SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VÄGG väg4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (OPetri 1: 91 (1526) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. vägg(j)a) G1R 15: 308 (1543), Broman Glys. 3: 741 (c. 1730)); förr äv. VÄGGJA l. VÄGGA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Bullernæsius Lögn. 239 (1619), Broman Glys. 1: 353 (1712)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(veg (w-, -gh) 1563 (: Wegh boner)1676. veg- i ssg 1557 (: vega-bonader). vegg (u-, w-, -ggh) 1526 (: twær vegghen)1749. vegg- (w-) 1636 (: veggar, pl.)1741 (: weggar, pl.). vegge- (w-) i ssgr 1549 (: wegge bonar)1729 (: Weggevhret). veggerne, pl. best. 15511553. veggi- (w-) 1536 (: weggiana, pl. best.)1687 (: Weggiar, pl.). vägg (w-, -ggh) 1526 osv. vägg- (w-) 1594 (: stuffu wäggan, sg. best.) osv. vägge- (w-) i ssgr 1563 (: Wäggebonader)1845 (: väggeboninger). vägger (w-), pl. 1543c. 1740. väggi- (w-) 1526 (: wäggiar, pl.)1713 (: wäggiafast). väggierne, pl. best. 1551. wagg- i ssg 1825 (: waggdrag). wagge- i ssgr 1626 (: Waggelws)1753 (: waggerum). weggier, pl. 1632. weggior, pl. 1619. wegiarne, pl. best. 1672. wäg 15751765 (: wäg spegel). wäge- i ssg 1725 (: wägelöss). wägerne, pl. best. 1586. wäggan, sg. best. 1594 (: stuffu wäggan)1670. wäggian (-nn), sg. best. 15871651. wäggior, pl. 16721702. wäggor, pl. 1712. wägj- (-i-) 1617 (: wägien, sg. best.)1696 (: wägjar, pl.))
Etymologi
[fsv. väg, f., vägger, m. (gen. väggia(r)); motsv. fd., d. väg, nor. vegg, fvn. veggr, m., got. waddjus, f.; till den rot med bet.: sno, fläta, som äv. föreligger i lat. viere, binda, fläta, ry. vit, vrida, lit. výti, vrida. — Jfr VAGENSKOTT, VIDE, sbst.1, VÄGARE, sbst.2]
om vertikal byggnadsdel l. konstruktion med (huvudsakligen) avgränsande l. omgärdande l. avskiljande funktion (som sträcker sig från mark l. golv till tak); särsk. i fråga om hus o. d., dels om sådan byggnadsdel som avgränsar utåt, yttervägg, dels sådan byggnadsdel som invändigt avskiljer rum, innervägg, dels med särskild tanke på den ofta utsmyckade yta som utgör sådan byggnadsdels sida; äv. dels bildl. (se b), dels om annan avgränsande osv. yta l. konstruktion (se c). OPetri 1: 91 (1526). När een wil stiäla, måste han vprijffwa weggior, och bryta låås. Bullernæsius Lögn. 239 (1619). Då dessa skrifter utgöra så litet mot hans Mystiska arbeten, hvilka kläda en hel vägg, .. så (osv.). Kellgren (SVS) 2: 240 (1787). Grannarne .. hafva .. kostnad och besvär med att hålla sina hus i ordning, enär deras tak och väggar .. skadas af höst- och vinterstormarna. LbFolksk. 195 (1890). Vattenburen latexfärg avsedd för målning av väggar. BeckerFärgfakta 1991, s. 1: 26. Hon tänkte på de vackert citrongula väggarna och det himmelsblå porslinet hon och Kalle valt ut tillsammans. Ingemarsson SmåCitr. 109 (2004). — jfr ALTAR-, BLOCK-, BORD-, GIPS-, GLAS-, HUS-, INNER-, KAKEL-, KORSVIRKES-, LÅNG-, PALISSAD-, PANEL-, PUTS-, SALONGS-, SPEGEL-, SPIS-, STUG-, SÖDER-, TORV-, TÄLT-VÄGG m. fl. särsk.
a) i vissa uttr.
α) i sådana uttr. som vägg i vägg (äv. sammanskrivet), äv. (numera bl. tillf.) vägg om vägg, i huset l. rummet o. d. intill; äv.: på var sin sida om en vägg. (Munkarna) vprättade .. sine Closter Wägg i Wägg medh Nunneklostren. Schroderus Os. 2: 641 (1635). Ett gult tvåvåningsstenhus, som låg åt köpmangatan, vägg om vägg med det hus, hvari apoteket befans. Böttiger 6: 10 (c. 1875). Antiteserna sorg och glädje .. bodde i hans hjärta vägg i vägg, och den väggen var tunn. Ahrenberg Männ. 6: 305 (1914). Vallerius lyssnade till gråten som kom från kammaren vägg i vägg. Widding Ryttmäst. 68 (1968). Hon har ju sin lekskola väggivägg här. Stenberg Rapport 75 (1969).
β) i förb. med prep., i fråga om att ange gräns mellan inomhus o. utomhus l. innanför o. utanför viss lokal l. hemma o. hemifrån; särsk. i uttr. fyra väggar; äv. bildl., i fråga om hemlighållande o. d. — särsk.
α') i förb. med inom. Altså wordo bådhe thesse Eldar strax i Begynnelsen, lijka såsom in om Wäggiarna vthsläckte. Schroderus Os. III. 2: 2 (1635). Jag will förmoda, at mitt utlåtande, för den(n)e gången, må blifwa in(n)om m. v. Consistorii wäggar. VDAkt. 1760, nr 434. En ådragen förkylning, som i 8 dagar hållit mig inom fyra väggar. HWijk hos Wrangel Blåögda 152 (1843). Hvar och en sökte till sitt och trodde sig ej räddad, förr än han var inom hemmets väggar. Hallström Than. 36 (1900).
β') i förb. med utanför, äv. (numera bl. ngn gg) utom. Det bör inthet föras uth om desse fyra wäggiar hwad som här (på Riddarhuset) talas. RARP 6: 124 (1657). Mars med sitt skägg / lockar barnen utom vägg. AntT VII. 2: 29 (1883). Det var tanken på att komma utanför fyra väggar som lockade när han köpte upp (badplatsen) förra sommaren. FaluKurir. 2/8 2008, 2: 10.
γ') i förb. med (e)mellan. Brunkman SvGr. 71 (1767). Du är mycket ute ibland menniskor och hör opinionen på närmre håll än jag som mest lefver mellan 4 väggar. AnderssonBrevväxl. 1: 68 (1849). Om Olof Palmes mördare dyker upp på biskopskansliet och bekänner sin skuld och vånda – då stannar orden mellan dessa väggar? SvD 26/1 2003, Kultur s. 16.
γ) (†) i sådana uttr. som vägg mellan (äv. sammanskrivet), från en vägg till en annan vägg; äv. bildl.: i hemlighet l. utanför protokollet. Fernander Theatr. 21 (1695). Den anbefallda motionen har till större delen måst ej så mycket uteblifva, som snarare inneblifva, emedan den blifvit anställd väggmellan. Törneros (SVS) 1: 109 (1824). Nu var han inne i förstugan ... han snubblade väggmellan. Sandberg GHusH 83 (1897).
δ) i förb. med bärande (jfr BÄRA, v. 14 b). SvD(A) 1/12 1908, s. 5. Tio arbetare dog när en bärande vägg kollapsade. SödermNyh. 11/5 2015, s. 12.
ε) [efter amer. eng. hole in the wall] i uttr. hål i väggen, särsk. om mycket liten affärsinrättning l. restaurang (utan sittplats för gäster). En liten (skomakar)butik, bara ett hål i väggen, där man får nya gummiklackar .. medan man står på ett ben .. och väntar. DN(A) 24/12 1955, s. 3. Ingenstans i världen utom .. (i New York) kan man köpa kanelbullar ur ett hål i väggen. Pyk MacLaine HittaHem 46 (1975).
b) i jämförelser l. mer l. mindre bildl. anv. Apg. 23: 3 (NT 1526). I samma ögonblick det gäller en verklig stor åskådning eller strid, som skall uttryckas, så bryter hela Geijers rika själsvärld igenom sina väggar. Marcus GeijerL 310 (1909). — särsk.
α) i uttr. som avser hemlighållande l. gemenskap l. (brist på) förtrolighet. — särsk.
α') i sådana uttr. som väggarna har öron, någon kan höra l. lyssnar. Jagh wille wäll mykit tala här, / Doch tör iagh eij effter mitt begär: / Hår (sannol. fel för här) kan wel någon lyda vppå; / Wäggiar hafua öron, skolen J förstå. Asteropherus 95 (1609; uppl. 1909).
β') i uttr. mellan skål och vägg (se SKÅL, sbst.2 3 b).
