publicerad: 2007
TRAKTOR trak3tor2, äv. 40, äv. -ωr2, r.; best. -n.; pl. -er traktω4rer.
Ordformer
(förr äv. -ct-)
Etymologi
[jfr t. traktor; av eng. tractor; nomen agentis till p. pf.-stammen av lat. trahere, draga (jfr DISTRAHERA, SUBTRAHERA, TRAKT, sbst.1, m. fl.). — Jfr TRAKTORPULLING]
1) [jfr motsv. anv. i eng.] ss. förled i ssgr, om maskin l. mekanism o. d. som driver l. matar (fram) o. d. ngt; särsk. i ssgn TRAKTOR-MATARE.
2) motordrivet fordon (med stark motor men låg högsta hastighet) som går på (stora) hjul (l. på drivband o. dyl.) o. används för att dra transportsläp o. dyl. l. dra l. bära (l. driva mekanismen i) jordbruks- l. arbetsredskap o. d. Lastbilar och traktorer med tunga släp orsakar ofta skador på skogsvägarna vid avverkning. De tunga traktorerna med deras breda vältliknande hjul. LAHT 1914, s. 168. Av traktorer saluföras i vårt land dels hjultraktorer och dels kedjetraktorer, av vilka de förra huvudsakligen använts i jordbruksdrift. HbSkogstekn. 293 (1922). När den vidriga traktorn till sist kört över stuten, hästen och plöjaren, hur skall då jordbrukaren veta något om sin jord? Bergman ClownJ 201 (1930). Traktorer och andra tunga .. lantbruksmaskiner kräver .. att åkern skall vara torrare än förr i världen, innan vårbruket kan börja. Selander LevLandsk. 188 (1955). Den moderna traktorn har i allt högre grad blivit en kombinerad drag- och kraftmaskin, som lämnar en betydande del av sin effekt via kraftuttag och hydraulsystem. BonnierLex. (1966). — jfr SKOGS-, SNÖ-TRAKTOR m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): A: TRAKTOR-BAND. (traktor- 1935 osv. traktors- 1922) särsk. om ändlöst band som bär upp o. förflyttar traktor (l. annat motorfordon), drivband; jfr kryp-kedja, larv-band. HbSkogstekn. 297 (1922). Lenin beställde nio Rollsar, bland annat en med traktorband i stället för hjul. Expressen 5 ⁄ 3 1995, Söndag s. 53. —
-BINDARE. (traktor- 1928 osv. traktors- 1930) (i sht förr) om självbindare (se d. o. 2) som dras (o. vars mekanism drivs) av traktor. SvD(A) 4 ⁄ 6 1928, s. 6. I mitten av 1930-talet infördes den viktiga förbättringen att traktorbindarna fick sin drivning direkt från traktormotorn genom en kraftöverföringsaxel. Moberg JordbrMek. 415 (1989). —
-BUREN, p. adj. som bärs (o. drivs) av traktor; särsk. dels om redskap, dels om person. Traktorburna ogräsharvar. Sonesson BöndB 87 (1955). Tätt återkommande franska traktorburna bondetåg i vilka normalt ingår trafikkaos, slagsmål och blodvite. DN 8 ⁄ 2 1995, s. 9. —
-DEMONSTRATION. särsk. om demonstration (se d. o. 4 c β) med traktorburna deltagare. En traktordemonstration för högre priser på lantbruksprodukter planeras i Skåne. SvD 21 ⁄ 3 1971, s. 13. —
-DRAG. särsk. om anordning för ngts dragande medelst traktor; jfr drag 8 a. UNT 30 ⁄ 3 1946, s. 12. —
-DRIFT. (traktor- 1921 osv. traktors- 1929)
1) i fråga om redskap o. d.: drift (se d. o. 14 a) medelst traktor. Tallriksharvar för traktordrift. UNT 11 ⁄ 3 1921, s. 4.
