publicerad: 2011
UNIVERSITET un1iværs1ite4t, n. (G1R 7: 228 (1531) osv.) ((†) r. l. m. l. f. Columbus MålRoo 46 (c. 1678), KFÅb. 1912, s. 397 (1703)); best. -et, ss. r. l. m. l. f. -en; pl. = (Annerstedt UUH 1: 29 (1877) osv.) ((†) -er G1R 13: 33 (1540), Cannelin (1939)).
Ordformer
(förr äv. v-, -uer-, -wer-, -ét, -ät)
Etymologi
[av mlt. universitēte, l. t. universität (av mht. universitêt) l. möjl. fr. université (ä. fr. universitei(t), université); av mlat. universitas (gen. -tātis), helhet (i rättsspråk äv.: kollegium), av universus, hel, fullständig (se UNIVERSELL). — Jfr UNIVERSITÄR]
institution l. (läro)anstalt för forskning o. högre (vetenskapligt inriktad) (o. i fråga om nutida sv. förh. på eftergymnasial nivå meddelad o. av myndighet auktoriserad) undervisning inom ett stort antal (i sht traditionella) kunskapsområden l. läroämnen; äv. med inbegrepp av l. stundom huvudsaklig tanke på byggnad(er) l. lokal(er) vari sådan forskning o. undervisning sker; äv. allmännare, dels övergående i (l. med inbegrepp av) bet.: högskola, dels (om ä. förh.) om katedral- l. stiftsskola; jfr AKADEMI 2 (a), LÄROVERK. Then rente han haffuer, vppå S Jöriens Cappelles eller vniuersitetets wegna ther sammestadz. G1R 7: 228 (1531). Een Fadher, sänder sin Son på ett Vniversitet vthi try åhr. AJGothus ThesArithm. 73 (”61”) (1621). Wexiö berömblige Universitet. VDAkt. 1700, nr 142. Universitetet fars förbi; / stopp dock, på dess trappa står en liga / Full af fanstyg och filosofi. Runeberg (SVS) 2: 252 (1850). Det äldsta universitetet af alla, det i Bologna, fick kejserligt privilegium 1158. Annerstedt UUH 1: 3 (1877). Lättare komma in på universitet med enbart gymnasiebetyg. SDS 15/4 1981, s. 15. Sydsv. 4/8 2008, s. A5 (inbegripet högskola). — jfr FOLK-, SOMMAR-, STATS-, SYSTER-UNIVERSITET.
Ssgr: UNIVERSITETS-ADJUNKT. jfr adjunkt 3 o. -lärare. En aflöning, hvilken för en högre elementarlärare efter några års tjenstgöring öfverstege en universitetsadjunkts. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 7 a, s. 9. —
-BESÖKANDE. särsk. (†) universitetsstuderande; jfr besöka 6 c. Att antalet universitetsbesökande ytterligare stegras, till gagn, måhända hvarken för dem sjelfva eller för vetenskaperna och nationalbildningen. LärovKomBet. 1884–85 1: Reserv. s. 24. —
-BIBLIOTEK. till universitet knutet bibliotek med uppgift att tillhandahålla litteratur o. d. till studenter o. forskare. Vårt lilla Universitets-Bibliothek (i Åbo). Porthan BrSamt. 1: 225 (1798). Enligt lagen om pliktexemplar ska tryckerier skicka ett exemplar av varje tidning, dokument eller skrift som ges ut för spridning i Sverige till Kungliga biblioteket och Universitetsbiblioteket i Lund, samt till fem andra av landets universitetsbibliotek. Sydsv. 12/4 2009, s. B2. —
-BIBLIOTEKARIE. bibliotekarie vid universitetsbibliotek; äv. om bibliotekschef vid universitetsbibliotek (jfr över-bibliotekarie). Institutionsbiblioteket anställer fler universitetsbibliotekarier. Phosph. 1811, s. 162. Den nye universitetsbibliotekarien .. har till det finska universitetets rektor afgifvit berättelse öfver universitetsbibliotekets förvaltning och verksamhet. NordTBB 1917, s. 378. —
