SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1968  
SITS sit4s, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (TT 1871, s. 179, osv.), äv. (utom i Finl. numera mindre br.) -er (Weste (1807), Östergren (1938), SvD(B) 1944, nr 5, s. 8 (från Finl.) osv.).
Ordformer
(äv. sitts)
Etymologi
[av t. sitz (mht. siz); till sitzen (se SITTA, v.)]
1) om handlingen att sitta l. om person(er)s sätt att sitta (se SITTA, v. 1), sittande; nästan bl. i a—d. Hur bred en litteraturkritiker än gör sig, ända därhän brukar inte bredden räcka, att han kan med välvilja sentera den oförlikneligt trygga sitsen i en luthersk kyrkbänk. VLösen 1921, s. 206; jfr 4. — jfr SID-SITS. — särsk.
a) om handlingen att sitta för att äta l. dricka l. ägna sig åt sällskaplig samvaro; särsk. konkretare, om sammankomst l. tidrymd l. (om)gång då man sitter för att äta l. dricka l. ägna sig åt sällskaplig samvaro, sittning (se SITTA, v. 1 å γ); jfr SITTA, v. 1 b; utom ss. senare led i ssgr nästan bl. i Finl. Strömborg Runebg IV. 2. 2: 136 (c. 1900). Sitserna på restaurang Karl König .. lade säkerligen beslag på en betydande del av .. (R. Hollmerus') tid. HLittSt. 41: 12 (1966). jfr EFTER-, SLUT-SITS m. fl.
b) hippol. om ryttares ställning till häst; jfr c o. SITTA, v. 1 d. Ha god, dålig sits. Säker, osäker, fast, ledig sits. Djup sits, se DJUP, adj. 1 i γ. Lätt sits, se LÄTT, adj.2 5 a. KrigVAH 1828, s. 13. Ett och annat råd rörande sits, tygelföring, utrustning, sadling, landsvägsridning o. m. d. bör kunna vara välkommet för nybörjaren. TIdr. 1883, s. 15. Kulturen 1948, s. 101. jfr HÄNG-, SABEL-SITS m. fl.
c) [jfr b] om ngns sätt att sitta l. kroppsställning vid rodd l. gymnastik o. d.; numera företrädesvis (i Finl.) i fråga om gymnastik. Det klokaste .. (nybörjaren i rodd) kan göra är att från början vinnlägga sig om en god ”sits” eller kroppshållning. Balck Idr. 2: 594 (1887). Cannelin (1939; anfört ss. term inom gymnastik). jfr GREN-SITS m. fl.
d) spelt. om det sätt varpå spelarna sitta l. skola sitta vid kortspel; äv. konkretare, om omgång av kortspel, varvid samma spelare spela tillsammans; jfr SITTA, v. 1 f. En del spela (remissvist) .. så att hvarje compagniskap sitter tilhopa 2 robertar, hvilket kallas att spela med dubbel sitts. HbiblSällsk. 1: 72 (1838). Innan spelet börjar, dra spelarna om sitsen och om given. Lundgren Koppel AuktBr. 139 (1923). jfr MOT-SITS m. fl.
2) (utom i Finl. mera tillf.) om sammanträde varvid förhandlingar föras; jfr SITTA, v. 6 m δ α'. Vi är beredda på en lång sits (i stadsfullmäktige). NPress. 1958, nr 284, s. 1. Sitter motparten med de flesta trumf på hand är sitsen extra besvärlig (vid förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter). DN(A) 1965, nr 310, s. 64; jfr 1 d, 3 a.
3) om sak(er)s sätt att sitta (se SITTA, v. 13).
a) spelt. om det sätt varpå kort i kortspel (äv. brickor i domino o. d.) äro fördelade; jfr SITTA, v. 13 e. Den ogynsamma sits, som korten i .. (ett visst) exempel hafva. Wilson Spelb. 337 (1888). GHT 1897, nr 240 B, s. 3 (i domino). Historier om märkvärdig sitts på korten. Selander C15Dag. 161 (1927).
b) (numera bl. tillf.) om klädesplaggs sätt att sitta, sittning (se SITTA, v. 13 g β); stundom äv. i mer l. mindre bildl. anv. Om man gjorde någon anmärkning mot klädernas sits, beswarade (bondskräddarna i Skytts härad i början av 1800-talet) den med deras dictatoriska: ”det skall wara så nu för tiden”. Lovén Folkl. 83 (1847). (Småfåglarna) ha tyvärr inga speglar, stackarna, utan måste väl fråga hvarandra om både koaffyr och sits på fjäderkostymen. Knöppel SvRidd. 29 (1912). De .. jackor och .. frackar .., som .. blevo på modet (c. 1790), krävde en helt annan sits på benkläderna. SörmlH 13: 99 (1947).
