publicerad: 1908
DEKORATION dek1oratʃω4n l. de1-, l. -å- l. -ω-, l. -aʃ-, äfv. 0104 (decoratio´n Weste, - - -tschón Dalin), r. (f. Lindfors (1815), Dalin (1850), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 221 (1777), G. M. Armfelt (c. 1790) i Bref rör. teat. under G. III 297); pl. -er.
Etymologi
[jfr t. dekoration, eng. decoration, af fr. décoration, lånadt af lat. decoratio, vbalsbst. till decorare (se DEKORERA); jfr äfv. fr. décor]
vbalsbst. till DEKORERA.
1) i allm.: utsmyckning, försköning, utsirning. — särsk.
a) till DEKORERA a. — särsk. konkret: (föremål l. samling af föremål som uppställts l. anordnats ss.) utsmyckning (i sht i o. för en fest l. högtidlighet) af (offentlig) plats l. (det inre l. yttre af) byggnad. En på torget upstäld och skönt eclairerad Decoration, som förestälde et Bacchi Tempel, hvarifrån mat utkastades åt Populacen, och vin rann, rödt och hvitt. SP 1778, s. 70. Decorationen i Riddarholms Kyrkan vid Högstsal. Konungens Begrafning, liknade en mörk Skog eller Lund af Cypresser. Därs. 1792, nr 120, s. 1. Smakfulla dekorationer på gillesalen. Svedelius Förfl. lif 448 (1887). En större dekoration af granris och flaggor omgaf bysten. SvD(L) 1907, nr 328, s. 8. — jfr BEGRAFNINGS-, BLOM-, BLOMSTER-, FEST-, FLAGG-, GATU-, SORG-, VÄXT-DEKORATION m. fl.
b) till DEKORERA b; konkret: ordenstecken, medalj o. d.; äfv. om insignier i ordenssällskap o. d. SP 1780, s. 12. Titlar, namn, dekorationer, förmögenhet .., se der .. de för allom hörbara och synbara .. kännetecknen på de dödligas värde. Leopold 3: 442 (1795, 1816; i ironisk framställning). Torde hända är det just der (dvs. på en gästgifvargård) man har den verkligaste nyttan af en dekoration, ty alla Hållkarlar bära stor vördnad för sådana. Cederborgh R.-kand. 11 (1816). Af H:r Landshöfdingen tillkännagafs, att K:gl. Maj:t utnämnt .. B. till Riddare af Nordstjerne-Orden, hvarvid dekorationen på stället blef honom af H:r Landshöfdingen tilldelad. Lunds veckobl. 1857, nr 19, s. 1. Den mäktige ministern, öfversållad med dekorationer. SvD 1907, nr 72, s. 6. — jfr KOTILJONGS-, ORDENS-DEKORATION.
c) (i sht konst. o. byggn.) till DEKORERA c: konstnärlig utsmyckning (af ett föremål); (inre l. yttre) utsmyckning af (i sht större l. praktfullare) byggnader; i byggnadsläran motsatt KONSTRUKTION. Då (skulpturen är) .. sann konst, och ej blott decoration eller compliment (dvs. komplement, utfyllnad). Höijer 3: 232 (c. 1810). Vid dekorationen af fasaderna på våra boningshus begås ofta de största fel. Uppf. b. 1: 345 (1873). Första rummet i ungrenässansens och högrenässansens inre dekoration intogo freskomålningarna. 2 Uppf. b. 1: 226 (1897). — särsk. konkret: ornament, konstnärlig utsmyckning, utsirning, prydnad; äfv. mera sammanfattande. (I Pompeji finner man) sköna decorationer: danserskor, Centaurer, qvinnor på chimärer (osv.). Lénström Konst. hist. 157 (1848). Vestra sidan (af en viss vägg) hade fin anputs, som pryddes med dekorationer och figurer i bjerta färger. Brunius Metr. 127 (1854). Dekorationen kring altarprydnaden (i Klara kyrka i Sthm) bildar ett konstverk som förtjenar att tagas i betraktande. Ill. Sv. 1: 96 (1866, 1882). (Djur- och växtformer återgifvas i de kinesiska porslinsmålningarna) på ett så föga naturtroget sätt, att de snarare äro att anse som blotta dekorationer, än som afbildningar af naturföremål. Uppf. b. 4: 354 (1873). Dekorationen på skålens utsida är utförd i flera färger. Därs. 356. (Husets) hårda konturer och njugga dekoration. Nyblom Hum. 122 (1874, 1883). Hagdahl Kok. 670 (1879). Byggnader af granit med dekorationer af tegel. Steffen Romanska småkyrkor 15 (1901). De småländska stenkyrkorna äro mycket fattiga på arkitektonisk dekoration. E. Wrangel i Meddel. fr. N. Smål:s fornm.-fören. 1907, s. 64. — jfr BAROCK-, FIGUR-, FOND-, FÄRG-, HVALF-, MOSAIK-, NIELLO-, RENÄSSANS-, ROKOKO-, RUM(S)-, SGRAFFITO-, STUCK-, TAK-, VÄGG-, YT-DEKORATION m. fl.
