publicerad: 1898
ANLÄGGNING an3~läg2niŋ (a`nläggning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till ANLÄGGA I 1 a. Tekn. tidskr. 1875, s. 206. När plåtarbeten genom nitning sammanfogas, förmå nitarne .. sällan åstadkomma fullständig anläggning mellan de olika delarne, hvarföre dylika arbeten nästan alltid måste underkastas diktning. F. Lilliehöök Därs. 1895, A. A. s. 254. Skärpningen (af ett visst slags borr) försiggår .. genom spetsens anläggning mot en plan slipskifva. G. Sellergren Därs. 1898, A. M. s. 83.
2) till ANLÄGGA I 1 c β. Regl. f. inf. 1751, s. 157. Vid anläggning äro fyra punkter, hvilka måste bringas i en linie om skytten skall kunna vara viss att skottet skall träffa. De äro: föremålet, kornet, sigtet och skyttens öga. Swederus Jagt 53 (1832). Man .. bör akta sig att vrida geväret vid anläggningen. Billmanson Vap. 240 (1882). — (föga br.) konkretare. De som hafva skutit, .. blifva i anläggningen (dvs. anläggningsställningen), tils des det Commenderas Marche öfver alt. Regl. f. inf. 1751, s. 158. H. Lilljebjörn 1: 102 (1865).
3) till ANLÄGGA I 1 g. — konkret. Til de Hvita (hyacinterna) gör man en anläggning af Hvitt, sedan skuggar man dem med Svart och litet Hvitt. Miniaturskolan 53 (1784). — jfr: När fråga är om gravering och anläggning med den mörka silfverblandningen, då .. är eder fader (guldsmeden) .. den främste. Lönnberg Holmfr. 70 (1895).
4) (mindre br.) till ANLÄGGA I 1 h β. Der Öfvergångslagerna ännu ligga i vågrät ställning .. hafva dylika utbrott .. icke ägt rum efter deras anläggning. Hisinger Ant. 5: 154 (1831).
1) till ANLÄGGA III 1. Tessin Bref 1: 316 (1753). Samtidigt med försköningarne på vestra sidan af ån företogos mera praktiska anläggningar på den östra. Wennerberg 2: 224 (1882). — konkret. Ett högt fyrtorn synes längst ut på .. vågbrytaren och på stranden andra nya förståndiga anläggningar och skjul. Lundgren 3: 5 (1871, 1873). l. G. Clason i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 94. — särsk.
α) konkret. jfr BATTERI-, BEFÄSTNINGS-, BELYSNINGS-, FÄSTNINGS-, HANDELS-, KRAFT-, KVARN-, NYBYGGES-, SKANS-, TELEFON-, TORK-ANLÄGGNING m. fl.
α') det (först) byggda, (första) början, (äldsta) del(en) (af städer, fästen o. d.). En del slott och fästen .. hafva så ombildats .. att knappt något återstår af de ursprungliga anläggningarna. Eichhorn i NF 15: 1071 (1891). — (föga br.) med prep. till. (Birger Jarl) giorde en anläggning, som någre mena, til Örebro-Slott. Dalin Hist. 2: 234 (1750). De första anläggningarne till Stockholm. Atterbom FB 247 (1818).
β') med afs. på industriella verk o. d.: verk l. etablissement. Den största af (Jönköpings) .. industriella anläggningar är .. den verldsbekanta .. Tändsticksfabriken. Ill. Sv. 1: 247 (1866, 1882). Alström hade utsett .. Alingsås till plats för sina anläggningar. O. Sjögren hos Knös Ber. 211 (1886, 1890).
γ) (†) byggn. o. bef. — konkret: grund, botten, bas; jfr ANLAG II 1. Valns (dvs. vallens) undra bredd .. kallas Valns Anlägning (Gall. la Base du Rempart): och äfven så blifver bröstvärnets undra bredd kallad Bröstvärnets Anlägning (Gall. la Base du Parapet). Lorentssen Fort. 21 (1737).
