SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖRESTÄLLNING 3re~stäl2niŋ l. 3-, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. vorstellung]
vbalsbst. till FÖRESTÄLLA. — särsk.
1) motsv. FÖRESTÄLLA 2: presentation; introduktion. Serenius (1741). Björkman (1889).
2) (numera knappast br.) motsv. FÖRESTÄLLA 5 c: framställning (i bild); förr äv. konkret(are): bild, avbildning, målning, ritning, figur o. d.; symbolisk framställning (av ngt); förr ngn gg äv.: tabellarisk framställning; paradigm. Teknen hafuer jagh williandes satt til Talen i Reglans Före-ställning. Stiernhielm Arch. K 1 a (1644; med tillägg i kanten: Schema-Constructio). Ehrenadler Tel. 369 (1723). Föreställning af Hielp-Ordet Vara. Giese Sprachm. 1—3: 206 (1730). Phenix på sitt betydelsefulla bål, en föreställning af uppståndelsen. Brunius Metr. 523 (1854). I den konstnärliga föreställningen af .. (nordens gudar) var allt ännu ett kaos. Beskow Minnesb. 1: 238 (1855, 1860). Invändigt är .. (kyrkan) målad med vanliga föreställningar, hvilka äro utan artistiskt värde. Allvin Mo 28 (1857). Sferens föreställning i plan figur. Schulthess (1885). Björkman (1889).
a) framförande l. uppförande (av skådespel o. d.), ävensom om förevisning av cirkusprogram o. d.; numera bl. konkretare, om vart särskilt uppförande av skådespel o. d.; uppträdande; jfr REPRESENTATION. Föreställningen börjar klockan 8. Föreställningen var fåtaligt besökt, blev inställd. Schouten Siam 38 (1675). Vid de åtskillige för min räkning skedde föreställningar af denna Piece. Modée Dår. 3 (1741). Speltiden var bestämd till minst fyrtio veckor om året, med fem föreställningar i veckan. Dahlgren Theatr. 95 (1866). Gifva offentlig föreställning, såsom skådespel, lindansning, konstridning, förevisa djur, konststycke eller annat dylikt. BtRiksdP 1907, Saml. 8. II. 2: nr 21, s. 10. — jfr ABONNEMANGS-, AMATÖR-, AVSKEDS-, BARN-, BILLIGHETS-, BIOGRAF-, CIRKUS-, FEST-, FOLK-, GALA-, GRATIS-, KABARÉ-, OPERA-, REVY-, TACK- OCH AVSKEDS-, TEATER-, VARIETÉ-FÖRESTÄLLNING m. fl.
b) motsv. FÖRESTÄLLA 5 d β: framställning (av en roll). Fru Kuhlman, Mll. Åberg och Fru Rydberg förtjente Allmänhetens bifall i föreställningen af de begge Pagerne och Värdshusfrun. JournLTh. 1810, s. 497.
4) (†) motsv. FÖRESTÄLLA 7: representation. Häradsprostarne utgöra .. den medlande föreställningen mellan Presterskap och Domkapitel. Tegnér (WB) 8: 171 (1836).
5) (†) motsv. FÖRESTÄLLA 9: framställning (i tal l. skrift); meddelande. Linc. (1640; under subjectio). Nehrman PrCiv. 14 (1732). (Väckelsepredikantens) föreställning var väl ei mycket sammanhängande. ELencquist (c. 1778) i FinKyrkohSP 5: 112. Föregående teckning innehåller .. en sann föreställning af vår belägenhet. Leopold 3: 22 (1802, 1816). Meurman (1846).
6) (numera föga br.) motsv. FÖRESTÄLLA 10: framhållande, påpekande. Dalin Arg. 1: 35 (1733, 1754). Vid .. svårare aga .. böra .. öfvertygande förestälningar om brottets styghet föregå. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. E 3 b. Han (hade) icke velat göra någon trappa (till sitt rum) ... På föreställningar, att han då aldrig skulle få några besök, .. beslöt han sig likväl att göra en trappa. De Geer Minn. 1: 71 (1892).
7) (numera företrädesvis i juridiskt spr.) motsv. FÖRESTÄLLA 11: framhållande för ngn av hans fel o. d., förebrående påpekande, förebråelse; förmaning, admonition. Bælter Christen 211 (1743, 1748). Hertigens ungdomsledare .. gjorde honom .. häröfver föreställningar. Cronholm Lig. 143 (1839). Finner Öfverstyrelsen .. giltig anledning till anmärkning mot rektor, lärare eller lärarinna .., åligger Öfverstyrelsen .. att .. omedelbart tilldela den felande föreställning och varning. SFS 1905, nr 6, s. 59.
8) (†) motsv. FÖRESTÄLLA 12: förespegling; förhoppning. Genom tusende slags lögner och falska föreställningar upvigla .. (de) et uproriskt anhang. Oelreich 67 (1755). Min föreställning slog in. Meurman (1846).
9) (†) motsv. FÖRESTÄLLA 13: förslag; yrkande. 2RARP 4: 122 (1726). Resolverades på Rectoris Gymnasii föreställning, at (osv.). VDP 24/10 1753, § 14. Föreställning till befordran. Hahnsson (1896).
10) motsv. FÖRESTÄLLA 14: hemställan, vädjan, framställning (se d. o. I 2); uppmaning; övertalningsförsök; äv.: invändning; anmärkning. Sahlstedt Hofart. 15 (1720). (Skiljedomaren) giör allenast föreställningar. Ehrenadler Tel. 945 (1723). De Påfviske lärare (ofreda honom) med idkeliga föreställningar att ändra religion. Lehnberg i 1SAH 2: 294 (1788, 1802). Härtig Johan .. (hade) på Konungens föreställningar begifvit sig ned åt Västergöthland. Hallenberg Hist. 2: 429 (1790). Skulle någonsin den oförmodade händelse inträffa, at Konungens beslut vore uppenbarligen stridande emot denna Regerings-Form .., åligge det då Stats-Rådets Ledamöter at kraftiga föreställningar deremot göra. RF 1809, § 9. Inga föreställningar hjelpte. Odhner G3 1: 38 (1885).