-BILDAD, p. adj. (numera bl. tillf.) som har universitets(ut)bildning; jfr bildad 2 a α o. högskole-bildad. SvFlicksk. 308 (1888). Bureus .. var .. jämförelsevis oberörd af de filosofiska och teologiska fejder, som upprörde hans universitetsbildade samtida. Schück o. Warburg LittH 1: 254 (1896). —
-BILDNING. (numera bl. tillf.) bildning (se d. o. 5 b) erhållen vid universitet; äv. om universitetsutbildning; jfr folkskole-bildning, högskole-bildning. SKN 1841, s. 15. Universitetsbildningen för läkare. De Geer Minn. 1: 209 (1892). Att .. främja en .. lifligare förbindelse mellan universitetsbildning och folkbildning. Hjärne SvFräm. 210 (1893, 1908). —
-BOKHANDEL~020. (utom i företagsnamn o. d. numera bl. tillf.) bokhandel i universitetsstad l. i anslutning till universitet o. d. som inriktat sig på l. främst säljer vetenskaplig litteratur; jfr student-bokhandel. SAOL (1950). Londons sympatiska universitetsbokhandel. DN 30/1 1997, s. A1. —
-BOKHANDLARE. särsk. (förr) om bokhandlare ensam ansvarig för inköp o. försäljning av böcker till universitet(s bibliotek o. studenter o. lärare o. d.); jfr akademi-bokhandlare. SvLärT 1894, s. 435. (A. Bonnier öppnade 1829) en bokhandel .. i Stockholm och 1849 (sedan han utnämnts till universitetsbokhandlare) en filial däraf i Uppsala. 2NF 3: 1127 (1905). SAOL (1950). —
-BOKTRYCKARE. (förr) jfr boktryckare o. akademi-boktryckare. ASScF II. 1: 695 (1844). Då Augustin Ferber från Rostock utnämndes till universitetsboktryckare. NordTBB 1935, s. 200. —
-BYGGNAD. jfr byggnad 3 o. -hus o. akademi-byggnad, högskole-byggnad. Universitets-byggnaden (i Bologna) är majestätlig. Atterbom Minn. 378 (1818). —
-CIRKEL. studiecirkel på nivå motsv. universitets; jfr -studiecirkel. UURed. 1924–25, s. 7. Universitetscirkel: en studiecirkel för studier på väsentligen samma nivå som universitet och högskolor. SFS 1974, s. 994. —
-DOCENT. (numera bl. tillf.) docent (se d. o. 2) vid universitet; jfr -lärare o. högskole-docent. Utvecklingen går allt mer derhän, att det företrädesvis är universitetsdocenter, som befordras till (lektoraten). LärovKomBet. 1884–85, 1: 263. —
-EKONOM. särsk.: person med universitetsutbildning i ekonomi. Universitetsekonom 26 år, med god detaljhandelspraktik under och efter studietiden. SvD 20/2 1974, s. 27. —
-EXAMEN. bevis på avslutad (o. godkänd) universitetsutbildning; förr äv. (o. urspr.) om examen (se d. o. 3) vid universitet (i sht i samband med avslutande av studier l. termin o. d.); jfr student-examen. PedBl. 1875, s. 46. I början af 1870-talet erhöllo .. (kvinnor) rätt att aflägga universitetsexamina. SvH 10: 291 (1909). Hon har en universitetsexamen i filosofi, men eftersom hon inte kan bära huvudduk som lärare har hon avskrivit planerna på det yrket. GbgP 6/5 2007, s. 22. —
-FILIAL. filial till universitet. SvD(A) 17/9 1959, s. 26. Kommittén har .. bestämt sig för att rekommendera ett system med universitetsfilialer på olika orter. AB 4/3 1965, s. 2. —
-FÖRELÄSNING. jfr föreläsning 2. På universitetsföreläsningarne läppjade jag på det sättet, att jag hörde de vigtigaste i de flesta fack. AnderssonBrevväxl. 2: 104 (1850).