2) drift (se d. o. 15) (av jord- l. skogsbruk o. d.) medelst traktor(er). Den .. i anslutning till utsträckt traktordrift vidtagna minskningen i hästbeståndet. LAHT 1931, s. 167. —
-DRIVEN, p. adj. om redskap o. d.: som drivs medelst traktor; äv.: traktordragen. Traktordrivna självbindare. LAHT 1933, s. 682. De flesta (av flyktingarna) åkte i traktordrivna vagnar. Expressen 1 ⁄ 5 1999, s. 14. —
-DUMPER. särsk. om viss typ av transportfordon med lastflak som kan tippas bakåt. IndTeknik 1965, s. 473. —
-GRÄVARE. om traktor(liknande maskin) utrustad med skopa för grävning l. lastning av jord l. grus o. d. SvD 27 ⁄ 3 1969, s. 27. —
-HARV. (numera i sht i skildring av ä. förh.) harv avsedd att dras av traktor. UNT 28 ⁄ 11 1928, s. 2. —
-HJUL. Traktorhjul som garanteras ej slira eller klibba sig fulla med jord. UNT 22 ⁄ 1 1937, s. 12. —
-HYTT. jfr hytt 3. Föraren .. undkom i stort sett oskadad trots att traktorhytten slogs i spillror. UNT 6 ⁄ 12 1955, s. 2. —
-KEDJA. särsk. om kedja för montering på traktorhjul för att förhindra slirning; jfr snö-kedja. Land 1984, nr 10, s. 92. —
-KULTIVATOR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) kultivator avsedd att dras av traktor. SkånD(B) 22 ⁄ 2 1958, s. 16. —
-KUNNIG. (numera bl. tillf.) kunnig (se d. o. II 2) i bruk l. underhåll av traktorer. UNT 11 ⁄ 3 1932, s. 11. —
-LASTARE. traktor med skopa l. gaffel o. d. för lastning (l. lossning) av ngt; äv. (o. urspr.) om själva skopan osv. (med tillbehör). Sonesson BöndB 157 (1955). En traktorlastare och dumpers fick ordnas fram för att skyffla ihop det som blev krossat (av virvelvinden). Expressen 4 ⁄ 9 2000, s. 14. —
-MASKIN. (numera bl. tillf.) om maskin kopplad till traktor; äv. om själva fordonet (jfr maskin 1 e). Traktormaskinerna hade svårt att arbeta på våt jord. LAHT 1914, s. 322. Hästmaskiner och flera traktormaskiner drivs från körhjulen med hjälp av kedja och kuggkrans. Sonesson BöndB 98 (1955). —
(1) -MATARE. särsk. [efter eng. tractor feeder] om tillbehör till (dator)skrivare o. d. för frammatning av papper i löpande bana medelst piggar som griper in i papperets hålade kanter. NE (1995). —
-PLOG. plog avsedd att dras av l. monteras på traktor; äv. om hela ekipaget; särsk. om traktorsnöplog; jfr motor-plog. LAHT 1914, s. 168. Överums traktorplogar och traktorharvar. Upsala 4 ⁄ 10 1929, s. 2. Ingenjörstruppernas jättelika traktorplogar. UNT 9 ⁄ 3 1937, s. 6. —
-PLÖJNING. plöjning med traktordragen plog. Svensk mästare i traktorplöjning. UNT 22 ⁄ 10 1938, s. 1. —
-REDSKAP~02 l. ~20. särsk. om jordbruksredskap avsett att dras av l. monteras på traktor. UNT 11 ⁄ 3 1921, s. 4. —
-SADEL. särsk. (numera bl. mera tillf.) om ä. typ av traktorsits; jfr sadel 2 a. LD 20 ⁄ 10 1959, s. 5. —
-SKÖTARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som kör traktor (o. ansvarar för dess allmänna underhåll); jfr -förare. Upsala 7 ⁄ 11 1925, s. 4. —