β) till ANLÄGGA III 1 b γ. — konkret. Det antika altaret är i allmänhet en postamentartad anläggning. Adler Meyer 413 (1895). Den kungliga trappan (i operahuset i Stockholm) är en verkligt utsökt vacker och monumental anläggning. l. G. Clason i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 97. — jfr KOR-ANLÄGGNING m. fl.
c) till ANLÄGGA III 1 c. — (föga br.) konkret. P. Dubb (1829, om Chalmerska slöjdskolan) i Tekn. tidskr. 1879, s. 135. Dalin (1850). — (†) med afs. på penninginrättningar. (Bankens) vprättande, anlegning och förwaltande. Wexel o. lähn bancken A 3 a (1668).
d) till ANLÄGGA III 1 e. Alla anordningar (i stenkolsgrufvor), såsom schaktens anläggning, brytningssättet m. m. Uppf. b. 3: 185 (1873).
e) till ANLÄGGA III 1 f. (En) jernväg .. var under anläggning mellan Bejrut och Damaskus. Waldenström Österl. 212 (1896). jfr JÄRNVÄGS-ANLÄGGNING m. fl. — (föga br.) konkret. Redan var sundet belagdt med dessa bryggor, då en häftig storm stack upp, som sönderbröt och uppref hela anläggningen. Carlstedt Herodot 3: 44 (1833).
f) till ANLÄGGA III 1 g. — [jfr t. anlage] konkret. Anslagstaflorna i Thiergarten .. utlofva (strängt straff) för den, som skadar anläggningarna. Snellman Tyskl. 373 (1842). Parker och andra anläggningar. NF 13: 124 (1889). — jfr BLOMSTER-, LANDSKAPS-, LUSTGÅRDS-, PARK-, TRÄDGÅRDS-ANLÄGGNING m. fl.
h) till ANLÄGGA III 1 i. — i sht naturv. konkretare; jfr ANLAG II 4 a. Vi ha (hos växter) funnit characterer som bero af anläggningens olikhet, och andra som bero af den fullkomligare eller ofullkomligare utbildningen af delarne. Agardh Vextsyst. method. 69 (1858). Darwin .. söker härleda äfven menniskans sedliga natur och intellektuella förmögenheter från primitiva anläggningar hos djuren genom en gradvis skeende afpassning och utveckling. NF 17: 158 (1892). — jfr: Anläggning till mustascher; jfr f.
j) till ANLÄGGA III 1 l: plan, disposition. Hans taflor .. sakna storhet i anläggningen. Nicander Minnen 1: 253 (1831). Granskarne gjorde anmärkningar mot den kronologiska anläggningen (af dikten). Ljunggren SAHist. 2: 214 (1886). Den påfallande likhet, som möter i sjelfva anläggningen af de båda epistlarne (dvs. Petri bada bref). Rudin Bib. enh. 24 (1887). (Ett) porträtt .., fullt af karakter, starkt personligt i anläggning och utförande. Nordensvan Sv. k. 630 (1892). — jfr HEL-ANLÄGGNING m. fl.
k) till ANLÄGGA III 1 m, med afs. på personer: läggning, skaplynne, kynne. Med Spinoza egde W(ikner) till sin anläggning mycken frändskap. L. H. Åberg i NF 17: 969 (1893). Hans vetenskapliga anläggning tyckes vara rent lingvistisk. Noreen i Nord. tidskr. 1894, s. 515. — i utvidgad anv. Vår svenska skrift — sådan den nu en gång till hela sin anläggning är. Noreen Rättskr. gr. 26 (1892).
b) till ANLÄGGA III 2 a β. I medeltidens skatteväsende ingingo öfverallt skatter af jorden. men man kan antaga. att deras anläggning skedde på ett ganska summariskt sätt. Rydin i NF 6: 86 (1882). Så var för visso 1812 års politik i sitt utförande som i sin anläggning ett mästerverk. Forssell i 3 SAH 3: 306 (1889). — (numera föga br.) konkretare: plan, projekt. Wachtmeister .. bestyrde om .. (skeppsdockans) förfärdigande. sedan Commerce-Rådet Polhem och Skeps-Byggmästare C. Scheldon uttänkt anläggningen. Tuneld 1: 543 (1746, 1773). En Konung .. kan (ej) vara stor, som ej äger under sig stort Folk, til sina anläggningars och Planers utförande. Tessin Bref 2: 336 (1755). Lindfors (1815).