Ssg: universitetsföreläsnings-katalog. (tillf.) jfr föreläsnings-katalog 1 o. universitets-katalog. Atterbom Minn. 538 (1818). —
-HISTORIA. universitets historia (se d. o. II 1), särsk. konkret(are), om skriftligt arbete innehållande sådan historia (jfr historia II 3); äv. (numera bl. tillf.) om historia (se d. o. II 2) på universitetsnivå. Paulus (skriver) fliteligen på sin universitetshistoria. AnderssonBrevväxl. 2: 92 (1848). En af de mest begåfvade och intressantaste personligheterna i tidens universitetshistoria. Annerstedt UUH II. 2: 234 (1909). Rektoratsbiblioteket, inr(ättat) 1911 som fackbibliotek för universitetshistoria. 2NF 32: 306 (1921). —
-HUS. särsk. om universitets huvudbyggnad; jfr -byggnad. Lundell (1893). Det nya universitetshuset i Åbo. Schück VittA 7: 150 (1943). —
-INSTITUTION. jfr institution 3 a. NF 3: 1262 (1880). De zoologiska universitetsinstitutionerna (har) undergått en väsentlig omgestaltning. NF 18: 309 (1894). —
-KAMRAT. jfr student-kamrat. Efterföljd på taburetten af sin vän och universitetskamrat Reuterdahl. NIllT 1875, s. 354. —
-KAMRER, äv. -KAMRERARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kamrer (se d. o. II 4) vid universitet. Aspelin Stenbäck 450 (1900). —
-KANSLER. om l. ss. titel för universitets högsta tjänsteman; i Sv. sedan 1995 ss. titel för chefen för Högskoleverket; jfr kansler 2 a o. akademi-kansler. Svedelius Lif 451 (1887). (På forskarskolor) blir handledningen bättre, säger universitetskansler Anders Flodström. GbgP 3/6 2008, s. 15. —
-KARRIÄR. jfr karriär 6. Tavaststjerna Inföd. 21 (1887). Han lämnade .. universitetskarriären 1779 och blev läroverkslärare. Fatab. 1958, s. 40. —
-KATALOG. särsk. katalog (se d. o. 2) över anställda (o. studerande) vid universitet (jfr -matrikel); numera äv. om katalog omfattande förteckning över föreläsningar l. kurser o. d., kurskatalog (jfr -föreläsningskatalog). Läs om utbildningen i universitetskatalogen. En efter universitetskatalogen upprättad förteckning öfver personer inom akademistaten. AB 7/11 1895, s. 3. —
-KRETS. i sht i pl.; jfr krets, sbst.1 9 b. Weibull LundLundag. 245 (1869). Att .. löneregleringen .. inom universitetskretsar ansågs icke vara tillfredsställande. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 76. —
-KURATOR. särsk. (†) kurator (se d. o. 2). Vid sidan af denne canceller ställdes .. tvenne universitetscuratorer. Weibull o. Tegnér LUH 1: 37 (1868). —
-KURS. jfr kurs 7 (, 8). Den förberedande universitetskursen för läkare. Wieselgren Samt. 144 (1877, 1880). —
-KVINNA. (numera bl. tillf.) kvinna med (viss) anknytning (ss. student l. lärare l. dyl.) till universitet; jfr -man. Att väcka förståelse och vänskap mellan universitetskvinnor i hela världen. 2NF 36: 651 (1924). —
-LEKTOR. (ss. titel för) lärare (med doktors- l. licentiatexamen) som undervisar på universitetsnivå (jfr lektor 4); i sht förr särsk. om språklärare (som undervisar i främmande språk på sitt modersmål) på universitet (jfr lektor 5); jfr -lärare. Reglemente för universitetslektorer i tyska, franska och engelska språken. SFS 1889, Bih. nr 4, s. 40. (Lediga tjänster) Vid Stockholms universitet .. Universitetslektor .. Universitetsadjunkt .. båda i statistik. SvD(A) 11/9 1967, s. 18. —