-SKÖTSEL. (traktor- 1939 osv. traktors- 1930) (numera bl. mera tillf.) jfr skötsel 1 c. Motorför. 1930, nr 10, s. 16. —
-SLÅTTERMASKIN. (numera bl. mera tillf.) Skärapparaten på en traktorslåttermaskin drivs vanligen från traktorns kraftuttagsaxel. Sonesson BöndB 112 (1955). —
-STATION. (traktor- 1934 osv. traktors- 1933) (numera i sht i skildring av ä. sovjetryska o. d. förh.) anläggning för stationering o. underhåll av jordbrukstraktorer; jfr station II 1. LAHT 1933, s. 201. —
-SULA. (ngt vard. l. skämts.) i fråga om sko l. känga o. d.: sula med mycket kraftigt mönster (ss. på traktordäck). En traktorsula, av typen terränggående bulldozer. Expressen 1 ⁄ 2 1992, s. 14. —
-SYSTEM(ET). särsk. (numera bl. tillf.) till 2; jfr system, sbst.1 2. (Den första ångplogen) arbetade enligt enmaskinssystemet .. Ungefär samtidigt konstruerades .. en ångplog enligt traktorsystemet, d. v. s. ångmaskinen drog plogen. SkrSkånHushS II. 2: 118 (1920). Moberg JordbrMek. 293 (1989). —
-TRANSPORT. särsk. om transport med traktor(släp); äv. dels konkretare, om enskild omgång av sådan transport, dels konkret, om själva ekipaget. KrigVAH 1920, s. 71. (Skogsvägarna) skall vara farbara .. och medgiva bil- och traktortransporter. De Geer SvNatRiked. 1: 41 (1946). (Han) var på väg hem när han mötte traktortransporten. GbgP 15 ⁄ 2 2003, s. 12. —
-TYP. typ av traktor; äv. i uttr. av traktortyp, i fråga om annat fordon o. d. (angivet av prep.-förbindelsens huvudord) som i ngt hänseende liknar l. påminner om en traktor. LAHT 1931, s. 501. Motorgräsklippare av traktortyp. Expressen 4 ⁄ 10 1990, s. 22. —
-TÅG. särsk. dels (i sht i fackspr.) om ekipage bestående av traktor l. dylikt dragfordon med tillkopplat (-kopplade) släpfordon (med l. för gods (se d. o. 2)), dels om ekipage med flera tillkopplade vagnar för personbefordran (i sht i turistiska sammanhang). SFS 1923, s. 490. Stoppa planerna på ett traktortåg genom gränderna i Gamla stan! DN 7 ⁄ 9 1982, s. 30. —
-VÄG. om främst l. enbart för traktor o. d. framkomlig enkel väg i skog l. annan mer l. mindre oländig terräng. DN 29 ⁄ 11 1987, Söndagsbil. s. 2.
B (numera föga br.): TRAKTORS-BAND, -BINDARE, -DRIFT, -KÖRNING, -SKÖTSEL, -SLÄP, -STATION, se A.
Avledn.: TRAKTORISERA, v., -ing. [jfr t. traktorisierung, sbst., eng. tractorize, v. (tractorization, sbst.); sannol. efter ry. traktorizovat’, v. (traktorizacija, sbst.)] till 2: (numera i sht om ä. l. utländska förh.) införa traktorer l. traktordrift i (ngt, i sht jordbruk(s-näringen)); i sht ss. vbalsbst. -ing; jfr mekanisera 1, motorisera. Sverige blir traktoriserat. AP 27 ⁄ 4 1951, s. 11. Traktoriseringen hämmas .. av sådana faktorer som små gårdar (osv.). Ymer 1963, s. 205. —
TRAKTORIST. [sannol. efter mönster av sådana ord som bilist, motorist; jfr äv. t., ry. traktorist] till 2: (numera bl. tillf.) traktorförare. LD 4 ⁄ 4 1960, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content