SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VARIATION var1iaʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -tjon)
Etymologi
[liksom d. variation, nor. variasjon, t. variation av fr. variation, av lat. variatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till variare (se VARIERA)]
1) egenskapen l. förhållandet att ngt varierar (se VARIERA 3) l. förändras till form l. värde o. d.; äv. konkretare; särsk. (meteorol.): förändring i temperatur l. lufttryck o. d., särsk. i uttr. operiodisk variation (se O-PERIODISK 1); äv. (i sht i fråga om pris l. avkastning o. d.): fluktuation; ibland svårt att skilja från 2; jfr BÖJNING 3, FÖRÄNDERLIGHET 1, MODULATION 1. Salberg Gr. 49 (1696). Med sådan variation i priser är det alldeles omöjligt för en Embetsman att kunna göra någon slags kalkul. Tegnér Brev 5: 66 (1828). Barometerns variationer: De oupphörliga förändringar, som iakttagas hos lufttrycket, kunna delas i två klasser, nemligen periodiska och irreguliera. Hildebrandsson Buchan 25 (1874). En spelare med blick för spelets variationer. Almkvist Bandy 67 (1919). (Det framgår) att de tvenne slagen av variationer i skördeavkastning – de årliga och de långvariga – noga måste särskiljas såsom beroende på helt olika klimatorsaker. SvGeogrÅb. 1929, s. 44. De regionala variationerna i relativa luftfuktigheten var små under dagen. SvGeogrÅb. 1966, s. 32. — jfr KLIMAT-, RYMD-, SKÖRDE-, SOLVÄRME-, SÄSONGS-, TEMPERATUR-, TRYCK-VARIATION.
2) om var o. en av flera sinsemellan olika former o. d. varunder ngt framträder; äv. konkret: variant; jfr 1 o. NYANS 2. Regionala variationer. Dijkman Obs. H 4 a (1686). Utan tvifvel äro dessa (sjukdomsslag) icke annat än variationer af ett och samma onda. Hygiea 1843, s. 266. En eller två af .. (elementen) förblifva oförändrade, resultatet kan dock variera på grund af en tredje ingående faktors variation. Verd. 1884, s. 73. Det gifves .. hos hvarje individ en individuell variation eller afvikelse från stamtypen. Rein Psyk. 2: 191 (1891). Myterna fortfara att verka i oss likt eviga motiv, vilka upprepas i oändliga variationer, ofta oigenkännliga på högre kulturstadier. Ruin Gyckl. 115 (1934). Innan de blåskimrande rullgardinerna definitivt dras ner, (kan han) beskåda de olika variationerna av familjeliv runt aftonlampan i huset mittöver gatan. Ekelöf Utflykt. 47 (1947). — jfr ASIMUT-, DIALEKT-, FÄRG-, RESISTANS-, ROT-, SAM-, SLUMP-, SPÄNNINGS-VARIATION m. fl. — särsk.
a) naturv. om förhållandet att olika individer av samma art uppvisar individuella avvikelser från varandra; äv. konkret: varietet (se d. o. 2); särsk. i uttr. fluktuerande variation (se FLUKTUERA 2 a slutet), spontan variation (se SPONTAN, adj. 2 b); jfr FÖRÄNDRING 3 a. Af Beryllen finnes många variationer upräknade. Wallerius Min. 122 (1747). Arter kunna variera .. sålunda är den hwita syrenen en variation af den blå. Hartman Naturk. 110 (1836). Förutsättningen för det naturliga urvalets verksamhet till bildande af nya former och arter är förekomsten af variationer hos de lefvande varelserna. Fahlbeck StatTyp. 25 (1897). Pudeln förekommer i tre variationer, stor, liten och dvärgpudel. Edström Hund. 76 (1948). — jfr KNOPP-, SORT-, SPRÅNG-VARIATION.
b) (numera mindre br.) i fråga om kompass(nål): deklination (se d. o. I b) l. missvisning (se MISS-VISA 1 b). (När landmärken avpejlas) måste samma peilingar förbättras, och förwandlas til rättwisande, när Compassen är variation underkastad. Hauswolff Nav. 116 (1756). Magnetisk variation .. (dvs.) äldre benämning i sjöfartskretsar för missvisning, dvs. magnetisk deklination. NE 12: 610 (1993). — jfr NORDOSTRINGS-, NORDVÄSTRINGS-VARIATION.
3) omväxling l. ombyte (se d. o. 6); jfr NYHET 1 b γ, OMSKIFTE 2. Vi behöver mer variation i tillvaron. Sahlstedt (1769). Denna sången är allenast ett af deras konststycken; de hafwa wäl flera för variation skull. Hwalström SpecPaid. 123 (1773). Man kan .. lätt tänka sig, hvilken variation af figurer och kostymer här skall förekomma. Adelsköld Dagsv. 4: 171 (1901). (Recepten) är så uppställda, att de inom sin givna ram ger tillfälle till stor variation. StKokb. 3 (1940).