γ') i sådana uttr. som ngt sitter i väggarna, ngt utgör l. ingår i (outtalad) kultur l. praxis (ngnstans). AB 7/4 1947, s. 4. Mycket av en tidnings språkliga arvegods är aldrig formulerat, ”det sitter i väggarna”, är en del av det osynliga kontraktet. SvD 12/11 1990, s. 7.
β) om ngt (l. ngn) som blockerar l. utgör ett motstånd l. upplevs som omöjligt att tränga igenom l. undgå. Hvart främlingarne vände sig, stötte de på någon vägg af förkrossande öfverlägsenhet. Högberg Jim 233 (1909). Hans korrekthet var som en vägg. Edqvist Skugg. 313 (1958). Eskilstuna hade sin matchhjälte i målvakten .. som var rena väggen i andra halvlek. SvD 1/9 1975, s. 12. — särsk.
α') i sådana uttr. som köra l. ränna huvudet i l. genom väggen (se HUVUD 1 j ε α, β').
β') ställa ngn mot väggen, avtvinga ngn ett avgörande l. ett definitivt l. klart svar l. besked o. d. (jfr STÄLLA, v.1 I 2 a). Att hon snärjde honom med frågor, ställde honom mot väggen, gjorde honom tafatt och hjälplös. Moberg Rosell 128 (1932).
γ') sport. i uttr. spela vägg, utöva väggspel. Ni i fyrbackslinjen måste slå ifrån er bollarna direkt. Joxa inte, spela vägg med varandra. DN 27/4 1970, s. 33.
δ') i uttr. klättra på väggarna, vara rastlös (som ett instängt djur). DN(A) 5/1 1945, s. 10. För inte länge sedan förmodades mammor klättra på väggarna efter ett hemmaår. DN 11/10 1990, s. D6.
ε') i sådana uttr. som gå in i väggen, i fråga om att stöta på (massivt) motstånd l. uppleva (tillintetgörande) motgång l. misslyckas (fullständigt) l. kollapsa; äv. om ngt sakligt. DN 8/8 1989, s. 9. Världens näst största ekonomi har gått in i väggen. GbgP 3/3 1993, s. 14. Ledningen .. gick rakt in i väggen, när den häromdagen ville sänka lönerna med 3,5 procent. GbgP 29/8 1996, s. 2. — särsk. i fråga om att efter långvarig påfrestning (plötsligt) hamna i tillstånd av (total) utmattning, dels fysisk, dels psykisk. Att tröttheten inte smyger sig på utan slår till plötsligt som en klubba. ”Gå in i väggen” heter det bland de aktiva. AB 28/2 1982, s. 34. Om Lena så är på ABB .. eller Sveriges Television ser hon effekterna (av hög arbetsbelastning), hur folk riskerar att gå in i väggen. SvD 12/3 1995, Näringsliv s. 5.
γ) i uttr. betecknande att tala utan åhörare o. dyl. l. utan att få gensvar, särsk. tala l. spela för tomma väggar (se TOM, adj. 3 a), tala till väggen (se TALA, v. 1 a ζ), läsa för väggarna; äv. som att tala l. prata till l. med en vägg. Lundström LPGothus 3: Bil. 24 (1641). At professorerna accomodera sigh effter auditores, ty elliest för wäggiana kunde the inth(et) läsa. ConsAcAboP 1: 280 (1647). Det var som att prata med en vägg där på kliniken .. (Vårdpersonalen) lyssnade inte. Hufvudstadsbl. 15/11 2009, s. 18.
δ) i sådana uttr. som måla den onde på väggen, se MÅLA, v.2 3 b, måla fan l. satan på väggen. Münchenberg Scriver Får. 108 (1725). Man ska inte måla fan på väggen. EskilstKurir. 20/3 2017, s. 2.
ε) i sådana uttr. som uppåt väggarna, ss. förstärkande bestämning: i hög grad; äv. utan huvudord: oriktig l. felaktig l. befängd. Kellgren (SVS) 4: 139 (1780). Til slut, när en och ann betänkt, / Hur upåt väggarne befängdt / Det var, at uti blindhet sänkt / Om Form och Färgor resonera. Kellgren (SVS) 2: 337 (1792). En annan gång spelade han kort med Tarrach, som är uppåt väggarna snål. Wachtmeister AntBr. 170 (1822). Åsikter och förslag som .. är helt uppåt väggarna. GbgP 4/2 2008, s. 2.
ζ) (vard.) kunna slänga sig i väggen, inte (tillnärmelsevis) kunna prestera l. erbjuda något av likvärdigt l. motsvarande slag l. värde (i jämförelse med ngn l. ngt); äv. i det imperativiska uttr. släng dig i väggen. Expressen 26/5 1974, s. 56. Kreta kan slänga sig i väggen. I går var det minst lika härligt vid badplatsen på Näset. GbgP 2/6 1997, s. 8. Varm saft och ett väntande bastubad i en snötäckt liten stuga! Himmelriket, släng dig i väggen! Land 2015, nr 23, s. 7. Svensk politik har blivit en sådan rysare att självaste Stephen King kan slänga sig i väggen. Barometern 21/11 2015, s. 45.
c) i utvidgad anv., om annan (av naturen skapad) avgränsande l. omgärdande l. avskiljande yta l. konstruktion. HSH 31: 237 (1667). Rundt omkring muren var en graf, hvars branta väggar voro klädda med spetsiga pålar. 2VittAH 20: 18 (1849, 1852). Dykarna komma att .. skära hål i en av dammens väggar. SvD(A) 10/9 1939, Söndagsbil. s. 10. Den lukt- och färgfria – och mycket lättantändliga gas – som sipprar ut genom (kol)gruvans väggar. SkånD 17/1 2016, s. B7. — jfr DAMM-, SKÄRM-, STORM-, VIK-VÄGG m. fl. — särsk.
α) om sådan mer l. mindre kompakt större formation i naturen som gm sin utbredning liknar en vägg; särsk. dels om mer l. mindre lodrät sida av berg o. d., särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. hängande (se HÄNGA, v. I 4 c β) l. liggande (se LIGGA 1 b α) vägg (jfr HÄNG-, LIGG-VÄGG), dels om tät samling av moln l. träd l. tät nederbörd o. d. Kalm VgBah. 64 (1746). Trappen uti Västgötha bergen gifver mångstädes lodrätta väggar. Bergman Jordkl. 103 (1766). Och si – vi sågo der en kolsvart vägg / Af moln, så tät. Nicander 1: 180 (1827). Parallellt med vägen, höjer sig en vägg af svarta ekar och silfvergråa pilar. Bildt Ital. 7 (1896). Himlen bara öppnade sig och en vägg av regn slog emot dem. Sydsv. 11/6 2012, s. C12. — jfr BERG-, BRANT-, DAL-, FJÄLL-, KANJON-, MOLN-, RAVIN-, REGN-, SAND-, SKY-VÄGG m. fl.
β) om (sido)yta som avgränsar l. omgärdar litet utrymme; särsk. dels om sådan yta på av människan skapat ting, dels om sådan yta i organ (se d. o. 2) o. d. Mört Weidler 132 (1727). Pulsådrornas wäggar äro tjockare och fastare än blodådrornas. Lovén Anv. 3 (1838). Glasrörets väggar. Bolin OrgKem. 44: 22 (1925). På insidan av dörren satt fina pärlplattor och på skåpets väggar har Josefine satt upp teckningar från en kompis. Ölandsbl. 20/8 2015, s. 5. — jfr ALVEOL-, BLÅS-, BUK-, CELL-, CYLINDER-, CYST-, HJÄRT-, LAVETT-, RÖR-, SARKOFAG-, SKID-VÄGG m. fl.
Ssgr: A: VÄGG-ALMANACKA, äv. -ALMANACK. almanacka avsedd att hängas på vägg. DN 29/12 1874, s. 1. Helt mekaniskt rev den unga flickan ett blad från väggalmanackan. Sjöberg Kvart. 337 (1924).
-ANKARE. byggn. förankringsanordning medelst vilken ngt fästes l. kan fästas i vägg; jfr ankare, sbst.2 II 1. Adler Meyer 593 (1895).
-APPARAT. särsk. (i sht förr) om väggtelefon. TT 1897, M. s. 82. Från väggapparaten i .. tamburen kom plötsligt en skrällig telefonsignal. Gustaf-Janson SommVind 108 (1970).
-ARM. särsk. om arm (se arm, sbst. III 4 n) avsedd att uppbära l. uppbärande ljuskälla (jfr -armatur). BoupptVäxjö 1877. Väggarmar .. användas för anbringande af skyltar, som stöd för brunnsrör och vattenutkastare, som lamp- och ljushållare .. etc. Adler Meyer 265 (1894).
-ARMATUR. jfr -arm. Om man vill ha taket fritt kan god allmänbelysning erhållas genom de nyare väggarmaturerna. HantvB I. 2: 150 (1934).
