publicerad: 2014
VAL va4l, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (1Mos. 1: 21 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668), Hof Förkl. 77 (1765)).
Ordformer
(förr äv. hu-, hv-, hw-, w-, -aa-, -ah-)
Etymologi
[fsv. hval; motsv. fd. hwal(v) (d. hval), nor. bm. hval, fvn. hvalr, fht., mht., t. wal, feng. hwæl (eng. whale), fpreuss. kalis, mal; ordet har i de germ. spr. urspr. avsett fisken mal; av ovisst ursprung, dock möjl. etymologiskt identiskt med det finsk-ugriska ord som föreligger i fin. kala, sam. guolle, mordvinska kal, alla med bet.: fisk. — Jfr MAL, sbst.1]
(individ l. art l. släkte av) fiskliknande (mycket stort) vattenlevande däggdjur tillhörande ordningen Cetacea; i pl. äv. (zool.) om ordningen; äv. koll. Och Gudh skapadhe stora hwalar. 1Mos. 1: 21 (Bib. 1541). Hwahlen warder trott (när den fångas), och tå moste han giffwa tapt, warder så fången och släpas åth Landet, ther slås ihiel. Risingh LandB 90 (1671). Ibland fyrfotade diuren har ingen fått större Hjerne än Elephanten .. ibland fiskarne än Hwalen, dem och Naturen giort liksom slugare. Linné PVetA 1739, s. 6. Hwalarna hafwa mycken likhet med fiskarna (däraf benämningen hwalfisk). Holmström Ström NatLb. 1: 61 (1851). Hvalarne äro de enda däggdjur, som äro alldeles hårlösa. Sundevall Zool. 64 (1864). I september 1894 mottog kapten L. Kristensen i Melbourne order .. att göra fartyget i ordning för att gå söderut och fiska hval. SD(L) 1895, nr 304, s. 4. Valarnas och sälarnas tran är .. flytande, medan en del tropiska växters fetter t. ex. kokospalmens och oljepalmens äro fasta. Bolin VFöda 46 (1933). — jfr AND-, BARD-, BLÅ-, SPRING-VAL m. fl. — särsk.
a) i utvidgad anv., om djur som i ngt avseende påminner om en val, dels ss. förled i ssgn VAL-HAJ, dels ss. senare led i ssgrna SKAL-, SVART-VAL.
b) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. med tanke på djurets storlek. Icke är iagh itt haaff, eller en hwal, at tu så hårdt inne stenger migh. LPetri Job 7: 12 (1563). Ensamt lämpade det sig nämligen icke för England att strida mot Ryssland – ”hvalen mot elefanten”. SvH IX. 1: 301 (1910). Dagens litterära nyhet är en antologi med USA-poesi, en riktig val till bok. DN 6/2 1985, s. 1.
-ARTAD, p. adj. (numera mindre br.) jfr arta, v. V 3. Likasom de andra Hwalartade Djuren, måste Tumlaren ofta upp till hafsytan för att andas. Nilsson Fauna 1: 402 (1820). FoFl. 1911, s. 67. —
-BARD. bard (se bard, sbst.2). Thorell Zool. 2: 72 (1861). Ribbverkets olika delar äro hopbundna med remmar af skinn eller med strängar af hvalbarder. Nordenskiöld Vega 2: 98 (1881). —
-BEN. (val- 1820 osv. vals- 1666)
1) jfr ben, sbst.1 I 1, 2 b. Itt hwaalz been som wäll är 18 alna longdt. Bolinus Dagb. 14 (1666). Någon gång uppföras hus af hvalben, till och med en af hvalben uppförd kyrka omtalas. 3SAH 12: 173 (1897).
2) jfr ben, sbst.1 I 3 b; jfr valfisk-ben. Det gjorde ont, blott hennes viljestyrka och korsettens valben höll henne samman. Sund LanthSon 55 (1997). —
-BÅT. om roddbåt (avsedd att utsändas från valfångstfartyg) från vilken harpunering av val skedde; äv. (o. om nutida förh. bl.) oeg., om skeppsbåt (särsk. livbåt) med om sådan roddbåt påminnande form. Hvalbåt .. (dvs.) en båt, hvars längd varierar mellan 8–18 m. och bredd mellan 1,5–3m., är spetsig och något högre i båda ändarna, ror väl, flyter lätt samt är styf. NF 7: 130 (1883). Följande båttyper förekomma vid flottan: motorbåtar, ångslupar, slupar, valbåtar (modifierad typ), vanligen kallade livbåtar. UFlottMansk. 1945, s. 215. —
-DJUR. om (djur av) ordningen valar; i sht i pl. Hvaldjuren utgöra en från de öfriga däggdjuren lätt igenkännelig grupp. Nilsson Fauna 1: 583 (1847). —
-DÄCK. [däcket ger båten en valliknande form] sjöt. däck (se däck, sbst.1) med rundad övergång till friborden (se fri-bord, sbst.1 1). SvD 19/2 1972, s. 7. —
-FETT. (förr) om olja l. fett som utvanns ur valar, valtran l. valolja; jfr valrav. Landsm. VII. 2: 22 (c. 1886). Afkyles tranen under vattnets fryspunkt för att afskilja stearinet så erhållas det hvita eller gula hvalfettet. Hirsch LbGarfv. 333 (1898). —
-FISK, se d. o. —
-FISKERI. (†) jfr fiskeri 1, 3, 4. Att .. (kungen av Danmark) oss turberar (dvs. stör) hvalfiskerijet vijd Spissberg, förebärandes att alt hvad till nord ligger i haffvet, thet kommer honom till. RP 8: 141 (1640). I sidste Fredzfördraget emellan Engelland och Holland Anno 1654. wardt bewilliat at Engeländerne the Hwahlfiskerier bruka skulle Norr uth. Risingh LandB 93 (1671). BtRiksdP 1900, 3Hufvudtit. s. 45. —
-FÅNGARE. (numera bl. om utländska förh.) valfångstfartyg; äv. om person som är verksam (ss. befäl) på sådan farkost (jfr -fängare). Nordenskiöld Vega 1: 277 (1880). (År 1881) voro redan sex skotska hvalfångare i farten på denna trad (till Newfoundland). FoFl. 1906, s. 158. Hans farfar hette Oskar Eriksson och var valfångare. Expressen 7/2 2002, s. 36.