4) mus. (resultat av) förändring l. utsmyckning av grundmotivet i ett tema (se d. o. 3); i sht i pl.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Tema med variationer. PT 1758, nr 90, s. 4. Den femte och sista variationen, är en slags Gigue, som .. bibehåller hufvudmelodien och tjenar til dess summariske utförande. Vogler Clavérsch. 41 (1798). Variationer af samma beskränkta thema. Phosph. 1812, s. 72. Dess psykologiska grundmotiv .. är .. en variation öfver den gamla pindariska satsen ”födseln är allt”. Levertin G3 239 (1894). Trots de stora skillnaderna kan alla masker ses som variationer på ett gemensamt tema. Kulturen 1994, s. 57.
Ssgr (i allm. till 2): VARIATIONS-AMPLITUD. jfr -bredd. Erfarenheten från andra håll synes .. visa, att marina djurformer kunna tillpassa sig för ett saltfattigt vatten, blott salthaltens variationsamplitud är ringa. Ymer 1901, s. 370.
-BREDD. i sht statist. skillnaden mellan största o. minsta värde i ett material, spridning (se sprida V 4 b); jfr -amplitud, -latitud, -vidd o. skiftnings-vidd, spänn-vidd 2 a. Ymer 1905, s. 77. Området är för litet och uppgifterna för få i förhållande till de utomordentligt stora variationsbredderna .. för att .. få fram påtagliga och tillförlitliga uppgifter. SvGeogrÅb. 1945, s. 62.
(1) -FÖRMÅGA. jfr förmåga, sbst. 3 a. BotN 1872, s. 151. Marknadsprisets variationsförmåga vid fri och öppen konkurrens mellan både köpare och säljare. EkonS 1: 60 (1891).
(2 b) -INSTRUMENT. (numera mindre br.) instrument (se d. o. 1 a) för mätning av jordmagnetism; jfr deklinations-instrument, magneto-graf, variometer. VetAH 1841, s. 100. NEOrdb. (1996).
-KALKYL. mat. om den gren av matematiken som handlar om extremvärden av integraler; jfr -räkning. Nycander Lardner 433 (1837).
(2 b) -KOMPASS. (†) pejlkompass. Efter den ställning, som missvisnings lineerna på jordklotet nu hafva, kan en Sjöman, när han väl brukar sin Variations eller Azimuthal Compass, tämmeligen veta längden, hela Atlantiska Hafvet igenom. Strömer PVetA 1756, s. 18. UB 7: 453 (1875).
(1, 2) -KURVA. jfr kurva 1 a. Variationen (i storlek) kan åskådliggöras grafiskt medelst en s. k. variationskurva, som är högst på midten och sjunker likformigt åt båda hållen. 2NF 33: 1252 (1922).
-LATITUD. (†) variationsbredd; jfr skiftnings-vidd. ÖfversVetAFörh. 1869, s. 510. Den europeiska växtens variationslatitud är så stor, att den innefattar även den amerikanska typen. FoFl. 1943, s. 173.
-LINJE. (†) isogon; jfr deklinations-linje. Roswall Nav. 197 (1824).
(1, 2) -MÖJLIGHET~002, äv. ~200. jfr möjlighet 2 e. KemT 1914, s. 87. Esperantos ordförråd vilar på s. k. stamord, vilka medels tilläggsstavelser och ändelser ge rik kombinations- och variationsmöjlighet, förlänande språket stor lätthanterlighet. RöstRadio 1933, s. 102.
(13) -RIK. rik på variation(er), varierande; jfr rik, adj. 4 a δ, o. -rikedom. 2NF 32: 738 (1921). Skogen av likartat, men ändå variationsrikt och individuellt formade gravvårdar ger ett intryck av ro och andakt. TurÅ 1949, s. 219.
(13) -RIKEDOM~002, äv. ~200. jfr rikedom 2 a γ o. -rik. Fornv. 1922, s. 169. Vår nuvarande allt större variationsrikedom i fråga om bröd har .. resulterat i en reaktion i pressen, där det klagas över husmödrarnas villrådighet inför de överfyllda brödhyllorna. Fatab. 1965, s. 143.
-RÄKNING. variationskalkyl; jfr räkning 6. 2LUÅ I. 14: nr 14, s. 17 (1918).
(4) -VERK. musikaliskt verk som består av variationer. Berömda isolerade variationsverk äro Bachs aria med 30 variationer, Mendelsohns ”Variations sérieuses” (m. fl.). Bauck 1Musikl. 2: 121 (1871).
-VIDD. variationsbredd; jfr spänn-vidd 2 a. ArkBot. VI. 16: 38 (1907).
Spoiler title
Spoiler content