-BAND. (vägg- 1633 osv. vägge- 1659c. 1730) [fsv. vägband]
1) byggn. om den på en långvägg överst liggande stock som gm längs med fästade tvärbjälkar sammanbinder ett hus; jfr band, sbst.1 20 c, o. hammar-band, lång-band. Johansson Noraskog 2: 422 (i handl. fr. 1633). Han nyttjar ekens grövre stamdelar till att forma präktiga syllar .. samt till väggbandets sammanhållande övre krans. TurÅ 1949, s. 53.
2) (†) väggrappning; anträffat bl. i ordböcker; jfr band, sbst.1 21. Dähnert (1784). Björkman (1889).
-BEKLÄDNAD. särsk. konkret(are), om beklädnad för vägg; särsk. om (dekorativ) sådan som utgörs av tapet l. tyg l. träpanel l. rappning o. d. på innervägg; jfr -beklädning, -klädnad, -klädsel, -panel. SvLittFT 1836, sp. 602. Lomma Eternit är lättarbetad Brandhärdiga och flamskyddande väggbeklädnader. Dædalus 1940, Ann. s. 18. Väggbeklädnaden i rummen var av mycket skiftande art och dyrbarhet beroende på vilken uppgift det rum, där den satt, hade att fylla. Karlson StåtVard. 26 (1945).
Ssg: väggbeklädnads-platta. jfr vägg-platta. KatalIndUtstSthm 1897, s. 81. De större fabrikerna ha övergått till att tillverka glaserade väggbeklädnadsplattor. SvIndustri 261 (1935).
-BEKLÄDNING. (vägg- 1791 osv. vägge- 1740) väggbeklädnad. (En byggmästare bör behärska) Åtskillige slags Wägge-Beklädningar med Snickare-Arbete. Carlberg SthmArchitCont. F 2 b (1740). Sidensängar och Wäggbeklädningar. PT 5/9 1791, s. 3.
-BELYSNING. om belysning från vägglampa. SvD(A) 21/10 1909, s. 8. Fördelaktigt är att ha extra väggbelysningar över de olika arbetsplatserna, då den bästa belysningen erhålles. Bolin VFöda 399 (1934).
-BI. om bi som bygger bo i väggar l. murar o. d. Wägg-bi flögo som biswärmar jämte lerwäggarne och sårlade liksom när bien swärma. Linné Sk. 131 (1751). Väggbin, ibland kallade pälsbin, .. äro av alla solitära bin de, som till följd av sin täta päls mest likna humlorna. 3NF 3: 261 (1924).
-BILD. särsk.: bild utförd på vägg. Utgräfningarne (av palatset) visa, att en häftig brand gått däröfver, innan ännu arbetet med väggbilder och inskrifter hunnit föras till slut. Tegnér Niniv. 84 (1875).
(c β) -BILDNING. särsk. bildning l. uppkomst av cellvägg (se d. o. 2, 3 a, 4). Väggbildningen i den mukösa bursan. Hygiea 1855, s. 638. Hos .. Siphonocladales .. inträder inre väggbildning mycket snart, och det är blott under de tidigare utvecklingsstadierna, som dessa alger synas encelliga. VäxtLiv 1: 40 (1932).
-BJÄLKE. jfr bjälke, sbst.1 1. Att södra och vestra väggbjelkarnes yttersidor, som vore skadade af regn och sol, genomdränktes med carbolineum. BtRiksdP 1896, 7Hufvudtit. s. 70.
(c β) -BLAD. (†) om del av hölje kring vissa organ (se d. o. 2); jfr blad 5. Wirén ZoolGr. 1: 301 (1898). Det finnes .. två blad af lunghinnan: lungbladet och väggbladet, som sammanhänga med hvarandra vid lungporten. Wretlind Läk. 7: 13 (1899).
-BLOCK. väggelement. I synnerhet är det farligt om fukt kommer in i fabriksgjorda väggblock. HantvB I. 6: 165 (1938).
(c β) -BLODPROPP~02 l. ~20. (numera bl. i icke fackmässigt spr.) pålagring på insida av kärlvägg, mural tromb; jfr slung-propp. Väggblodproppar (tromber) (uppstår) i större pulsådror, synnerligen i aorta, då kärlens väggar ej äro friska, af hvilka proppar någon bit kan lossna och slungas upp till hjärnan. Wretlind Läk. 9–10: 126 (1901).
-BOLL. (numera bl. tillf.) (boll använd i) bollspel mot vägg. Norman GossLek. 87 (1878). Att slå väggboll emot det spånklädda kyrkotaket var .. ett älskadt nöje. Hyltén-Cavallius Lif 29 (c. 1880).
-BONAD. [fsv. väggia bonadher] (vägg- 1563 osv. vägga- 15381557. vägge- 1549c. 1770) bonad (se d. o. d) avsedd för l. hängd på vägg; jfr -boning, -duk, -kläde, -klädnad, -klädsel, -täcke. VarRerV 31 (1538). Vid högtidliga tillfällen framtogos ur husets förrådskammare så kallade väggbonader, väfda tapeter, för att upphängas å väggarne och skyla nakenheten (i 1600-talsbostäderna). OoB 1894, s. 243.
-BONING. (vägg- 16771773. vägge- 1845) (†) väggbonad; jfr boning, sbst.4 BoupptSthm 1677, s. 558 a. Borgström ResVerml. 49 (1845).
-BORD. (mindre) bord avsett att placeras l. placerat med en sida utefter vägg; äv. om väggfast (in- o. utfällbar) bordsskiva (jfr konsol-bord). BoupptVäxjö 1739. Ett särskildt slag af bord äro konsol- eller väggborden af förgylldt och skulpteradt trä. Upmark Möbl. 51 (1913). De stora på väggbord uppställda speglarna inramas gärna av dylika kolonner av oerhört hög resning. KarlJohStil. 23 (1924). En skön källarpub med milslång bardisk, levande ljus och mysiga väggbord med plats för två. Sydsv. 3/6 2005, s. D4.
-BORRMASKIN~002, äv. ~200. (förr) väggmonterad borrmaskin. TT 1873, s. 206.
(c) -BORRNING. borrning i (gruv)vägg. JernkA 1887, s. 197.
-BRUNN. dricksbrunn placerad på vägg (jfr -fontän); äv. om brunn (i badrum) placerad på vägg. SvSlöjdFT 1926, s. 71. Vid svagt tryck och ringa vattenmängder kan man låta vattnet komma från en väggbrunn. Det kan också kastas ur en eller annan skulptur av lämpligt motiv. HantvB I. 3. 1: 326 (1935). Otäta skarvar mellan fasadelementen, väggbrunnar (!) i stället för golvbrunnar i badrummen. DN 10/5 1991, s. A2.
-BRÄDA, förr äv. -BRÄDE. (vägg- 1888 osv. vägge- 1664) bräda ingående l. avsedd att ingå i vägg; jfr -planka. Verelius Gothr. 180 (1664). Skorstenen skulle ses över och ruttna väggbrädor och vindskidor bytas. Sandgren Furst. 189 (1962).
-BÄNK. (vägg- 1734 osv. vägge- 16581669) väggfast l. längs med vägg uppställd bänk (se d. o. II). BoupptSthm 16/3 1658. Den viktigaste sittmöbeln har väggbänken varit. Erixon Möbl. 1: XXXIV (1925).
-DEKOR. fast utsmyckning på vägg; jfr -dekoration. Den målade väggdekoren fick .. ersätta de vävda tapeterna. Fredr1Tid 16 (1924).
-DEKORATION. dekoration (se d. o. 1 c) på vägg; jfr -dekor, -utsmyckning o. vägge-stoffering. WoJ (1891). Roms, Pompejis och Herculanums väggdekorationer. 2UB 1: 451 (1898). En vacker väggdekoration. PedT 1904, s. 68.
-DRAG.
1) (†) om fogränna i stockväggar (jfr drag I 25 o. moss-drag, sbst.1); äv. om redskap som används för att åstadkomma sådan fogränna; jfr timmer-drag. Framledne Commerce-Rådet Polhem hölt före, at man först bör låta uphugga bygningen, på ett annat ställe, än der han är tilämnad at stå, utan någon måssa i wägdragen. König Mec. 91 (1752). Rig 1933, s. 76.
2) luftdrag genom vägg; jfr drag I 18. Dalin (1855).
-DUK.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) väggbonad. 1. st. Wäggduk med blå ränder 1. st. d(ito) hwit. BoupptVäxjö 1763.
2) duk utgörande vägg (i tält). Tältets tunga, fuktiga väggdukar. AB 4/1 1897, s. 3.
-ELEMENT. byggn. färdigbyggd modul använd vid uppförande av vägg; jfr element 5 o. -block. Väggelementen levereras med fullt färdiga fasadytor. SvByggkatal. 1955, s. 257.
(c β) -EMALJ. om emaljering där emalj fylls i ytor mellan fastlödda avgränsande metalltrådar; jfr cell-emalj, kloasonné. Hildebrand KyrklK 80 (1875). Under medeltiden fasthöllos och åtskildes de olika färgerna .. med fria metalltrådar (på byzantinska sättet, kalladt émail cloisonné, väggemalj). Eichhorn KonstH 109 (1881). En rund brosch af brons med väggemalj. Fornv. 1911, s. 26.
