den torra delen af året försmäkta de af törst. Svensén Jord. 69 (1884).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, om (starkt) behov l. begär l. sug l. (stark) längtan l. åtrå o. d. (efter ngt). See här och skode the Danskes mood. / Thet war theris törst, thet war theris siuke / The skulle thet Swenske blodh vpsluke. Svart Gensw. G 4 b (1558). Pygmalion som plågas af en outsläckelig törst til rijkedomar, giör sig .. förhatelig. Ehrenadler Tel. 90 (1723). Vår törst efter ära. Lagerlöf Juv. 157 (1893, 1896). Den törst efter ömhet, som låg slumrande inom henne. Krusenstjerna Pahlen 1: 210 (1930). Nu följde jag en slingrande kurs lik den törstige som tumlar från krog till krog, men min törst var kunskapens och det var till stadens bättre antikvariat min daimon ledde mig. Siwertz Pagoden 71 (1954). Törsten efter Gud. SvD 2 ⁄ 6 1998, s. 4. — jfr BILDNINGS-, BLOD-, FRIHETS-, GULD-, HÄMND-, KUNSKAPS-, MORD-, NJUTNINGS-, NYHETS-, PENNING-, SANNINGS-, SENSATIONS-, STUDIE-TÖRST m. fl.
Ssgr (i allm. till 1): A: TÖRST-DRICK, -DRYCK, se B. —
-FÖRSMÄKTANDE, p. adj. (†) jfr försmäkta 1. Tusen, som törstförsmäktande / vaka och kvida i mörkret och natten. Stjerne Sol 64 (1906).
-KUR. (förr) jfr kur, sbst.3 1. NF 4: 1091 (1881). Törstkur .. (dvs.) behandling av vissa sjukdomstillstånd medelst fullständigt undandragande av vätsketillförsel. Lindskog o. Zetterberg (1975).
-KÄNSLA. jfr känsla 8 a. Dagen 25 ⁄ 1 1897, s. 4. Direkta febersymtom .. (är) törstkänslan, slemhinnornas torrhet, den sparsamma, mörka feberurinen. Salén Infekt. 196 (1933).
-LÖS. (törst- 17631889. törste- 1681) (†) som inte känner törst l. är törstig; jfr o-törstig. Verelius 264 (1681). Björkman (1889).
-SJUKA. (numera mindre br.) om (symptom vid) diabetes insipidus; förr äv. allmännare, om stark törst. Haartman SciagrMorb. 263 (1781). Den s k törstsjukan eller med sitt vetenskapliga namn diabetes insipidus. GbgP 3 ⁄ 3 1987, s. 28.
-SLÄCKANDE, p. adj. om dryck l. frukt o. d.: som (effektivt) släcker törst. Block Ludwig 3 (1717). Som lunchdryck under den varma årstiden är det kalla teet med en skiva citron i varje glas utomordentligt törstsläckande och stimulerande. StKokb. 533 (1940).
-SLÄCKARE. särsk. om dryck som (effektivt) släcker törst. Stenfelt Skepp. 61 (1903). Även de allra billigaste pilsnersorterna .. håller förvånansvärt hygglig kvalitet – om kravet bara är en lättdrucken törstsläckare. GbgP 5 ⁄ 5 2001, Bil. s. 22.
(2) -VÄXT. (†) om växt som är anpassad till torrt klimat, xerofyt. Lindman NordFl. 3: 19 (1901). Auerbach (1915).
B (†): TÖRSTE-DRICK. (törst- 16761765. törste- 16661740) (†) dryck (se d. o. 2) att släcka törsten med (o. icke berusa sig med); jfr drick 2 o. -dryck. ReflStormakt. 64 (1666). Icke kan .. (en dräng som lämnat sin tjänst) gerna gifta sig; men gör han det, så får hans hustru icke skaffa sig någon styfver för en törst-drick eller brödkaka till någon gardeskarl, af det hon tillredt för sin man. Chydenius 229 (1765).
-DRYCK. (törst- 17531766. törste- 15821754) (†) dryck (se d. o. (1,) 2) att släcka törsten med (o. icke berusa sig med); jfr -drick. Thet synes aff Marie ord .. (som Jesus) skulle tilförene j huszhållet burit them enn kruko wijn til en törstedryck, när the hade sendt honom effter watn. PErici Musæus 1: 132 a (1582). Mindre (kärl) af samma slag, hvilka man hade til dageligit bruk i hushållen, at derutur taga sin torst-dryck, fingo ej heta Horn. SvMag. 1766, s. 21.
-LÖS, se A.
Avledn.: TÖRSTIG, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content