Ssg (förr): valfångar-, äv. valfångare-koloni. koloni (se d. o. 2) för valfångstexpedition; jfr valfångst-station. Åtskilliga fartyg förolyckades, en nyanlagd hvalfångare-koloni måste öfvergifvas och uppbrändes af holländarne. Fries Grönl. 129 (1872). —
-FÅNGST. (numera bl. om utländska förh.) jfr fångst 1 o. valfisk-fänge. Nilsson Fauna 1: 612 (1847). Det är .. företrädesvis nordhvalen, som utgjort föremålet för den under sekler med stor vinst bedrifne hvalfångsten. Lilljeborg Däggdj. 919 (1874).
-fartyg. (numera bl. om utländska förh.) fartyg (urspr.) avsett för jakt på val; jfr val-fångare. WoJ (1891). Traniga valfångstfartyg med späckkokningshärdar och .. smidiga valbåtar på däcket ströko .. kring på haven. Hornborg Segelsjöf. 435 (1923).
-station. (i sht förr) jfr station II 1 o. val-station. Att valfångststationerna möjligen skulle hava utgjort det lockbete, som förmått .. (stormfågeln) att första gången bosätta sig i deras närhet. FoFl. 1924, s. 273. —
-GUANO. (†) gödningsmedel framställt ur slaktavfall av val. Fisket lämnar även tillräckligt för export (valtran, valguano och languster). 3NF 4: 571 (1925). —
(a) -HAJ. hajen Rhincodon typus Smith (påminnande om val gm storlek, form o. en uppsättning mycket långa gälräfständer, till funktionen (att sila ut små organismer ur vattnet) liknande barderna hos bardval). Björk Beebe UndHavsyt. 161 (1937). —
-JAKT. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) jfr jakt, sbst.1 1. Kaskelottjakten är .. den farligaste af all hvaljakt. PedT 1903, s. 275. —
-KANON. (numera bl. om utländska förh.) kanon (se kanon, sbst.3 1) för avlossande av harpun vid valjakt; jfr harpun-kanon. TT 1899, Allm. s. 239. Längst förut i stäfven (på valfångstfartyget) står hvalkanonen. Klinckowström BlVulk. 1: 60 (1911). —
-KOKERI1004 l. 3~002. (i sht förr) (fartyg med) kokeri (se d. o. b) för utvinnande av valtran l. valolja ur valkroppar. VFl. 1926, s. 123. Ett transtinkande valkokeri drar tungt förbi .. ner mot Antarktika. Martinson Kap 156 (1933). —
-LUS. parasitiskt kräftdjur av familjen Cyamidae (som lever fastklamrat på kroppen hos valar); jfr valfisk-lus. Lilljeborg Däggdj. 932 (1874). —
-MJÖL. (i sht förr) foder framställt av valkött; jfr mjöl 2. Engelska regeringen har sent omsider infört .. tvång att tillgodogöra hela kadavret, d. v. s. tillverkning af ”hvalmjöl” och guano såväl som af olja. FoFl. 1915, s. 223. —
-OLJA. (förr) olja framställd av valspäck l. valkött l. valben; ngn gg äv. om spermacetiolja. SDS 1894, nr 417, s. 3. Hvalolja (spermacetiolja) erhålles .. (bl. a.) af den i nordliga hafven förekommande hvalen (Baleana rostrata). HufvudkatalSonesson 1920, 6: 98. Finfördelade metaller användas .. för att få väte .. att ingå i valolja, s.k. härdning av valfett, varigenom detta blir mera hållbart under förvaring. Hammarsten BiokemSnapsh. 16 (1937). —
-RAV, se d. o. —
-RYGGS-FARTYG. [efter eng. whaleback ship] (förr) fartyg med valdäck. TT 1891, s. 211. En .. märklig typ (av fartyg) är det s. k. valryggsfartyget, som uppkommit i Nordamerika. 3NF 7: 137 (1927). —
-SLIP. (i sht förr) jfr slip, sbst.2 2. Hvalslipen, där de af ångarna hemforslade hvalarna upphalas för att flänsas och styckas, är en platform af glatthyflade furuplankor. Klinckowström BlVulk. 1: 62 (1911). —
-SPJUT. (förr) vid valjakt använt spjut. Hvalspjutet eller lansen består af en tväeggad klinga .. fästad i ett 8–10 fot långt skaft, som med en lina är fastgjordt vid båten. Nilsson Fauna 1: 611 (1847). —
-SPÄCK. jfr späck, sbst.2 1. Schultze Ordb. 4729 (c. 1755). Af sälspäck och hvalspäck utkokas tran. Berlin Lrb. 167 (1880). —
-STATION. (i sht förr) valfångststation. Den moderna hvalstationen, med sin slip, sitt ångsjuderi för tranen, sina ångkittlar för köttets förvandling i kraftfoder, sin benkvarn och sin guanofabrik. Klinckowström BlVulk. 1: 59 (1911). —
-TRAN. (i sht förr) tran framställt av valspäck. SFS 1883, nr 23, s. 14. Hvaltran användes för såp- och tvålfabrikation samt för belysningsändamål. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 98.
Spoiler title
Spoiler content