-EPITAFIUM. jfr epitafium 3. Hahr NordeurRenässArkit. 94 (1927).
-FACK.
1) (†) jfr fack, sbst.1 1 a β, o. bindning 9 a α. Rig 1921, s. 121. Med vågrätt inlagda bålar (eller stavar) får väggfacket genom tyngden av överliggande delar en alltid mera dragtät fogning. Rig 1949, s. 162.
2) fack (se fack, sbst.1 4) infällt i vägg. Ett väggfack för varor har här placerats i omedelbar närhet av köket. Form 1945, s. 104.
-FAST. (vägg- 1686 osv. vägga- 1713. vägge- 16811716) [fsv. vägfaster] om möbel o. d.: fäst vid vägg, väggmonterad; jfr -fäst. Schmedeman Just. 744 (1681). Städernas allmänna brandstodsbolag emottager försäkringar på hus och byggnader jämte i dessa befintlig väggfast inredning. Lille Försäkr. 55 (1882).
-FAT. väggtallrik. Väggfat i drifven messing. DN 1885, nr 6311 B, s. 3.
-FLACKA. (†) väggyta; jfr flacka, sbst.1 1. Hvitrappade väggflackor. Ahrenberg Stud. 18 (1878).
-FLISA. (glaserad l. dekorerad) lerplatta för väggbeklädnad; jfr flisa, sbst. 3. (I Persien) tillverkade väggflisor, krukor och vaser med mångfärgad glasyr anses höra till det konstnärligt mest betydande fajanskonsten skapat. 3NF 7: 39 (1927).
-FODER. jfr foder, sbst.2 3 c. VGR 1780, Verif. s. 460. Man ska .. sätta upp nya stuprör, nytt väggfoder och rusta upp entrén (på bygdegården). SundsvT 21/11 2014, s. 10.
-FONTÄN. väggmonterad fontän; jfr -brunn. En vit mur, vid vilken en väggfontän plaskade. TurÅ 1919, s. 296.
-FOT. byggn. om nedersta delen av en utvändig vägg. En dropplista å väggfoten. VDAkt. 1845, nr 311.
-FRIS. fris (se fris, sbst.3 2) anlagd på vägg; förr äv. om golvpanel. Rothstein Byggn. 468 (1859). En bred väggfris med kolossala runda blommor i starka färger. MeddSlöjdF 1900, 2: 60.
-FYLLNAD. fyllnadsmaterial i vägg. PT 17/5 1862, s. 3. (Hörnstolpen) har tillhört ett hus med stavar eller bålar till väggfyllnad. Rig 1949, s. 157.
-FÄLT. avgränsat (o. inramat) fält (se d. o. 6) på vägg; särsk. om mer l. mindre dekorerat sådant fält; jfr -pannå, -stycke. 2VittAH 26: 378 (1869). Hvad som utgjorde antikens högsta beundran var hallens glänsande väggfält med sin rika utstyrsel af plastik och måleri. Sydow Lübke 113 (1871). En olikhet mellan rokoko och gustavianskt är rätt påtaglig: väggfältens stora målningar med landskaps- eller figurmotiv bli mindre populära och ersättas av entonade fält. Hofrén Herrg. 397 (1937).
-FÄRG.
1) färgnyans som är målad l. lämplig att måla på vägg (jfr färg, sbst.1 1). Inverkan af olika väggfärger på belysningen af ett rum. 2NF 9: 373 (1908).
2) färg (se färg, sbst.1 2) som används till vägg. Kalmar 8/6 1887, s. 3. Jag har köpt väggfärg, jag ska hem och måla om vardagsrummet. Expressen 28/4 2000, Leva s. 33.
-FÄST l. -FÄSTAD, p. adj. fäst vid vägg; jfr -fast. Gammall wäggfäst sängh. VDP 14/4 1673, s. 412.
-FÄSTE. fäste (se d. o. 7) anbringat l. lämpligt att anbringa på vägg. TT 1889, s. 91. Lampett .. med guldfärgat väggfäste. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 268.
-FÖLJARE. (numera bl. tillf.) jfr följare 3 b. VGR 1804, Verif. s. 446. Brädfodringen å förstuguväggarna sammanhålles av väggföljare, vilka sträcka sig tvärs över foderbräderna. FolklEtnSt. 1: 23 (1916).
-FÖNSTER. fönster monterat l. avsett att monteras i vägg; motsatt: takfönster. AntT 3: 146 (1870). Väggfönster funnos någon gång, men det var .. det vanliga att placera fönstret på takets ena sluttande sida. Hildebrand Medelt. 1: 146 (1880).
-FÖRDJUPNING. jfr -nisch. De bilder af den heliga jungfrun och barnet, hvilka stodo der i väggfördjupningarne. Rydberg Sing. 34 (1857, 1865).
-FÖRHYDNING. (numera bl. tillf.) beklädning av vägg med papp o. d. (för isolering); äv. konkret: förhydningspapp (se d. o. 2) (jfr -papp). Att kostnaden för väggförhydning snart återbetalar sig genom besparadt bränsle. AB 10/2 1863, s. 4. DN(A) 24/4 1946, s. 9 (konkret).
(c β) -FÖRTJOCKNING. (i fackspr.) förtjockning i cellvägg (se d. o. 3). BotN 1882, s. 11. Makrosporen (hos ormbunkar) har kraftiga, nätformiga väggförtjockningar. VäxtLiv 3: 39 (1936).
-GECKO. (†) murgecko. Hos .. de s. k. gecko-ödlorna, af hvilka några arter, t. ex. vägg-geckon .. , äfven förekomma i södra Europa, äro tårna .. på undersidan försedda med ett slags fäst-apparat. Thorell Zool. 2: 207 (1861).
-GENOMFÖRING. byggn. särsk. konkretare: dragning av ledning l. kabel o. d. genom vägg; äv. konkret, om rör l. kanal o. d. avsedd för sådan dragning. Väggenomföringar få icke anordnas bakom .. (fördelnings)tavlor. SFS 1919, s. 154. I torra rum få isolerrör användas som väggenomföringar, såframt icke mekanisk eller kemisk åverkan behöver befaras. FFS 1930, nr 129, s. 441.
-GRAV. grav placerad i vägg l. mur o. d.; jfr nisch-grav. Vägg-grafvar, anordnade i en ädelt dekorerad bågnisch. Upmark Lübke 544 (1872).
-HISS. (i fackspr.) utmed vägg löpande hiss (se hiss, sbst.2) för förflyttning av gods. Vägghissar ”Meteor”. För ståltrådslina. Dessa med snäckväxel utförda hissar lämpa sig särskildt för mindre lyfthöjder. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 281.
-HYLLA. väggmonterad hylla. Slöjdaren 1883, nr 4, s. 1. Vägghyllan har använts både som underlag för kärl och småsaker och som bokhylla. Erixon Möbl. 2: LIII (1926).
(c) -HÄLL. (i fackspr.) sidosten i stenkista (se d. o. 1 (slutet)); jfr häll, sbst.2 3, o. -sten. Vägghällar äro sidostenarne i halfkorsgrafvar. 2VittAH 14: 13 (1828, 1838). Utom de från kistans norra och södra ända bortförda vägghällarna kan man antaga, att 5 eller 6 takhällar borttagits. Fornv. 1939, s. 67.
-HÄNGD, p. adj. som hänger l. är avsedd att hängas på vägg. Hemberg Kola 19 (1902). WC-stolarna är vägghängda, så det är lätt att göra rent bakom och under. GbgP 4/10 1988, s. 52.
-HÖJD. höjd på vägg (från golv till tak). En bredd på fabriksbyggnaden af 12 mtr med 8 mtr vägghöjd. GHT 1905, nr 140 A, s. 4.
-KAKEL. kakel (se kakel, sbst.2 2) för l. ss. beklädnad av vägg. Några 6-kantiga väggkakel .. i blått och blågrönt fann jag mycket originella. MeddSlöjdF 1896, s. 149.
-KANDELABER. väggfast (flerarmad) ljusstake. BoupptVäxjö 1832.
-KARNIS. (numera bl. tillf.) karnis på vägg. (I kabinettet fanns) en väggkarnis, helt inlagd med guld och ultramarinblått. Söderhjelm ItRenäss. 268 (1907).
-KARTA. karta (avsedd att hänga) på vägg. Westee (1842). Vad väggkartorna beträffar torde den serie av landskapskartor, som äro under utgivning på P. A. Norstedt & söners förlag, vara tillfyllest för hemlandskapets studium. Globen 1925, s. 53. jfr skol-väggkarta.
