SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2011  
UPPSYN up3~sy2n, r. l. f. l. m. (HFinlH 1: 278 (1546) osv.) ((†) n. UHiärne Strat. 12 (1668)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(op- 15461741. opp- 1689 (: OppsynsCarlens)1949. up- (v-) 15321870. upp- (v-) 1617 (: uppsynsmann) osv.)
Etymologi
[fsv. upsyn; ssg av UPP o. SYN, sbst.2]
1) uppsikt l. tillsyn l. överinseende; särsk. i uttr. ha (sådan l. sådan) uppsyn över (förr äv. med l. ) ngn l. ngt. Är wår wilie och begären ati wele haffua granna vpsyn på fienderner ati icke warde forraskade. G1R 8: 40 (1532). Wårt oc Rijksens bergsCollegiu(m) .. (skall) hafua gran och noga vpsyn medh wåre och Cronones bergslagor. PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A 2 b. Philaretus är med sin förtienst upstigen i det säte, där han på Församlingen kan ha upsyn. Dalin Arg. 2: 245 (1734, 1754). (Spolflickorna) antogos av föreståndarinnan, som hade uppsyn över dem och ansvarade för silket, som skulle spolas. Fatab. 1950, s. 190.
2) min l. ansiktsuttryck; äv. (o. i denna anv. äv. oeg., om ngt sakligt): utseende; i sht förr äv. dels: ansikte, dels: blick; förr särsk. i uttr. ge (ngn) l. (en) l. ta (sig) en sådan l. sådan uppsyn. Såsom ther man giffuer någhrom een hwass .. vpsyyn, aff ildsko. LPetri Mandr. A 8 b (1562). Man skulle få en oblid vpsyn, och ett stubbot swar, om man skulle nu komma fram och kalla en secreter, en skrifware, som wåre vttolckare honom i Bibelen kalla. Swedberg Schibb. 220 (1716). Styrbjörn tog sig en trumpen upsyn och bannades; men log i sitt sinne. Dalin Vitt. II. 6: 109 (1740). Goda Flicka! hvarför så med handen / Höljer du din uppsyn mot mitt bröst? Franzén Skald. 1: 231 (1810, 1824). Hon har för mig en så vidrig uppsyn, att jag aldrig kan vänja mig vid det skarpa ansigtet. Knorring Torp. 1: 34 (1843). Det är .. knappast främst lämlarna själva som gör att fjällen ändrar uppsyn under lämmelåren, utan den samtidiga förändringen inom fågelvärlden. Selander LevLandsk. 103 (1955). — jfr BOV-, ODÅGE-, OVÄDERS-, RÖVAR-UPPSYN m. fl.
Ssg: UPPSYNS-MAN. (uppsynes- 16141701. uppsyns- 1617 osv.) uppsyningsman; jfr tillsyns-man. AOxenstierna 2: 192 (1614). Skal Mätare-Skrifwaren jämpte Ålderman wara .. (spannmålsmätarnas) opsynsmän, som laga at alt går richtigt och rätt til, medh mätningen. SthmStadsord. 2: 56 (1686). Han är upsynsman över trägården. Schultze Ordb. 4060 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content