SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIT bi4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sannol. i nysv. tid bildadt till BITA; jfr d. bid o. nor. bit; med afs. på bildningssättet jfr sådana ordpar som KLUNKA: KLUNK, SPARKA: SPARK, efter mönstret af sådana som DELA: DEL, DRÖMMA: DRÖM, SUPA: SUP (jfr Hesselman i o. y i sv. 54 (1909)); med afs. på bet. jfr äfv. BETA, sbst.2, o. dess utländska motsvarigheter samt eng. morsel o. fr. morceau]
1) [jfr motsv. anv. i dan. o. nor.] så stort stycke som man biter af l. tager i munnen på en gång, munsbit, beta (se BETA, sbst.2). Han tog hela stycket i en bit. Bjt .. beta, en mundfull .. buccella. Spegel Gl. (1712). The hus, ther the intet weta hwar the skola taga then andra biten, när the then ena hafwa vpätit. Swedberg Schibb. 455 (1716); jfr 2 d. L'appétit vient en mangeant, bit låckar bit. Holmberg (1795; under appétit); jfr BETA, sbst.2 a α. Med gaffeln i sin hand och biten i sin mund / Satt herr von Hasselberg .. / Och åt och drack af hjertans grund. Stagnelius 1: 103 (1813?). Jag har ännu inte ätit en bit i dag. Auerbach o. Blomqvist (1907); jfr 2 d. — jfr MAKT-BIT. — särsk.
a) i uttr. räkna bitarna i munnen på ngn, räkna bitarna åt l. i l. för ngn, snålt o. missunnsamt se på huru ngn äter o. kontrollera huru mycket han tar för sig; snålt utportionera maten åt ngn; missunna ngn maten; räkna bitarna, vara snål med maten; jfr b samt BETA, sbst.2 b β. Räkna bitarne åt en. Weste (1807). Räkna bitarna i någon. Dalin (1850). Räkna bitarne för ngn. Cavallin (1875).
b) mer l. mindre bildl. Man ska inte tugga större bitar än man kan svälja. Granlund Ordspr. (c. 1880). — (numera knappast br.) Taga allt i en bit .. (betyder:) förstöra hvad man har, på en gång. Almqvist (1844). — särsk.
α) i uttr. kasta bitarna åt ngn (jfr 2 d), föraktfullt slänga åt ngn hvad honom tillkommer, liksom man kastar matbitar åt en hund. Almqvist (1844). Kindblad (1867).
β) i uttr. taga biten ur munnen på ngn, taga ifrån ngn ngt, ett arbete l. dyl., hvaraf han behöfver inkomsten för sitt uppehälle; taga brödet ur munnen på ngn; jfr BETA, sbst.2 a β. Öhrlander o. Leffler (1852). Auerbach o. Blomqvist (1907).