-KLISTRING. (†) bestrykning med kalk l. lera på vägg; jfr ler-slå 1. VetAH 1757, s. 294. Uti Näsby Socken i Östergöthland, där den finnes, har .. (kvicklera) blifvit nyttjad til murning och väggklistring, eller hvitlimning. Rinman 1: 499 (1788).
-KLOCKA. klocka (se klocka, sbst. 3) för hängning på vägg; jfr -ur. BoupptVäxjö 1801. En väggklocka tickade dovt, och när den slog hördes det över hela huset. Krusenstjerna Pahlen 1: 50 (1930).
-KLÄDE. (vägg- 1872 osv. vägga- 1906. vägge- 16541678) (i sht i skildring av ä. förh.) väggbonad; jfr kläde II 1. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). Af hennes förnämligare arbeten märktes vägg- och bänkakläden jämte bordduk till matsal och golfmatta. PT 1907, nr 109 A, s. 3.
-KLÄDNAD. (vägg- 1836 osv. vägge- c. 1655) väggbeklädnad; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): väggbonad; äv. (numera bl. tillf.) allmännare, om möbel o. d. som täcker vägg; jfr -klädsel. (Rummet bör vara) wäl försedt med bord, stolar, benkier, dukar, skåp, wäggieklädnat, spijs, wed och warma etc. KOF II. 2: 264 (c. 1655). Dess dyrbara väggklädnad av hyllor, fyllda med fransk litteratur. Holmberg Tidsstr. 363 (1918).
-KLÄDSEL. (vägg- 1760 osv. vägge- 1753) väggbeklädnad; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): väggbonad. Linkläder .. wäggeklädzel med Spetzar. ÅgerupArk. Bouppt. 1753. Tapeter som invändig väggklädsel. Hasslöf SvVästkustf. 504 (1949).
-KNACKNING. knackning i vägg. All borddans och väggknackning är endast falsk spiritism. SvD(A) 1897, nr 311 A, s. 6. Genom väggknackning kom .. (fångarna) i kontakt med varandra. Johnson Favel 73 (1968).
-KOLONN. byggn. o. konstvet. med en vägg l. mur (l. en möbelyta) l. dyl. förenad kolonn; jfr -pelare. Brunius Metr. 66 (1836). Fasaden är liten, men genom en kraftig fördelning nedtill med doriska, upptill med ioniska väggkolonner .. åstadkom .. (renässansarkitekten) en präktig effekt. Upmark Lübke 519 (1872).
-KONSOL. väggmonterat framskjutande stöd; särsk. om dels sådant stöd för byggnadsdel (jfr konsol 1), dels sådant stöd för hyllplan; äv.: konsol (se d. o. 2). AB 17/12 1861, s. 2. Salen övertäckes av åtta gotiska kupiga korsvalv .. vilande dels på tre mittkolonner, dels på väggkonsoler. UpplFmT 11: Bil. 136 (1929). String diskhyllor .. Med varje hylla följer väggkonsoler, skruv och plugg. SvByggkatal. 1955, s. 948. Hennes hemskaste barndomsminne var när hon råkat slå sönder en av de svarta vaserna som stod på väggkonsolerna över soffan. Fatab. 1980, s. 35.
-KONTAKT. stickpropp; äv.: vägguttag. (Man kan ha) väggkontakter på flera platser, äfven i olika rum och på så sätt flytta och använda samma lampa efter behag på olika ställen. 2UB 3: 172 (1897). Vid elektriska olycksfall .. Dra ur väggkontakter och slå .. ifrån huvudströmbrytaren. Örlogsbok. 221 (1952).
-KROK. väggmonterad krok (avsedd för kläder o. d.). HdlVLBibl. 1784. Han slängde sin hatt på den väggkrok, där den brukade hänga. Moberg Nybygg. 474 (1956).
-KRYP. om kryp (se kryp, sbst.1) i l. på (bostads) vägg; särsk. om vägglus. Thomander 3: 271 (1826). På de svettande väggarna kröpo de asociala väggkrypen som leva på de asocialas blod. Martinson VägUt 416 (1936).
-LAG. (vägg- 17561895. vägge- 1748) (†) bärande konstruktion hos vägg. Sparren blir 4 alnar lång, utom den delen som ligger utan för wägglaget, när huset är 7 alnar bredt. Brauner Bosk. 76 (1756). PT 31/12 1895, s. 1.
-LAGER.
1) tekn. väggmonterat axellager; jfr lager, sbst.3 4. TT 1896, M. s. 32. Alltefter lagerkroppens form skiljer man på stålager .. , hänglager .. samt vägglager eller konsollager för fästning å väggar eller pelare. 2NF 2: 629 (1924).
2) till c β: väggskikt. Ett tunt vägglager af protoplasma. Lundström Warming 12 (1882).
-LAMPA. lampa fäst l. avsedd att fästas i vägg; jfr -lampett. JernkA 1833, s. 533. Som ett komplement till .. (markstrålkastarna) har två vägglampor monterats på biblioteksfasaden. BlekLT 11/12 2010, s. 21.
-LAMPETT. jfr lampett 1 o. -kandelaber, -lampa, -lyster, -plåt. 3 gammalmodiga Wägglampetter med speglar. BoupptVäxjö 1832.
-LAV. (vägg- 1791 osv. vägge- c. 1600) bot. om den på klippor l. träd. l. murar l. väggar o. d. växande orange lavarten Xanthoria parietina (Lin.) Th. Fr. (jfr -mossa 2 o. guld-lav); i pl. äv. om släktet Xanthoria (Fr.) Th. Fr.; förr äv. om annan lavart; jfr -mossa 2. OMartini Läk. 43 (c. 1600). Vägglafven .. med sitt askgråa, mångsplittrade löfverk. Santesson Sv. 17 (1887). Vägglaf .. är en af våra vanligaste lafvar på gamla väggar och träd. 2NF 33: 503 (1922). Vägglavar .. kan användas för färgning av garner och tyger. NE (1996).
-LET. (†) om laven Chrysothrix candelaris (Lin.) J. R. Laundon, gulmjöl. VetAH 1742, s. 25. Wägglet, wäxer på gamla trä-wäggar, det Bönderna afskrapa, likt et gult mögel, lägges inbundet uti en klut af linne, kokas i watn, som där af blifwer gult. HushBibl. 1756, s. 631.
-LIST. (dekorativ l. avdelande) list (se list, sbst.2 3 (a)) för l. på vägg. Tak- och Vägglister .. för dekorering af rum. AB 29/4 1858, s. 4.
-LIV. byggn. jfr liv II 5 c o. -yta. Oftast i sammansättning med namnet på något byggnadsparti, t. ex. murlif, vägglif, pilasterlif .. , betecknar ordet lif det ifrågavarande partiets vertikala yta eller ytor. 2NF 16: 425 (1911). Vattnet bör ledas ut från vägglivet genom fall och droppnäsor. HantvB I. 6: 166 (1938).
-LJUSPLÅT~02 l. ~20. jfr ljus-plåt o. -plåt. Solna Kyrckia är .. innan til med .. någre Lius-Kronor och Wägge-Lius-Plåtar försedd. Rüdling Suppl. 646 (1740).
-LUS. (vägg- 1695 osv. vägga- 15381640. vägge- 15801762) [fsv. väggia lus] om insekten Cimex lectularius Lin.; ofta i pl., äv. om familjen Cimicidae; jfr -kryp, -madam, -ohyra, -panka, -skäkta. VarRerV 52 (1538). Wäggelösz äro slemma Matkar som krypa vthi Wäggespringiorna, och sammaledes vthi Sängiarne, hwilka the sofwande, synnerligen främmande Folck, illa bijta och vthi Sömpnen omaka. IErici Colerus 1: 33 (c. 1645). Vägglössen, cimiciderna, har alla ett parasitärt levnadssätt. DjurVärld 3: 140 (1963).
Ssgr: vägglus-, äv. vägglöss-bräda, äv. -bräde. (om ä. förh.) om hålförsedd träskiva uppsatt i anslutning till säng o. avsedd att dra till sig vägglöss till sina hål (som sedan töms). Vägglusbrädena .. som tillhöra sängens utstyrsel och renhållningsväsendet. Wistrand NordMAllmog. 19 (1909).
-gräs. (†) ss. benämning på vissa illaluktande växter; särsk. dels om Iris foetidissima Lin., koralliris, stinkiris, dels: stinknäva, dels: stinkmålla. Franckenius Spec. E 3 b (1638; om stinkiris). Haartman Sjukd. 149 (1765; om stinkmålla). Fries Ordb. 142 (1880; om stinknäva).
-LYSTER. jfr lyster, sbst. 4, o. -kandelaber, -lampett. PT 20/7 1854, s. 4. Den om en halv kristallkrona påminnande vägglystern. Gavel Fleming o. Honour LexKonsthantv. 394 (1989).
-LÖS. särsk. (numera bl. tillf.) motsatt: väggfast. VDAkt. 1696, nr 300. Der många wärnlösa dödades, allt wägglöst intill minsta spik borttogs, och allt wäggfast, det fienden icke kunde bortföra, sönderslogs eller uppbrändes. Afzelius Sag. X. 1: 185 (1864).