d) allmännare l. bildl.: prydnad, utsmyckning; grannlåt; ofta med särsk. betonande af egenskapen att blott tjäna ss. prydnad utan att i sig själf hafva ngn betydelse. En tom dekoration. Höijer 3: 507 (c. 1810). Gustaf III .. trodde sig kunna förmedla rojalismens och aristokratiens intressen med att taga makten för sig och nyttja den sednare såsom en rojalistisk dekoration. Geijer I. 8: 274 (1838). — om person. Han är mycket använd som dekoration i bolagsstyrelser. Att från Frankrike medföra ett par dekorationer för hoftheatern. Crusenstolpe Tess. 3: 71 (1847). Scheffer fann snart, .. att denne (dvs. Höpken) i själfva verket mera var ämnad till en dekoration än till en verklig auktoritet. Odhner i 3 SAH 6: 102 (1891). (Dogens makt inskränktes), så att han endast var en dekoration med alla yttre utmärkelsetecken men ingen makt. A. Kempe i Läsn. f. sv. folket 1906, s. 290. — jfr HOF-DEKORATION m. fl.
2) [jfr motsv. anv. i fr., ä. eng. o. t. Denna anv. af ordet är den som tidigast anträffats i sv.] teat. konkret: anordning på teaterscen (kulisser, fond, soffiter o. d.) hvarigenom den af teaterstycket erfordrade omgifningen framställes; enstaka parti af dylik sceninredning; numera i sht i pl. Effter måltijden wardt en artig Opera spelat med decorationer, machiner, musique, masquerade och balletter. Stenbock Vitt. 313 (1701). Serenius (1734; under decorate). Huru vänta sig at med framgång se en lysande och präktig opera, som fordrar så många stora decorationer .., där man icke egde en half alns bredd emellan coulissen och väggen, där den sista fonden af decoration var fästad vid den yttersta muren? G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 220 (1777). Theatern föreställer (dvs. uppvisar) samma decoration som i Första Acten. Gustaf III 3: 53 (1783). Vore det icke bättre om rideauen gick ned ett ögonblick, under det att decorationerne arrangerades? Tidn. f. teat. o. mus. 1836, 16 jan., s. 2. På den skådebana, för hvilken Shakespeares stycken äro skrifna, funnos inga rörliga dekorationer. G. Ljunggren i Nord. tidskr. 1881, s. 339. Josephson Teaterregie 63 (1892). PT 1907, nr 282 A, s. 3. — jfr ARKITEKTUR-, FOND-, GATU-, HEL-, LANDSKAPS-, RUM(S)-, SCEN-, SIDO-, SLUT-, TEATER-DEKORATION.