2) [utveckladt, väl närmast i bet. d, ur 1; jfr motsv. anv. i d.] (mindre) stycke l. kvantitet (af ngt visst ämne) betraktad(t) ss. en helhet, ej som del l. fragment af ngt större. En liten bit brö med kärlek (är) mycke bättre än ett stort hus med allahanda godt, när 2 inte älska hvarannan. Horn Lefv. 99 (c. 1657); jfr slutet [jfr: En torr bete ther man låter sigh med nöya, är bätre än itt fult wisthws medh trätto. Ordspr. 17: 1 (Bib. 1541) samt Därs. 15: 17] Koka en såppa af 5 a 6 marker oxkiött med siövatten, och lägg deruti 2 bitar ingefära. Warg 4 (1755). Mäst alt kläde och Manufactur-Varor, som förslites och brukas här i landet (dvs. Nordamerika), kommer hvar bit från Ängland. Kalm Resa 2: 187 (1756). Någre bitar kött. Sahlstedt (1773). En liten kritebit, en liten bit af vax. Livin Kyrk. 67 (1781). En bit tvål. Nordforss (1805). Min syster, haf besvär, / Gå, utsök för Pauline en hygglig bit till klänning. Remmer Theat. 1: 31 (1812, 1814). Var god, foreller en bit! Runeberg 2: 74 (1848); jfr d. Dundret af kanonerna förstörde hvarenda bit porslin som fans i huset. Nyblom Hum. 120 (1874, 1883). Ännu i början af 1870-talet väfdes en och annan sådan bit här eller där i Skåne. J. Kulle i 1 Minn. fr. Nord. mus. VII. 2: 1 (1884). Sex alnar i en enda bit. E. Staaff i Världslitt. i urval 2: 360 (1902). Den bit järnväg, som landet äger. Janson Costa Negra 1: 176 (1910). — mer l. mindre bildl. Bättre en liten välsignad bit än ett stort förbannadt stycke (ordspr.). Icke unna ngn en bit bröd (dvs. missunna ngn äfv. en tarflig utkomst). Öhrlander o. Leffler (1852). Hur liten en fet bit är, är där alltid en körtel i. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr c. — jfr AFFALLS-, BARK-, BEN-, BRÖD-, BYGG-, DEG-, FLÄSK-, GAFFEL-, GLAS-, GOD-, IS-, ISTER-, JORD-, JÄRN-, KABEL-, KALK-, KALL-, KLÄDES-, KOL-, KONFEKT-, KOPPAR-, KRIT-, KÖTT-, LAKRITS-, LERKLININGS-, LOCK-, LÄCKER-, MAT-, METALL-, OST-, PAP-, PERS-, PLÅSTER-, PROF-, ROT-, ROTTINGS-, SMAK-, SMÅ-, SMÖR-, SOCKER-, SPRÄNG-, STUF-, TEGEL-, TEGELSTENS-, TRÄ-, VAX-BIT m. fl. — särsk.
a) i direkt motsats till större kvantitet. Prisuppgifter å .. landtmannaprodukter ..: Bondsmör, i bitar .. d:o packadt ... GHT 1895, nr 200, s. 3.
b) i motsats till pulver l. lösning. Gummi arabicum i bitar. Spinell ... Af phosphorsalt löses den trögt i bit, men lätt och utan lemning i pulver. Berzelius Blåsr. 223 (1820). B. G. Bredberg i Jernk. ann. 1829, s. 396.
c) bildl. i uttr. fet bit, om tjänst l. egendom m. m. som gifver stora inkomster. Lindfors (1815). Almqvist (1844). Cavallin (1875).
d) (hvard.) om mat (jfr 1), ensamt l. i förb. bit mat, litet mat, smula mat, matbit. Jag hade inte hunnit få en bit i mig på hela dagen; jfr 1. Nu ska vi ha oss en bit mat. (Israeliterna) hafwa .. så noga hållit thet (dvs. påbudet att fasta under en strid mot filistéerna), att the icke hafwa någon bijt welat smaka för afftonen. Rudbeckius Kon. reg. 250 (1616); jfr 1. Jag (har) nu i 3 åhr warit vtan tienst och måst fördenskull betla mina bitar til kropsens vppehälle nu hos den ena, nu hos en annan. Växiö domk. akt. 1697, nr 259. (Jag) vil .. se på den, som bättre skal laga en bit mat, än jag. Dalin Arg. 2: 77 (1734, 1754). Få sig en bit mat. Sahlstedt (1773). Vi gåfvo oss knappast tid att äta en bit. Bremer Grann. 1: 291 (1837). Vi ska ta i land på Måskläppan och ha en bit mat i oss. Strindberg Hems. 203 (1887). Hvad säger vaktmästarn, om vi i afton skulle äta en liten bit .. tillsammans? Geijerstam Lyckl. m. 28 (1899).