4) om anordning avsedd till sittplats för en l. flera personer; särsk. dels om säte i fordon, dels om cykelsadel, dels om den del av ridsadel l. sittmöbel (stol, soffa o. d.) som är avsedd att sitta (se SITTA, v. 1) på. Stolen har stoppad sits. Nordforss (1805). Han .. fann sin lilla kappsäck .. ligga i full trygghet nere i åkdonet bakom sittsen. Almqvist Kap. 3 (1838). Mellan köksdörren och kakelugnen stod en stol .. gjord af boketräd och med sitsen flätad med halm. Lovén Folkl. 2 (1847). På den engelska sadeln .. består sitsen, liksom kåporna, af svinskinn. 2NF 24: 312 (1916). Ahlin GillGång 56 (1958; om cykelsadel). — jfr BAK-, BAKLÄNGES-, BETJÄNT-, BÄNK-, EFTER-, FANER-, FRAM-, HALM-, KARRIOL-, KLAFF-, KLOSETT-, KÄRR-, PLYWOOD-, RESÅR-, ROTTING-, SADEL-, SAMMETS-, SKINN-, SOFF-, STOL-, TRÄ-SITS m. fl.
5) (numera bl. tillf.) om fågels sittplats. Brunssvängeln ensam står orubbad qvar; / Dyster örn dess spets till sits sig utvalt har. Ridderström Petöfi Dikt. 48 (1879).
6) (numera föga br.) om underlag l. stöd varpå sak sitter (se SITTA, v. 13). (Hans hår) var hvitt .., ögonen ljusgrå, näsan beqvämt bugtad till sits åt glasögonen och munnen hopknipen. Bäckström Sång. 137 (1876). — jfr VENTIL-SITS.
7) om kroppsdel varpå person l. djur (i sht apa) sitter (se SITTA, v. 1, 1 ä γ), säte, stuss; äv. om del av klädesplagg, avsedd att täcka denna kroppsdel. CVAStrandberg 4: 259 (1857). Mannens hälgdagspantalonger glänste blanka i sitsen. Törnblom Barnaoff. 105 (1911). Det var en präktig mörk apa .. med svarta ben och roströd sits. Sjöstedt Storv. 48 (1911). Dra in sitsen, brukade fröken Bell ropa (under danslektionerna). Krusenstjerna Pahlen 4: 231 (1933).
Ssgr (i allm. till 4): SITS-BLECK. (förr)
1) på kanonlavett: järnbleck avsett till sits; jfr -järn. LbArtill. 49 (1892).
2) på sadelsits (se d. o. 1): prydnadsbeslag av bleck. TLev. 1907, nr 4, s. 2.
-BRÄDE l. -BRÄDA. bräde som tillhör l. utgör sits. VGR 1811, Verif. s. 48.
-DYNA. dyna som tillhör l. utgör sits. DA 1824, nr 280, s. 4 (i vagn).
-FJÄDER. fjäder (se d. o. II 1) som ingår i l. tillhör sits. MeddJordbrTeknF 65: 27 (1940; på hövändare).
-HÖJD. höjd (över golv o. d.) hos sits. SvSlöjdFT 1906, 2: 12.
-JÄRN. (förr) = -bleck 1. Holmberg Artill. 3: 140 (1883).
-KORG. korgformig sits. Form 1956, Omsl. s. 287.
-KUDDE. jfr -dyna. HantvB I. 2: 317 (1934).
-LOCK. lock tillhörande sitsen på klosettstol. Östergren (cit. fr. 1932).
-LÅDA. låda under sits. Schröder 2Bruksb. 35 (1903; i släde).
-LÄDER. läder som ingår i sits l. varmed sits är klädd. KrigVAT 1857, s. 377 (på sadel).
-PUTA. (numera bl. mera tillf.) jfr -dyna. KrigVAH 1833, s. 104 (på sadel).
(7) -VIDD. sömn. på klädesplagg. Sömnadsb. 210 (1915).
Avledn.: -SITSAD, p. adj. till 4: som har (så l. så beskaffad) sits, -sitsig; ss. senare led i ssgn rund-sitsad.
-SITSIG, adj. [jfr t. -sitzig] till 4: som har (så l. så beskaffad) sits; som har (så l. så många) sitsar l. sittplatser; ss. senare led i ssgr; jfr en-, fyr-, rund-, sex-sitsig m. fl.
Spoiler title
Spoiler content