Ssgr: (1) DEKORATIONS-AFFÄR1003~, äfv. 0103~02. möbelaffär som äfv. tillhandagår med råd o. anvisningar för bostadsvåningars dekorering; jfr DEKORERA a γ. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 77. —
-ARBETE~020, äfv. ~200. äfv. konkret. Dahlgren Sthms theatr. 425 (1866). AHB 131: 20 (1887). Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 76. —
-ART~2. särsk. till 1 c. NF 2: 989 (1878). Rokoko, som aldrig blef någon egentlig byggnadsstil, utgjorde hufvudsakligen en dekorationsart. C. R. Nyblom i PT 1902, nr 47 A, s. 3. —
(1 a) -BILD~2. bild som, vanligen utan att äga större värde ss. själfständigt konstverk, eg. är afsedd att pryda en bestämd plats l. yta; jfr -MÅLNING 1, -TAFLA. Vårt Nationalmuseum eger af .. van Loo två dukar .., hvilka blifvit beställda såsom dekorationsbilder för slottet. Nyblom i 3 SAH 5: 52 (1891). —
(1 c) -BILDHUGGARE~0200. bildhuggare som (mera yrkesmässigt) utför skulpturarbeten, afsedda för prydande af en byggnads yttre l. inre; jfr ORNAMENTS-BILDHUGGARE. G. Göthe i Ill. Sv. hist. 5: 403 (1879). —
(1 c) -BILDHUGGERI~0102. (mera yrkesmässigt) förfärdigande af skulpturarbeten, afsedda för prydande af en byggnads yttre l. inre. Tiden 1848, nr 140, s. 2. —
(1 a) -BLOMMA~20. Dekorationsblommor kallas afskurna, dyrbarare blommor, som anbringas till prydande af middagsbord o. d., äfvensom i dylikt ändamål använda konstgjorda blommor. 2 NF 6: 46 (1906). —
(1 a) -BUSKE~20. jfr -VÄXT. Indisk valnöt, en i våra orangerier mycket vanlig dekorationsbuske. NF 1: 137 (1875). —
(2) -DIREKTÖR~002. (förr) person som hade högsta uppsikt öfver dekorationsväsendet vid Kungl. teatern i Stockholm. Louis Jean Desprès. ”Dekorationsdirektör” (vid k. teatern) 1784—1798. Dahlgren Sthms theatr. 426 (1866). —
-FÄRG~2. (föga br.) Sv. biogr. lex. Ny följd 3: 194 (1860). Renässansstilens möbler och dekorationsfärger. G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1884, s. 145. —
(1 a, c) -FÖREMÅL~002. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 28. T. Thorén i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1899, 1: 38. —
(2) -FÖRÄNDRING~020. De oupphörliga dekorationsförändringarna inför öppen ridå. Josephson Teaterregie 72 (1892). 2 NF 6: 44 (1906). bildl. Med vårens början bröts isbandet hastigt upp mellan Skåne och Seeland. När ett häftigt stormväder inträffar, så sker denna dekorationsförändring helt plötsligt. Sätherberg Lefnadsm. 167 (1896). —
(1 c) -HANDTVERK~02 l. ~20. (tillfällig ssg) Man får .. se Raphaels yrke sjunka ned .. till ett blott och bart dekorations-handtverk. Atterbom Minnen 286 (1818). —
(1 a) -KANNA~20. Dekorationskannor i Blått och Elfenbensfärg med Tennlock. O. Grahns julexpos. 1898, s. 10. —
(1 c) -KOLONN~02. (föga br.) Vid portalerna .. och annorstädes förekommo dekorationskolonner, vridna eller rikt inlagda. Wrangel Konststil. 20 (1897). —
-KONST~2. Höijer 3: 319 (c. 1810). Conv.-lex. 1: 448 (1821). I Pompeji och Herculanum finnas bevarade rika minnen af kejsartidens dekorationskonst. 2 Uppf. b. 1: 92 (1897). —
(2) -MAGASIN~002. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 4. Scenhuset (i Sthms operabyggnad) inrymmer .. dekorations- och attributmagasin. I. G. Clason i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 68. —
-MATERIAL~0002 l. ~0102. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 11. I bebodda .. rum .. torde träpanelen lämna det varmaste och behagligaste dekorationsmaterialet både för väggar och tak. 2 Uppf. b. 1: 451 (1898). —
-MEDEL~20. särsk. till 1 c. Cement .. såsom yttre öfverdrag eller dekorationsmedel. Tekn. tidskr. 1874, s. 244. AHB 131: 98 (1887). —
-MOTIV~02. särsk. till 1 c. Man älskade (vid slutet af 1700-t.) att såsom dekorationsmotiv .. till öfverflöd använda antika altaren, grafurnor, kransar, girlander och så vidare. G. Göthe i Ill. Sv. hist. 5: 410 (1879). Hahr Arkitekt. hist. 21 (1902). —
-MÅLARE~200.
a) till 1 c: målare som (mer l. mindre yrkesmässigt) utför målningsarbeten, afsedda till prydande af en byggnads yttre l. inre (i sht tak o. väggar); jfr ORNAMENTS-MÅLARE. Berling Lund Till. 77 (1868). Lundin o. Strindberg G. Sthm 464 (1881).
b) till 2. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 218 (1777). Dahlgren Sthms theatr. 425 (1866). 2 NF 6: 43 (1906). —
-MÅLERI~002. särsk. till 1 c: (mer l. mindre yrkesmässigt) förfärdigande af måleriarbeten, afsedda till prydande af en byggnads yttre l. inre (i sht tak o. väggar); jfr ORNAMENTS-MÅLERI. Ljunggren Est. 2: 292 (1860, 1883). Tekn. tidn. 1871, s. 354. Adler Meyer 115 (1892). —
-MÅLNING~20.