e) litet stycke socker afpassadt för användning vid kaffe- l. tedrickning m. m.; jfr BIT-SOCKER. Jag brukar ta två bitar i kaffet. Lagerlöf Holg. 2: 158 (1907). Socker i bitar om 12 eller 6 gr(am). Tidn. f. lev. 1910, nr 42 B, s. 1. — särsk. i uttr. dricka på bit, taga en sockerbit i munnen o. därtill dricka (kaffe l. te), o. d. Hon tycker om l. vill gärna ha kaffe på bit. Sedig, tjuguårig flicka, / Som fått, i ett långsamt tvång, / The på bit med mormor dricka. Lenngren 117 (1797). Tvenne koppar (kaffe) innefattade det vanliga qvantum, hvaraf den sista dracks på bit. C. F. Dahlgren 4: 156 (1831). Den ena dricker sin tår på bit, / en annan älskar att doppa. Cramær Skämt. 170 (1846). Kaffet dracks, både med dopp och på bit. Benedictsson Folkl. 68 (1887). Kaffet och teet drack han (dvs. Runeberg) alltid ”på bit”. Strömborg Runeberg IV. 1: 222 (1896).
f) kortare litteratur- l. musikstycke l. berättelse o. d. Bitar på vers och prosa. Han berättade några roliga bitar. Hon sjöng några bitar på franska. Bergklint Vitt. 155 (1761). Söta du, om du nu .. ville någon gång sända mig en liten bit, prose eller vers, .., så gjorde du mig en otrolig tjenst. Kellgren Bref t. Clewberg 72 (1782). Några bitar på prosa. Leopold (1796) i 2 Saml. 8: 108. Käre Livijn, hvad kom åt dig, att du ref sönder dina bitar? L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 63. Det är svårt, ja nästan omöjligt, att tillvägabringa någon öfverensstämmelse i ton och anda mellan alla dessa särskilta bitar (dvs. romanserna i Fritjofs saga). Tegnér 5: 266 (1822). Jag (har) här blott försökt berätta en bit från mitt sommarlif. Nyblom Hum. 142 (1874, 1883). Bitar. Nordlund (1894; titel på diktsamling). En drillsnäppa .. spelar upp en bit. Gellerstedt Fr. hult o. täppor 155 (1906). — jfr PROSA-, VERS-BIT.
g) (med ngt hvard. anstrykning) kortare vägsträcka, vägstycke. Jag fick åka en bit med Kongl. Sekret. Westberg. Choræus Bref 155 (1804?). Han hade snart blott en liten bit fram till prestgården. Almqvist Kap. 9 (1838); jfr h. Snart va' vi (dvs. de seglande) öfver den värsta biten. Melin Dikt. 118 (1888); jfr 4. Den första biten vännerna gå / i tysta tankar båda två. Andersson Mickel räf 172 (1900); jfr 4. En svår bit skilde oss från Arka-tag, jordens högsta kamkedja. S. Hedin i Ymer 1903, s. 32; jfr 4. Det är en bra bit dit. Auerbach o. Blomqvist (1907). — i bild. Nu är nog bort till grafven / en bra nog bit igen. Gellerstedt Dikt. 3: 140 (1891).
h) (med ngt hvard. anstrykning) ss. ett relativt, mycket obestämdt mått för längd l. afstånd: stycke. En bit bättre fram paululum ultra. Adressen 1775, sp. 327; jfr g o. j α. Hennes mor .. putsade flickan, drog den nytvättade rödrutiga silkesnäsduken en bit längre fram i pannan. Cederborgh OT 1: 12 (1810); jfr j α. Vi (hade) hunnit en temlig bit på andra sidan om byn. Atterbom Minnen 20 (1817); jfr g. En slup .. landade .. en liten bit från Runstycksgrinden. Crusenstolpe Mor. 2: 56 (1840). En bra bit väg från den plats der Per blef anfallen. Wigström Folkdiktn. 2: 103 (1881); jfr g. Högfors, som ligger vid Björksjöälfven, en liten bit ofvan Ekeby. Lagerlöf Berl. 2: 44 (1891). De syntes en bit från land. Melin Dikt. 2: 190 (1904). — om tid. När det lidit en bit på natten. Melin Dikt. 2: 195 (1904). En god bit in på 1700-talet. N. Lithberg i Fataburen 1906, s. 66.
i) i uttr. bit för bit (jfr 3 b, 4 slutet), det ena stycket efter det andra, steg för steg, så småningom. Omärkligt, bit för bit vidgar sig den offentliga samproduktionen. Fahlbeck Stånd 176 (1892).
j) i allmännare anv., nästan alltid med negation l. i fråga på hvilken man väntar nekande svar: (icke) en smula, (icke) det ringaste, (icke) alls.