-MADAM. (i sht i skildring av ä. förh.) vägglus. Andersson Verldsoms. 1: 215 (1853). Jag .. låg snart försänkt i sömn trots väggmadamernas försök att hålla mig vaken. GHT 1905, nr 197 B, s. 3.
-MATERIAL. material som används till l. utgör vägg. Enligt Sirelius är användningen af nät och ”grindar” som väggmaterial (i laxinhägnaden) från början svensk. Ekman NorrlJakt 420 (1910). (Målarfärgen) är lämplig på de flesta väggmaterial inomhus t ex puts, betong, träfiber- och gipsplattor, väv, tapet, samt på tidigare målade ytor. BeckerFärgfakta 1991, s. 1: 20.
-MEDALJONG. jfr medaljong 3. Porträtt å runda väggmedaljonger. DN 19/4 1873, s. 4.
-MONTAGE. montage på vägg; särsk. konkret, om väggmonterat sammanhängande bildkomplex o. d. Att sjökortsframställningen sker i stor skala, framgår av ett väggmontage, som visar under år 1939–1940 försålda sjökort staplade på varandra. Globen 1944, s. 23. Skåp för väggmontage. InköpskatalSelga 1985, 1: 781.
-MONTER. väggmonterad (l. vid vägg placerad) monter. NorrkpgT 15/5 1888, s. 2. (Bruksbolaget) utställer på en liten väggmonter en serie brottytor af sitt degelgjutstål. JernkA 1900, Bih. s. 198.
-MONTERA. montera (ngt) på vägg; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Lokaltelefonapparater för väggmontering. AB 30/3 1922, s. 11. En stor fullhd-tv som väggmonteras. GbgP 28/11 2010, Teknik & Trender s. 10. En väggmonterad konservöppnare med lång vev. ÅrRunt 2017, nr 37, s. 9.
-MOSSA.
1) om mossa använd till tätning av väggar; särsk. om Pleurozium schreberi (Brid.) Mitt.; äv. om Hylocomium splendens (Hedw.) Schimp.; jfr hus-mossa 2. Linné Bref I. 3: 98 (1748). Rothof 673 (1762; om Hylocomium splendens). Ursing SvVäxt. Krypt. 116 (1949; om Pleurozium schreberi).
2) (†) vägglav. Wägg-mosza .. som ser ut som et guhlt mögel och wäxer på gamla wäggar. Linné Öl. 30 (1745). Före sänggåendet ordinerades .. åt den (gulsots)sjuke en dekokt på gul väggmossa i ett halvstop mjölk. Nordström Luleåkult. 211 (1925).
-MUR. murad vägg. Rummet var .. temmeligen stort och med jernkakelugn försedt, samt till ett artigt tidsfördrif fullritadt på de grå väggmurarna med åtskilliga sot- eller kol-figurer. Cederborgh OT 3: 25 (1814).
-MÅLERI. handlingen l. verksamheten att måla på vägg o. d. (jfr måleri 1); äv. dels konkret(are), om målarkonst utförd på vägg o. d. (jfr måleri 2), dels rent konkret: väggmålning (jfr måleri 3). Slottens inre smyckades .. genom förträffliga panelverk, väggmålerier, inlagda golf, sköna väggtapeter (osv.). Sydow Lübke 686 (1871). En ny dekorationsstil .. , som kan anses som det antika väggmåleriets höjdpunkt, finner man i Pompeji. Hahr ArkitH 124 (1902). I skulptur är .. (den yttersta domen) ofta framställd i de stora katedralernas västportaler, men är även vanlig i väggmåleriet. Stenberg KyrkSkrud 277 (1950).
-MÅLNING. målning (se målning, sbst.1 1 (b)) utförd på vägg; äv. konkret (jfr målning, sbst.1 1 c β); jfr -måleri. Wikforss 2: 950 (1804). Under 1400-talet blef väggmålning i kyrkorna ytterst vanlig. Laurin Konsth. 509 (1900). Alla rum har man prydt med rika väggmålningar, husens förnämsta smycke. Hahr ArkitH 111 (1902).
-NISCH. jfr nisch 1 o. -fördjupning. UpplFmT 16–18: 314 (1896). De stora väggnischerna inne i portiken (på museet) .. fyllas sedan 1897 af allegoriska bronsgrupper. Sthm 1: 418 (1897). En äldre spis, belägen i en väggnisch invid fönstret. SörmlH 14: 66 (1949).
-OHYRA~020. särsk. koll.: vägglöss. Möller (1790). Väggarne voro .. nästan rörliga af väggohyra. Læstadius 1Journ. 45 (1831).
-PANEL. (enskilt stycke av) (bräd)beklädnad för vägg; jfr panel, sbst.2 2, o. -beklädnad, -panelning. SvLantmät. 2: 553 (1844). Väggpanelernas siden är ofta väfdt i kejsarstilens mönster. MeddSlöjdF 1900, 1: 21. Huset stod .. tomt, men bostadens fasta inredning som golv, tak, väggpaneler, tapeter och kakelugnar fotograferades. Kulturen 1990, s. 165.
-PANELNING. särsk. koll.: väggpaneler. Han drog svafvelstickan häftigt mot väggpanelningen. Den tog eld i ögonblicket. Carlén Köpm. 1: 494 (1860).
-PANKA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vägglus; jfr panka, sbst.2 Holmberg Bohusl. 1: 266 (1867).
-PANNÅ. konstvet. jfr pannå 2 o. -fält. I de båda väggpaneauerna på ömse sidor om alkoven äro insatta mindre enkeldörrar. MeddSlöjdF 1900, 1: 22.
-PAPP. (förhydnings)papp för vägg; jfr -förhydning, -papper o. spänn-papp 2. Detta slags taflor förfärdigas af stark otjärad 180 cm. bred väggpapp som spikas på ramar af 2,5 x 10 cm. bräder. EldhandvFältartill. 1887, s. 47.
-PAPPER. (vägg- 1762 osv. vägge- 1578) (numera bl. tillf.) väggpapp; förr äv.: tapet (se d. o. 3). Förmalede vegge papper. TullbSthm 21/8 1578. Grå-papper som enkom dertil göres wid en del pappesbruk, hwilket är tjåckt och kallas Wägg-papper. Rothof 359 (1762).
-PELARE. pilaster; jfr -kolonn. König Mec. 71 (1752). (Kölnerdomens) långhus har 56 .. fristående kolonner och 28 .. väggpelare. UB 1: 258 (1873).
-PENDYL. pendyl för hängning på vägg; jfr -ur. BoupptVäxjö 1874. När (snö)raset kom skakade huset så kraftigt att kökets väggpendyl föll ned på golvet. Ljusnan 11/1 2011, s. 5.
-PENG, äv. -PENNING. (†) ss. benämning på visst spel (se spel, sbst.1 7) där mynt kastas mot en vägg; jfr kron-vägg. BröllBesv. 329 (c. 1660; uppl. 1970). HbiblSällsk. 2: 709 (1839).
-PLANKA. jfr -bräda. NorrkpgT 2/2 1865, s. 2. (Stavkyrkans) väggplankor .. befunnos vid en reparation 1896 utgöra golf i den nu stående stenkyrkan. Ekhoff StClem. 164 (1912).
-PLANSCH. plansch (med pedagogiskt l. informativt innehåll) avsedd att hänga på vägg; jfr -tavla. Väggplanscher för åskådningsundervisning. KatalIndUtstSthm 1897, s. 3.
(c β) -PLASMA. (numera bl. tillf.) plasma (se plasma, sbst.1 3) som utgör l. ingår i cellvägg. Cellen består .. af 1) ytterst en vägg, 2) derefter det säckformiga lager af protoplasman, som kan kallas väggplasma. Lundström Warming 3 (1882).
-PLATTA. platta för (beklädnad av) vägg (jfr väggbeklädnads-platta); särsk. om platta på vägg använd vid montering o. d. SFS 1891, nr 64, s. 45. Glaserade väggplattor .. för beklädnad i kök, badrum, livsmedelsbutiker, sjukhus, badhus m. m. SvByggkatal. 1955, s. 499. Liten torktumlare .. Kan monteras på väggen, väggplatta medföljer. EskilstKurir. 11/6 2010, s. 32.
-PLÅT. (vägg- 1672 osv. vägge- 16741734) särsk.: (reflekterande) plåt (se plåt, sbst.1 2 (h)) l. platta på l. för vägg (på vilken lampett fästes); äv.: vägglampett; jfr ljus-plåt. BoupptSthm 1672, s. 576 a. (I attesten) är Spegelglaset i Wäggeplåten .. insatt, i stället för det glas som blef sönder krossat i orangerie på Carlberg. HusgKamRSthm 173334, s. 444. Väggplåt .. (dvs.) en belysningsarmatur bestående av en eller flera ljusarmar monterade på en blank metallplåt .. som reflekterar ljuset. Gavel Fleming o. Honour LexKonsthantv. (1989). jfr silver-väggplåt.