1) till 1 a; konkret: målning som, vanl. utan att äga större värde ss. själfständigt konstverk, eg. är afsedd att pryda en bestämd plats l. yta; jfr -BILD, -TAFLA.
2) till 1 c; abstr., = -MÅLERI. Decorations- och mosaikmålningen uppkom nu (dvs. i 3:dje årh. f. Kr.). Lénström Konst. hist. 156 (1848). Gräfningarna i Pompeji och Herculaneum .. hafva gifvit oss en klar föreställning om en vigtig gren af det romerska måleriet, nämligen dekorationsmålningen. Eichhorn Konst. hist. 115 (1881). 1890 inreddes (i Tekniska skolan i Sthm) en större atelier för yrkes- och dekorationsmålning. Stockholm 1: 394 (1897).
3) till 2; äfv. konkret. Decorationsmålningen, denna så angelägna del til en operas framgång. G. J. Ehrensvärd Dagb. 221 (1777). Tidn. f. teat. o. musik 1835, 19 dec., s. 2. —
(1 c) -MÄSSIG~20. jfr DEKORATIV c. Akademien .. finner (taflan) .. förtjänstfull men väl dekorationsmässigt behandlad. Lundgren Res. 314 (e. handl. fr. 1848). Hahr Arkitekt. hist. 382 (1902). —
-PJÄS~2.
a) till 1 a. Modeller till .. dekorationspjeser. G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1898, 1: 66.
b) till 2: teaterstycke hvari största vikten lagts på dekorationerna, utstyrselstycke; jfr -STYCKE. Ner. alleh. 1886, nr 58, s. 3. —
(1 c) -STEN~2. (föga br.) sten l. stenart som lämpar sig för dekorering (af byggnad). En skifferart, som .. passar utmärkt väl som dekorationssten, är frukt- eller axskiffern. Uppf. b. 3: 53 (1873). —
(1 c) -STIL~2. jfr ORNAMENTS-STIL. Beskow Vandr. 2: 218 (1820, 1834). Rococo .. (är) icke .. någon egentlig byggnadsstil, .. utan .. en dekorationsstil för det inre. Nyblom i 3 SAH 5: 49 (1891). —
(2) -STYCKE~20. = -PJÄS b. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 24. Hoppe (1886; under dekorations-stück). —
-SYSTEM~02. Det nu brukliga decorations- och eclairerings-systemet (på teatern). Tidn. f. teat. o. mus. 1836, 16 jan., s. 1. Hahr Arkitekt. hist. 264 (1902). —
(1 a) -TAFLA~20. jfr -BILD, -MÅLNING 1. Som stafflimålare efterlemnade han (dvs. Desprez) ej synnerligen många alster; de flesta äro ock snarare dekorations- än kabinettstaflor. NF 3: 1104 (1879). —
(1 a) -TALLRIK~20. tallrik som anbringas (t. ex. på en vägg) ss. prydnad, prydnadstallrik. Dragn.-lista v. sydsv. konstind.-lott. 1895. —
(1 a) -TRÄD~2. (i baljor o. d. planteradt) träd (ss. lagerträd) hvilket användes för att vid högtidliga tillfällen pryda rum osv.; jfr -VÄXT. —
(1 a) -VAS~2. GHT 1896, nr 297 B, s. 4. Kronprinsessan har vid Gustafsbergs porslinsfabrik låtit beställa två större dekorationsvaser. AB 1901, nr 284, s. 3. —
(1 a) -VÄFNAD~20. (mindre br.) konstväfnad. (Ekenberg o.) Landin 907 (1894). —
(1 a) -VÄXT~2. jfr -BUSKE, -TRÄD. Löwegren hos Lindgren Handb. 6: 250 (1876). Cycas är en utmärkt vacker dekorationsväxt. A. Engberg i LAHT 1881, s. 41. Dekorationsväxter .., sådana växter, som egna sig till utsmyckning af salar, kyrkor o. d. vid högtidligheter, i synnerhet bladväxter. 2 NF (1906).
Spoiler title
Spoiler content