-LEKTORAT. tjänst ss. universitetslektor; jfr -adjunktur. Ett franskt universitetslektorat. LundagKron. 2: 73 (1921). —
-LIV. jfr liv I 3, 5 b. Atterbom Minn. 104 (1817). Man vet om .. (Stagnelius) korta universitetslif, att det var utmärkt för mycken stadga. 2SAH 47: 69 (1871). —
-LÄRARE. lärare vid universitet; jfr -adjunkt, -docent, -lektor, -professor. BerRevElLärov. 1824, Bil. s. 1. En universitetslärares levnadslopp präglas sällan av mera påfallande yttre händelser. 3SAH LIX. 1: 21 (1948). —
-MAN. (numera bl. tillf.) man med (viss) anknytning till universitet, särsk. dels: (manlig) universitetslärare, dels: man med uppdrag inom l. inflytande över universitets organisation l. styre(lse) o. d. (jfr man, sbst.2 5 c λ); jfr -kvinna. Snellman Tyskl. 412 (1842). Den karolinske universitetsmannen Israel Nesselius’ reformprogram för det svenska universitetsväsendet. HT 1953, s. 304. —
-MATRIKEL. (i sht förr) matrikel över studenter o. anställda vid universitet; jfr -katalog. NF 6: 332 (1882). —
-MYNDIGHET~102, äv. ~200. jfr myndighet 5. SPF 1852, s. 368. Universitetsmyndigheterna lät övertyga sig av resonemanget. Holmberg Leopold 1: 19 (1953). —
-NIVÅ. jfr nivå 3. Undervisningen har delvis måst sänkas under universitetsnivån på grund af den bristfälliga underbyggnad, de studerande erhållit i skolorna. PedT 1897, s. 33. —
-ORT. jfr -stad. De gamla universitetsorterna får .. (1970) mellan 15 000 och 25 000 studerande medan Linköping och Umeå .. beräknas få över 5 000. SvD(A) 5/3 1965, s. 10. —
-PEDAGOGIK. pedagogik för universitetsundervisning; äv. ss. läroämne. Man ville utveckla och förbättra den svenska universitetspedagogiken. Auerbach (1915). Ett kompendium i universitetspedagogik. SvD(A) 3/10 1967, s. 26. —
-POST. särsk.: post(befordran) organiserad av universitet; jfr post, sbst.3 5. 2NF 22: 50 (1915). Den år 1296 privilegierade universitetsposten i Paris och andra större universitets ”postverk” synas .. tidigt hava fått tagas i anspråk jämväl av utomstående. Flodström SvFolk 248 (1918). —
-PROFESSOR. professor (se d. o. 3) vid universitet; jfr högskole-professor. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 38. Det finnes .. ett annat stycke af en universitetsprofessors embetsutöfning (än det vetenskapliga området o. undervisningen), nemligen de konsistoriella göromålen och fakultetsärendena. Svedelius Lif 555 (1887). —
-PROGRAM. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) program (se d. o. 1) utgivet av universitet. (Avhandlingarna) äro tryckta i nämnda års universitetsprogram. NF 6: 220 (1882). —
-REFORM. reform rörande universitet(s verksamhet l. organisation o. d.). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 54 (1898). Som kronprinsens egentliga ärende i Uppsala var att diskutera en universitetsreform. Segerstedt Rosenstein 29 (1981). —
-RÅD.
1) råd (se råd, sbst.3 22) vid universitet. Rektorn och universitetsrådet valdes af studenterna själfva. Rydberg KultFörel. 6: 570 (1888).