α) (med ngt hvard. anstrykning) ss. bestämning till en komparativ; i sht i uttr. inte en bit bättre o. d., icke en smula bättre, icke alls bättre, likadan, lika dålig. Du äst icke en bit bettre. Serenius (1741). Du är ingen bit förmerare än jag. C. I. Hallman 356 (1779). Ingen bit bättre än alla de andra. Kexél 1: 103 (1788). Dessutom har hans slägting .. icke bemött honom en bit bättre. Gumælius Th. Bonde 129 (1828). De der förnäma gubbarna äro minsann inte en bit bättre än de unga sprätthökarna. Blanche Död. fadd. 18 (1850). Jag (har) blifvit en bit klokare sedan i går. Topelius Fält. 4: 593 (1864). Är Sir John en bit sämre nu än han var för en vecka sen? Fröding Efterskörd 2: 64 (1890, 1910). Den inländska konkurrensen (är) icke .. en bit bättre än den utländska, när den sätter till. GHT 1895, nr 303 A, s. 2. — (†) Han är icke biten bättre. Lind (1749). Han är ingen bit des rikare för det. Widegren (1788).
β) (†) i annan anv. Icke biten. Never a bit, never a whit. Serenius (1741). ”.. Såg hon ond eller stolt ut ..” ”Nej, ingen bit ..” Bremer Hertha 318 (1856).
k) (föga br. utom i ssgr, jfr anm. nedan) ss. smekord. Min lille bit! eller blott Lille bit! (användes som) smekord. Almqvist (1844); jfr 1.
Anm. till 2. Ordet förekommer äfv. ss. senare ssgsled i diminutiv bet., t. ex. BAN-, JÄRNVÄGS-BIT, kort bana l. järnväg (jfr språkprofvet från 1910 under 2 hufvudafd.), ÅKER-BIT, liten åker, åkerlapp, ÄNGS-BIT, liten äng. I dylika ssgr, hvilka i allm. tillhöra mera hvard. spr., har ordet äfv. bet. 4. Uteslutande diminutiv bet. har det i ss. smekord (jfr k) använda ssgr med personbeteckningar, appellativ såväl som proprier, t. ex. TÖS(A)-BIT, liten tös, MÄRTA-BITEN, lilla Märta.
3) del l. stycke af ngt som varit (l. skall bli) ett helt; fragment; ofta i oeg. o. bildl. anv. Hon slog en bit ur koppen. Aff hans ähra blifwer ey en bijt qwar. Chronander Bel. B 8 b (1649). Hela första akten, som var färdig och som jag sjelf tyckte bra, befinner sig (på behörigt ställe) i bitar. C. Livijn (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 62; jfr c. I sutten så tryggt på Europas lik / och hackaden bit ifrån bit. Tegnér 2: 133 (1815); jfr a. Han talte så och drog en suck tillika / Och skar en bit af steken än och åt. Runeberg 2: 110 (1848). Allt skönt är .. skönast i sin helhet, och lösryckta bitar kunna på sin höjd .. gifva en föreställning om arbetets finhet i detaljer. Frey 1849, s. 47. Man behöfver blott taga en bit fantasi till hjelp för att finna en svensk byskolmästares lott vara afundsvärd. Santesson 1 Sv. 74 (1887); jfr 2. Dessa bitar af roller, som hon successivt spelat i lifvet. Strindberg Hafsb. 127 (1890). Han har slagit sönder dem (dvs. bilderna) och kastat bitarne i sjön. Rydberg Vap. 209 (1891). Det är som en bit ur en roman. GHT 1895, nr 237, s. 3. Jag sträfvade att sätta samman bitarna från mitt eget splittrade lif. Geijerstam Kamp. om kärlek 310 (1896). Gammelgäddan hade präktiga tänder och en bit kraft kvar än. Forsslund Djur 178 (1900); jfr 2. Bitar af ett lerkärl. T. J. Arne i Fornv. 1909, s. 90. — jfr CITRON-, LJUS-, PROF-, ÄPPEL-BIT m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. bit från bit, sönder, i (små) stycken. Jag skulle häldre låta mig hugga bit från bit, än jag ville förråda Eder hemlighet. Ekelund Fielding Tom Jones 320 (1765). Pauline, låter dem (dvs. glasögonen) falla, skriker till, och plockar opp glasbitarne. Ack min Gud, jag tror / De äro bit från bit. Remmer Theat. 1: 21 (1812, 1814).