c) (numera mindre br.) till ANLÄGGA III 2 a γ o. δ: anstiftan, anslag, intrig, stämpling, ränker; jfr ANLÄGGARE 2, 3. (Alboin) blef på sin .. Drotning Rosimundas anläggning ihielslagen. Dalin Hist. 1: 343 (1747). Han kände en del af Sprengtportens anläggningar. Topelius Vint. I. 1: 105 (1863, 1880). De svekfulla anläggningar. som tillhöra en låg och trolös statskonst. Beskow K. XII 1: 138 (1868). — jfr MORD-ANLÄGGNING m. fl.
Ssgr: (I 3) ANLÄGGNINGS-FERNISSA310~020. tekn. C. A. Alander i AHB 131: 104 (1887). M. Borgstedt i Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 42. —
(I 2) -HANDGREPP~20 l. ~02. mil. handgrepp vid anläggning med gevär. —
(I 2) -HÖJD~2. mil. (Gevärs-)mynningens höjd öfver marken (vid siktning) kallas anläggningshöjd. Billmanson Vap. 249 (1882). —
(III 1) -KAPITAL~102. särsk. till a o. e: SvT 1852, nr 17, s. 4. C. Annerstedt i Sv. tidskr. 1871, s. 214 (i fråga om järnväg). Grundkapital och byggnadskapital bilda tillsammans jordbruksföretags anläggningskapital. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 95 (1895). —
(III 1 f) -KONST~2. Den moderna anläggningskonsten betjenar sig af både naturlig och geometrisk stil, ofta nog i samma anläggning. Lindgren Trädg. 8: 63 (1884). —
(III 1) -KOSTNAD~20. särsk. till a. SvT 1852, nr 17, s. 4. Anläggningskostnaderna (för kolonier) skulle bli alltför dryga. Odhner G. III:s hist. 2: 492 (1896). —
(III 1) -KREDIT~02. särsk. till a: I analogi med jordbrukskapitalet kan äfven jordbrukskrediten indelas i tvänne hufvudformer eller rättare hufvudgrupper af former: anläggningskredit och driftkredit. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 149 (1895). —
(motsv. ANLÄGGA I 3) -PLATS~2. Förhala sitt fartyg .. till annan anläggningsplats. SFS 1848, nr 8, s. 5. —
(I 1) -PUNKT~2. tekn. jfr ANLIGGNINGS-PUNKT. Anläggningspunkten mellan rullen och kammen (å en ångpanneindikator). K. P. Dahlström i Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 64. —
(motsv. ANLÄGGA I 3) -STÄLLE~20. De anläggningsställen (för ångfartyg), der passagerare afgå. Ill. Sv. 1: 8 (1873, 1882). —
(I 2) -STÄLLNING~20. mil. ställning, som af en skytt intages vid anläggning med ett eldhandvapen. Skjutinstr. f. inf. 1881, s. 23. —
(III 1) -TID~2. särsk. till a o. b: (Fredrikshall är) till sin anläggningstid .. ungefär jemnårigt med .. Strömstad. Brunius Resa 127 (1839). Kyrkobyggnadens i fråga anläggningstid. Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 77. —
(I 1) -VINKEL~20. tekn. jfr ANLIGGNINGS-VINKEL. Kettingens anläggningsvinkel mot trumman. J. Magnell i Tekn. tidskr. 1897, A. B. s. 32. —
(I 1) -YTA~20. tekn. jfr ANLIGGNINGS-, ANSLAGS-YTA. Sugventilernas (i ett pumpverk) anläggningsytor. C. A. Ångström i Ingeniörsför. förh. 1889, s. 34. De nyare rälerna utmärka sig för en bred bas, .. ett kraftigt .. hufvud och stora anläggningsytor för skarfjärnen. Tekn. tidskr. 1892, s. 167.
Spoiler title
Spoiler content