2) (ss. titel för) förvaltningschef vid universitet; jfr råd, sbst.3 23 b. SvD(A) 20/2 1963, s. 26. —
-SEMINARIUM. jfr seminarium 5. Den filosofiska fakultetens humanistiska sektioner .. hafva .. framstält behofvet af följande anslag till universitetsseminarier, nemligen (osv.). BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 7. —
-SJUKHUS~02, äv. ~20. till universitet knutet sjukhus (där medicinsk forskning o. utbildning bedrivs); jfr undervisnings-sjukhus. SAOL (1950). Universitetssjukhus förkvävs under landsting, som – naturligt nog – är intresserade av deras vård men föga av deras forskning. DN 7/5 2007, s. A4. —
-STAD. stad med universitet; jfr -ort. SC 2: 366 (1822). Att bohèmeriet i Lund naturligtvis .. (inte) varit mer påfallande eller exclusivt än i andra små universitetsstäder. LundagKron. 3: 222 (1955). —
-STATUT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) statut för universitet(s verksamhet l. organisation o. d.); i sht i pl. Kungörelse angående ändring i .. vissa paragrafer af universitetsstatuterna. BtRiksdP 1892, 8Hufvudtit. s. 42. —
-STIPENDIUM. stipendium för finansiering av (utgifter i samband med) universitetsstudier. NIllT 1877, s. 137. Under sin studietid i Lund var Greta Stadener ordförande i kvinnliga studentföreningen och genomdrev de kvinnliga studenternas rätt till universitetsstipendier. DN 5/9 1992, s. D6. —
-STUDENT. (tillf.) jfr student 2 o. -studerande. (Strindberg) var ömsom folkskollärare, universitetsstudent, informator, skådespelare, litteratör, biblioteksman. OoB 1912, s. 291. —
-STUDERANDE. jfr -student. SAOB L 238 (1939). Finland är det nordiska landet som har flest universitetsstuderande. FrRiksdDepart. 2006, nr 35, s. 12. —
-STUDIECIRKEL. (numera bl. tillf.) jfr -cirkel. Redan 1922 ha två .. s. k. universitetsstudiecirklar satts i gång, båda i nationalekonomi. 2NF 35: 924 (1923). —
-STYRELSE. universitets högsta beslutande organ; jfr styrelse 8 o. högskole-styrelse. Intilldesz Universitets-Styrelsen, med anledning af hwad emot den tilltalade inlupit, beslutit till .. (den anklagades) skiljande från Universitetet. SPF 1852, s. 419. —
-TERMIN. jfr termin 3 b. Under första universitetsterminen ändrar mången beslut om sitt blifvande kall. PedT 1891, s. 327. —
-TID. vid universitet tillbringad tid (utgörande del av ngns liv); jfr tid, sbst. 3, o. -år. Under de sista åren af sin universitetstid skötte han endast fria studier inom (bl. a.) det .. literaturhistoriska vetenskapsområdet. GLjunggren hos CVAStrandberg 1: VII (1877). —
-UNDERVISNING. undervisning på universitet(snivå). Karlson ÖrebroSkolH 2: LXXII (1872). (Matematikprofessorn) Björling, vars kända läroböcker .. voro grundläggande för universitetsundervisningen. LundagKron. 3: 242 (1955). —
-UNGDOM~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) jfr ungdom 3 a. Han .. står i kretsen af en talrik familj och en tillgifven universitetsungdom. SvFamJ 1871, s. 358. —
-UPPFOSTRAN. (†) universitetsutbildning. De intellectuela fördelarne af Universitets-upfostran. KrigVAH 1824, s. 32. Östergren (1964). —
-UTBILDAD~020, p. adj. som har universitetsutbildning. De universitetsutbildade adjunktskompetenta lärarna. SvLärT 1928, s. 395. —
-UTBILDNING~020. utbildning erhållen vid l. meddelad gm universitet. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 298 (1900). Teoretiskt utbildade personer, med flerårig universitetsutbildning bakom sig. Lindroth Gruvbrytn. 1: 643 (1955). —
-VÄRLD. universitets värld, särsk. sammanfattande, om studenter o. lärare o. forskare o. d. vid universitet; i sht i sg. best. Weibull LundLundag. 265 (1888). Inom universitetsvärlden jäser det av indignation och missnöje. DN 13/11 1973, s. 2. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om alla institutioner l. inrättningar o. d. som utgör l. hör till universitet (inom ett land o. d.), äv. med inbegrepp av universitets studenter o. personal l. (hela) verksamhet o. d. ConvLex. 8: 362 (1839). En ny administrativ organisation för universitetsväsendet. SvD(A) 7/7 1962, s. 3. (Termens) accepterande i svenskt universitetsväsende. Ymer 1962, s. 152. —
-ÅR. år som tillbringa(t)s vid universitet (ägnade åt studier l. undervisning o. d.); jfr -tid. PoetK 1820, 1: 33. —
-ÄMNE. läroämne på universitetsnivå. SvLärT 1903, s. 850. Att lära in ett universitetsämne kan vara svårt, att glömma det brukar vara lättare. Lundagård 1958, nr 1, s. 13.
Spoiler title
Spoiler content