-PRYDNAD. prydnad (se d. o. 3) för l. på vägg. Den protestantiska gudstjenstens kärlek för tomhet och hvitkalk (har) aflyst allt möjligt så i väggprydnader som ceremonier. Atterbom Minn. 61 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
-PUTS. jfr puts, sbst.4 1, o. -rappning. AHB 131: 83 (1887). Återkommande difterihemsökelse i samma bostad .. har ofta påkallat omfattande och dyrbara åtgärder såsom borttagande af tapeter och väggputs, uppbrytning af golf och ombyte af fyllningen därunder m. m. Helsov. 1893, s. 6.
-PÄRK. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om pärk (se d. o. 3) påminnande spel mot vägg. GHT 9/5 1879, s. 3. Väggpärk, en liflig gottländsk lek, spelas mot en slät och hög mur. 2NF 3: 1018 (1905).
-RAPPNING. jfr rappning, sbst.2 2, o. -band 2, -puts. AHB 83: 72 (1873).
-RUM. (vägg- 1790 osv. vägge- 17141824) [jfr d. væggerum] (förr) hos korsvirkesbyggnad: (måttangivelse för) yta mellan två tvärgående bindningar (se bindning 9 a β). Clemensson 1KlippanPprsbr. 242 (i handl. fr. 1714). En prästgård skulle (enl. en förordning från 1734) innehålla en stuga om 4 väggrum, som blev den större stugan eller salen. Kulturen 1976, s. 153.
-SEKRETÄR. sekretär för väggmontering. En väggsekretär hör till de utrymmesbesparande möbler, som särskilt lämpa sig i en modern bostad. Form 1944, s. 34.
-SIDA. vertikal yta som utgör vägg; äv.: (ngts, i sht möbels) sida som vetter åt vägg; jfr sida, sbst. 6. På bägge wägg-sidorna om Altaret, woro twå stora Taflor. Nordberg C12 1: 34 (1740). Sängens väggsida. Almqvist DrJ 392 (1834).
-SKENA. väggfast skena för montering av hyllplan o. d. Hyllor vilande på metallkonsoler, som – raka eller sneda – är flyttbara på fastskruvade väggskenor. Form 1950, s. 20.
-SKIKT. särsk. till c β; jfr skikt 3 o. -lager 2. (Mittlamellen) har .. blifvit benämd: ”den primära cellväggen”, i det att man antog, att de på sidorna af densamma liggande väggskikten skulle vara bildade genom pålagring .. på den ursprungliga väggen. Lundström Warming 32 (1882).
-SKRUV. (vägg- 1804 osv. vägge- 15781749) skruv avsedd för montage i vägg. TullbSthm 27/9 1578.
-SKYDD. skydd (mot fett l. vatten o. d.) för vägg l. tapet o. d. GHT 11/12 1884, s. 1. College-sängen .. med löstagbar och ställbar rygg som gör sängen till soffa under dagen och tjänstgör som väggskydd på natten. Form 1956, Ann. s. 267.
-SKÅP. (mindre) skåp för l. på vägg. BoupptSthm 1673, s. 956 a. Bänken .. och bordet .. voro väggfasta och likaså den stora sängen .. och det brokiga väggskåpet. Lagerlöf Holg. 1: 189 (1906). I sakristians norra mur är ett väggskåp infälldt, hvars dörr af furu har ett stort nyckelbeslag af järn. Cornell NorrlKyrklK 97 (1918).
-SKÄKTA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vägglus; jfr skäkta, sbst.3 1. Under benämningen ohyra .. höra .. löss, bladlöss, väggskäktor .. flugor o. s. v. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 335 (1864).
-SLAGUR~02 l. ~20. slagur för hängning på vägg. HusgKamRSthm 172426, s. 552.
-SLÅ, -slagning. (numera bl. i skildring av ä. förh.) slå (torkad sädeskärve) mot vägg (för att avskilja sädeskornen). Fischerström 1: 274 (1779). (På 1700-talet) var konsten att väggslå den riade eller torkade säden i allmänt bruk, och fick man härigenom den bäst mogna och kärnfulla säden till utsäde. Grotenfelt JordbrMet. 131 (1899).
-SMED. (vägg- 1745 osv. vägge- c. 17401768) ss. benämning på olika slags insekter som lever i l. av väggar l. trämöbler o. d. (o. åstadkommer knäppande ljud); numera i sht om stövsländan Trogium pulsatorium Lin.; jfr smed 2 i o. döds-ur, lik-smed, stol-mask, timmer-man, sbst.1, trä-gnagare. Broman Glys. 3: 530 (c. 1740). Väggsme’n eller dödsuret .. hvars Knäppningar man ej utan oro stundom hörde i de gamla husens väggar. Modin GTåsjö 324 (1916). NatNyck. Stövsländor 62 (2010; om Trogium pulsatorium).
-SPEGEL. spegel hängd l. avsedd att hängas på vägg. BoupptRasbo 1765.
-SPEL. [jfr t. wandspiel, eng. wall pass] särsk. sport. till b β γ, om manöver i fotboll där bollinnehavare passar medspelare (som vore denne en vägg) o. denne slår direkt retur i passande lagkamrats löpriktning; jfr vägg b β γ. Expressen 13/8 1970, s. 28. Fem minuter före slutet slog han in den boll som definitivt säkrade Sveriges avancemang till semifinal efter ett strålande väggspel med Martin Dahlin. SvD 18/6 1992, s. 1.
-SPINDEL. särsk. (numera bl. ngn gg) om spindeln Phalangium opilio Lin., hornlocke. Linné PVetA 1739, s. 15. Han ses ofta sitta på väggar, och benämnes på olika orter: Väggspindel, Låcke, Helga högben o. s. v. Sundevall Zool. 149 (1864).
-SPRINGA, förr äv. -SPRYNGA. [fsv. väggia spryngia] (vägg- 1740 osv. vägge- 16231753) springa (se springa, sbst.) i vägg. Pestilentzien fördölier sigh offta .. vthi .. Wäggespringer. Paulinus Gothus Pest. 44 a (1623).
-SPÄNNING. särsk. (numera mindre br.) spänning (se spänning, sbst.2 10) av väv l. papp o. d. på vägg; äv. konkret. Att .. Förhydningspappen bör spännas på wäggarne hellre än spikas. Alla målaremästare kunna utföra denna wäggspänning. JönkBl. 1864, nr 68, s. 4. Handtrycket och de handmålade tygerna för väggspänning föra in i den moderna interiören nya, kraftigt dekorativa element. SvSlöjdFT 1924, s. 15. En textil inredning från NK (i den kungliga järnvägsvagnen) med plast- och glastrådar i möbeltygets och väggspänningens bindningar. Form 1957, s. 198.
-STAV. byggn. jfr stav, sbst.2 5, o. -staver. Ekhoff StClem. 164 (1912). De drygt femtio år yngre kyrkorna, S:ta Maria Minor och S:t Drotten har alla haft väggstavarna nedgrävda i marken. Kulturen 1985, s. 175.
-STAVER. (vägg- 1847. vägge- 1739) (†) jfr staver 2 o. -stav. PH 2: 1426 (1739). Sedan timmerwerket till byggnaden war uppsatt, och wäggstafrarne insatte .. samlades .. drängar och pigor, för att klena .. wäggarne. Lovén Folkl. 138 (1847).
-STEN. (vägg- 1822 osv. vägga- 18801911) särsk. (i fackspr.) vägghäll. Iduna 9: 285 (1822). (Häll)ristningar (förekommer) även i slutna rum, på gravkistornas lodräta väggstenar. Fornv. 1931, s. 175.
-STOCK. (vägg- 1797 osv. vägge- 1746) stock (se stock, sbst.1 2) utgörande del av vägg. Wallner Kol. 48 (1746). Stugan var god nog .. De mosslupne väggstockarne hade frisk kärne. Rydberg Vigg 3 (1875).
-STOLPE. stolpe i l. till vägg; jfr -ståndare. Långväggarne voro i bottenvåningen utförda af 6 väggstolpar. TT 1873, s. 198.
(c) -STROSS. (förr) stross i gruvvägg (jfr sido-stross); stundom äv.: väggstrossning. Holmkvist BergslGruvspr. 92 (cit. fr. 1797). Väggstrossarne drifvas, allt efter riktningen af bergets lossnor, antingen parallelt med orten eller vinkelrätt mot densamma. Wetterdal Grufbr. 200 (1878). Under 1800-talet användes väggstrossar .. för att utvidga schakt eller orter i sidled. Lindroth Gruvbrytn. 1: 490 (1955).
-STROSSNING. (förr) brytning vid l. i väggstross; jfr strossa, v.2, o. -stross. Väggstrossningen af partiet .. utfördes medelst arbete för hand. JernkA 1875, s. 228.