b) i uttr. bit för bit (jfr 2 i, 4 slutet).
α) det ena stycket l. den ena delen efter det (den) andra. B. v. Beskow (1836) hos Roos Familjearkiv 155. Hon (hade) bit för bit .. uppgifvit, hvad hon ansåg tillhöra vekligheten i hennes tidigare uppfostran. Nyblom Hum. 84 (1874, 1883). Alla dessa rättigheter ha sedan bit för bit beröfvats dem. Wetterhoff Fr. skog 2: 195 (1887). Kval, som ur sinnet stjäla / Kraften bit för bit. Bååth På gr. stig. 63 (1889). De ha slitit sönder mig bit för bit; dödat, hvad jag gömt för alla och som var min käraste dröm. Michaelson Ungk. 106 (1892). Genom att bit för bit uttaga stenarna (i pelaren) i skikt efter skikt nedifrån uppåt. C. R. Nyblom hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 112 (1901).
β) (†) = a. Tappre Elliot, hvarföre lät du intet hugga mig bit för bit. Kexél 1: 212 (1789).
c) i uttr. (gå, rifva, slå osv.) i (tusen) bitar, sönder, i (små) stycken. Hon tappade glaset i golfvet, så det gick i tusen bitar. Lohman Vitt. 392 (c. 1730). Glaset gick sönder i bitar. Sahlstedt (1773). Skära, hugga i bitar. Weste (1807). Så rifver hon brefvet i tusen bitar. Hagberg Shaksp. 2: 46 (1847). Gif akt, nu slår jag sönder stenen. Han faller i bitar, och hvar bit är en särskild sten. Topelius Läseb. 1: 118 (1856, 1891). När man våldsamt slår en lerkruka i bitar. Jes. 30: 14 (öfv. 1904).
4) del l. stycke af ett sammanhängande helt, parti. Hon (dvs. solförmörkelsen) blef så total, at ingen bijt syntes af (hela solskifvan). Tammelin Alm. 1724, s. 38. Ja gånge hur det vill, / Hos mig är ingen bit, som ej hör Sverge till. J. Wallenberg 87 (1769). En korrt bit af vägen. Ad. prot. 1800, 2: 781; jfr 2 g. Desmoulins (bok) är illa redigerad, blott här och där finner man rätt goda bitar. Retzius Bref t. Florman 59 (1827). Hon har icke hunnit en bit på sin strumpa sedan i morse. Dalin (1850). Skaffa mig ett dilam hit, / Ungt och fett hvar enda bit! C. V. A. Strandberg 2: 140 (c. 1859). Greta kan se en hel bit af världen från barnkammarfönstret. Beskow Greta 40 (1901). En bit svensk natur med dån af forsen, med skörd i gula skylar. C. D. af Wirsén i PT 1906, nr 46 A, s. 2. — särsk. i uttr. bit för bit (jfr 2 i, 3 b), det ena stycket l. den ena delen l. detaljen efter det (den) andra. Björnståhl Resa 1: 226 (1771). Titian .. gjorde skizzen först, och .. genomgick den bit för bit efter modellen. Estlander Konsth. 175 (1867). Ett uppmärksamt och lefvande sinne tager bit för bit emot sitt kall. Söderblom När stunderna växla 188 (1909); jfr 3. — jfr BAN-, FLAGG-, MELLAN-, MIDTEL-, VÄG-, ÅKER-, ÄNGS-BIT m. fl.
Ssgr: A: (3) BIT-BRÖD3~2. (knäcke)bröd som gått sönder i bitar. Billigt Bitbröd. DN 1896, nr 9594, s. 4. Tidn. f. lev. 1908, nr 50, s. 2.
(3) -DEG ~2. bag. deg sammanarbetad af degbitar som blifvit öfver vid förutgående utbakning. Grafström Kond. 217 (1892).
(2) -KROSS~2. handel. elliptiskt för -KROSSOCKER. VL 1906, nr 207, s. 4.
(2) -KROSSOCKER—0~20. socker af lägre finhetsgrad hvilket i handeln förekommer i oregelbundna (små)bitar. Tidn. f. lev. 1904, nr 36, s. 1. VL 1906, nr 216 A, s. 3.
(2) -SOCKER~20. socker i små (regelbundna fyrkantiga) stycken. Théet .. dracks på bitsocker. Topelius Vint. II. 1: 16 (1850, 1881); jfr BIT 2 e slutet. Först på 1870-talet började man tillverka bitsocker. 2 Uppf. b. 4: 522 (1899). Matsocker, strösocker, bitsocker. Tidn. f. lev. 1900, nr 41, s. 1.
(2) -STÅL. [jfr t. brockenstahl] (†) ett slags särsk. hårdt o. fint stål i bitar. Weste (1807). Almqvist (1844). Dalin (1850). Kindblad (1867).
-TALS. (bite- Rothof Hush. 641 (1762), Livin Kyrk. 69 (1781)) (†)
1) till 3: bitvis, bit för bit, bit efter bit. Han tog vtu sin matsäck ett stycke bröd och stack mig thet bit-tals i munnen. Humbla 187 (781) (1740). Om jag fick dömma dig, jag dömde, att man skar / Din kropp så bittals, som i flaskan droppar var. C. I. Hallman 135 (1776). (Han) hade .. kunnat sälja den (dvs. katekesen) bitetals at bota modstulna kreatur med. Livin Kyrk. 69 (1781).
2) till 4: styckevis, bitvis. Flinta .. fans .. bit-tals i de sandgropar, hvarifrån flyg-sanden blåst bårt. Kalm Resa 1: 24 (1753). Bager var en beskedlig Grosshandlare i Malmö, som skref åtskilliga ekonomiska betänkanden .. och bit-tals rimmade dem. Atterbom Siare 4: 148 (1847).
-VIS~2. styckevis.
1) till 3: bit för bit, den ena biten efter den andra. Vinterbladet 1853, s. 62. De olika delarne (af slottet Kina byggdes) bitvis på Arsenalsgården .. och från byggnadsplatsen flyttades hvarje del sedan till Drottningholm. Nyblom i 3 SAH 5: 134 (1890). (Tjufven) hade .. börjat bitvis krossa glasrutorna. De Geer Minnen 2: 270 (1892). Den kamp .., som förts .. för att bitvis taga tillbaka hvad Carl Johan tillegnat sig af riksdagens rättigheter. VL 1893, nr 57, s. 4.
2) till 4: med afs. på vissa delar, på vissa sträckor. Tidn. f. idr. 1881, s. 54. (Lokomotivet) utvecklade under profvet bitvis en hastighet af 9 mil i timmen. SD(L) 1900, nr 517, s. 2. (Albanien är) hittills blott bitvis och ofullkomligt bekant. PT 1903, nr 140 A, s. 3. Utmarken .. är bitvis beväxt med mindre skog. Därs. 1907, nr 181 A, s. 4.
B (†): BITE-TALS, se A.
Spoiler title