-STUDSARE, förr äv. -STUSSARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr studsare, sbst.3 II, o. -ur. Weste (1807). Klockan är ganska mycket. Väggstudsaren slog i detsamma hon talade. Elkan Fåg. 67 (1901).
-STYCKE. väggfält (jfr stycke 20 a); äv. om ss. avgränsare uppspänt (dekorativt) tygstycke. GotlLT 1852, nr 17, s. 2. De målade väggstyckena, föreställande jagt i en sydländsk skog. Bergman GotlVisby 57 (1858). En s. k. tronhimmel med väggstycke och takstycke. MeddSlöjdF 1885, s. 46.
-STÅNDARE. (i fackspr.) jfr ståndare 4 a o. -stolpe. Bring WarmhBibl. 135 (1941). Väggarnas ytter- och innerpanel fästes medelst speciella fästdon vid väggståndare av två 2″ hopsvetsade U-profiler. TT 1946, s. 948.
(c β) -STÄLLD, p. adj. bot. parietal (se d. o. 2). Då fröämnena alltid sitta på fruktbladens buksöm, är .. fröämnenas vidfästningspunkter .. här vanligen väggstäldt (parietalt). Lundström Warming 197 (1882).
-STÖPPLARE. (i fackspr.) stöpplare för väggmålning o. d. Lenander MaterMål. 141 (1924).
-SYLL. byggn. om syll (se syll, sbst.1 1) vid vilken reglar för vägg fästes. Barchæus LandthHall. 33 (1773). De väggsyllar, som hvila på husets fot. TSkogshush. 1874, s. 63.
-SÅT. (förr) om mellanrum mellan sammanfogade väggstockar; jfr såt, sbst.2 b. Denne Stufwa, så wähl som Barn och BookCammaren och förstufwan, har Hr Probsten med sin bekostnad låtit kalckslå i wäggsåten och hwijtlijma. OfferdalKArk. N II 1, s. 48 (1698).
-SÄNG. särsk.: väggfast (i sht inbyggd) säng. Till venster i förgrunden ligger uti en väggsäng en sjuk qvinna. AB 15/6 1853, s. 3.
-TALLRIK. prydnadstallrik för l. på vägg; jfr -fat. BoupptVäxjö 1894.
-TAPET. (vägg- 1869 osv. vägge- 1675) tapet (se d. o. 1 (b), 3) för l. på vägg. BoupptSthm 1675, s. 1676 a. På väggen till vapenhuset hänger en annan målning, troligen förr ”panneau” i en väggtapet, föreställande en fogelutsigt af Engsö. Eichhorn Stud. 1: 90 (1869). Ett .. ganska trist 80-talskök med randig väggtapet. GbgP 7/9 2004, s. 66.
-TAVLA. (vägg- 1675 osv. vägge- 1556) tavla (se tavla, sbst.2 1 (c)) för l. på vägg; särsk.: väggplansch. Teitt Klag. 303 (1556). De Hölzelska väggtaflorna med åtföljande text ha visat sig vara ett synnerligen praktiskt hjälpmedel vid den moderna språkundervisningen. PedT 1896, s. 624.
-TELEFON. väggmonterad telefon; jfr -apparat. Bordstelefon .. till skillnad från väggtelefon. 2NF 34: Suppl. 742 (1922).
-TIDNING. (numera i sht om utländska förh.) på vägg o. d. anslaget informationsblad l. debattinlägg o. d. Norrskensfl. 31/1 1925, s. 6. Väggtidningarna är Röda gardets populäraste propagandaverktyg. GHT 3/3 1967, s. 3. ”Vår värld” heter en väggtidning som just nu distribueras till lokaler runt om i landet där människor samlas, framför allt unga människor. DN 14/4 1972, 2: 26.
-TIMMER. timmer för l. i vägg. Då väggtimmer begagnas i dess runda form eller endast bilas på ut- och insidan, så brukar man, för att utestänga köld och väta, på underkant af hvarje stock göra en indjupning. KrigVAH 1845, s. 473.
-TJOCKLEK~02 l. ~20. tjocklek (se d. o. 1) på vägg; särsk. till c β, om tjocklek hos cellvägg (se d. o. 24). En ihålig kropp är med samma väggtjocklek fastare ju mindre den är. Lundström Warming 19 (1882). Plissé-dörren tillverkas i fyra olika bredder och med karmar för olika väggtjocklekar. Form 1951, Ann. s. 96.
-TV. (platt) väggmonterad TV. Vår standard om 10 år (.) Bo i plasthus, se på vägg-TV. AB 31/3 1960, s. 3.
-TÄCKE. väggbonad; jfr täcke 1 c. Fatab. 1913, s. 34 (1678). Ett ljuddämpande väggtäcke i ryateknik. Barometern 1/2 2014, s. 46.
-UR. (vägg- 1701 osv. vägge- 16761729) ur för hängning på vägg; förr äv. om golvur placerat vid vägg; jfr -klocka, -pendyl, -studsare. BoupptSthm 1676, s. 313 a. I alla hörnen äro Wägg-Ur, och på borden Studsare. GT 1786, nr 41, s. 3. Både väggur och ståndur synas ursprungligen mest ha varit placerade på eller vid fondgaveln. Erixon Möbl. 2: LXIII (1926). jfr repeter-, skåp-, slag-, spel-väggur.
-UTSMYCKNING~020. särsk. konkret(are): utsmyckning för l. på vägg; jfr -dekoration. SvFmT 12: 118 (1905). Stuckornering har inte varit den enda väggutsmyckningen (i Samarra). I några av palatsets salar ha även målningar förekommit. Munthe IslamK 61 (1929). Keramisk väggutsmyckning i lergods och högbränd chamotte. Form 1956, s. 104.
-UTTAG~02 l. ~20. jfr ut-tag 2 slutet o. -kontakt. SvD(A) 8/10 1936, s. 16. Inom (sjukhus)anläggningen äro omkring 20 000 takutlopp och vägguttag installerade för belysning. TT 1940, Allm. s. 128.
-VENTIL. ventil (för placering) i vägg. LärovKomBet. 188485, III. 9: 486. Den enklaste ventilationsanordningen består av vanliga väggventiler. HandInd. 599 (1927).
-VÄXT. (†) väggört. Linc. Fff 1 b (1640).
-YTA. ((plan) yta på) vägg; jfr -flacka, -liv. Upmark Lübke 243 (1871). Glasmålningar användas .. som prydnader i kyrkor, särdeles i sådana af den gotiska stilen, i hvilka bristen på väggytor nästan omöjliggör större målningars placerande annat än i fönsteröppningarna. MeddSlöjdF 1884, s. 33. De rappade väggytorna hade en mattgul färgton. ActaOel. 2: 77 (1924).
-ÖPPNING. öppning i vägg. Öfver alla väggöppningar i stenhus slås hvalf för murens bestånds skull. Ahlström Eldsl. 136 (1879).
-ÖRT. bot. om växten Parietaria officinalis Lin.; i pl. äv. om släktet Parietaria Lin.; jfr -växt o. blid-nässla, blindnässla 2, dag och natt I 1, glas-kraut, glas-ört 1, natt och dag 1 a, peders-ört, sankt, adj. 1 s γ, δ ζ. Möller (1790). NE (1996; om släktet).
B (†): VÄGGA-BONAD, -FAST, -KLÄDE, -LUS, -STEN, se A.
C (†): VÄGGE-BAND, -BEKLÄDNING, -BONAD, -BONING, -BRÄDA, -BÄNK, -FAST, -KLÄDE, -KLÄDNAD, -KLÄDSEL, -LAG, -LAV, -LUS, -PAPPER, -PLÅT, -RUM, -SKRUV, se A. —
-SLÄTTA. klensked; äv. bildl. (Många) hwilka i sine vnge Daghar medhan the leffde nychter, woro tå, såsom en Wallmoghe i Öghonen, deyelighe och karske: Men nu genom Swalgh och Dryckenskap see vth som en Wäggeslätta. LBenedicti Lijkpr. 25 (1616).
-SMED, -SPRINGA, -STAVER, -STOCK, se A. —
-STOFFERING. väggdekoration. Wäggestofferingar, kring Fönstren och Dörar intimbrade. Verelius 44 (1681).
-TAPET, -TAVLA, -UR, se A.
Avledn.: VÄGGAD, p. adj. försedd med vägg; äv. o. numera i sht ss. senare led i ssgr: som har sådan l. sådan vägg (jfr -väggig). Nu står en takad och väggad (bil)verkstad dem till buds med skydd mot regn och snöslask. GbgP 1/6 1981, s. 11. jfr sned-, stark-, tjock-, tunn-väggad.
-VÄGGIG, adj. ss. senare led i ssgr: som har sådan l. sådan vägg, i ssgrna brant-, rak-, rund-, sned-, stark-, tjock-, tunn-väggig; jfr väggad.
Spoiler title
Spoiler content