11) motsv. FÖRESTÄLLA 15.
a) (numera mindre br.) handlingen att föreställa sig ngt, förhållandet att man föreställer sig ngt; förmåga att föreställa sig ngt. FMFranzén (1798) hos Roos FamArkiv 52. Deras hjertan äro af naturen så veka och lättrörda, att de försmälta vid blotta föreställningen af det menskliga eländet. Hagberg Pred. 2: 149 (1815). — särsk. i uttr. över (övergå) all föreställning, över (övergå) allt vad man kan föreställa sig; äv. anslutande sig till b. Eder okunnighet öfvergick all föreställning. Polyfem III. 47: 1 (1811). Beskrifningen .. (kan) blott ofullkomligt .. återgifva den öfver all föreställning storartade bilden. Oscar II 3: 259 (1863, 1889).
b) det som ngn föreställer sig, idé, tankebild, minnes- l. fantasibild, tanke, begrepp (se d. o. 5). Serenius (1734; under illusion). Förvirrade föreställningar, ”fixa ideer”. Svedelius i SAH 51: 321 (1875). Outvecklade folk kunna ej räkna till 365 eller ens göra sig en föreställning om ett så högt tal. Nilsson FestdVard. 201 (1925). — jfr ALLMÄN-, BI-, DEL-, DJÄVULS-, GRUND-, GUDS-, INDIVIDUAL-, MINNES-, ORD-, RUMS-, SYN-, TROS-, TVÅNGS-, VAN-FÖRESTÄLLNING m. fl. — särsk.
α) närmande sig bet.: insikt, kunskap, kännedom; jfr BEGREPP 5 a α. Vi äga i allmänhet en ringa föreställning om det oafbrutna arbete, hvarmed vårt kroppsliga väsen är sysselsatt, oss ovetande. Beskow i SAH 30: 239 (1857). De utgräfningar, som skett .. ge oss en god föreställning om ... Hahr ArkitH 33 (1902). — särsk. betecknande att kännedomen endast är helt flyktig: hum, aning; jfr BEGREPP 5 a ε. Icke hafva ens en föreställning om en sak. Cavallin (1875). Det har jag ej den aflägsnaste föreställning om. WoH (1904).
β) närmande sig bet.: åsikt, mening, uppfattning; förmenande, förmodan; stundom närmande sig bet.: oriktig mening o. d.; jfr BEGREPP 5 a β, γ. Vad skall han få för föreställning om mig efter detta? Göra sig l. få (riktig, oriktig, överdriven) föreställning om, förr vanl. av (ngt). Jag giör mig en föreställning af thet qvinliga könets föränderliga sinnets beskaffenhet. Humbla Landcr. 518 (1740). Hans höga föreställning om kungligheten. Odhner G3 1: 266 (1885). Den gängse föreställningen, att (osv.). Rundgren i 3SAH 2: 109 (1887). Jag .. lefde i den föreställningen, att (osv.). Ahnfelt Joh. 6 (1904). — särsk. (nästan bl. i Finl.) i uttr. efter ngns (min, vår osv.) föreställning, enligt ngns mening l. åsikt l. begrepp. Meurman (1846). Jag tog i min sold den nyktraste person, som fanns i Somsha, men äfven han var efter vår föreställning en fyllhund. Castrén Res. 1: 189 (1852).
c) filos. om olika slag av teoretisk själsfunktion l. resultatet därav; i konkretare anv. vanl.: uppfattning vars innehåll icke omedelbart är värkligheten, utan en inre bild av denna, medelbar uppfattning; ofta äv. i vidsträcktare l. inskränktare bemärkelse (växlande efter olika filosofers terminologi), särsk. dels allmännare, benämning på varje teoretisk själsfunktion (omfattande äv. omedelbara förnimmelser), dels i inskränktare anv., motsatt: begrepp. Individuella, generella föreställningar. Reproducerad föreställning, minne(sbild). Svävande föreställning, schema. Konkret, abstrakt föreställning. Tydlig, klar föreställning. Bepröfnings-gåfvan .. skiljer hvarje sinnets föreställning från hvar annan. Kling Spect. T 1 a (1735). De uti alla förnuftsläror förekommande tre siälens operationer, förestälning, omdöme, och slutande. Lagerbring HistLit. 230 (1748). Själen är ej en gång en Substants; något sådant gifves ej: den är en knippa af föreställningar och sjelf en föreställning. Höijer 1: 122 (1797). Begreppen uppkomma af föreställningarna. Leopold 4: 301 (c. 1820). Boström 1: 144 (c. 1830). Föreställningarna ”upprätt” och ”nedvänd” äro relativa. Rydberg Varia 36 (1890, 1894). Larsson Psyk. 6 (1896). Åskådningen .. kommer till stånd med föreställningens, imaginationens tillhjälp. Dens. PoesLog. 10 (1899). När de generella föreställningarna blifvit så bestämda till sitt innehåll, att de kunna definieras, kallas de begrepp. 2NF (1908).
Ssgr (i allm. till 11, psykol. o. filos.): FÖRESTÄLLNINGS-ASSOCIATION. [jfr ASSOCIATION 2] = -FÖRBINDELSE. Rydberg Varia 49 (1890, 1894).
(3 a) -DAG. dag då föreställning gives på teater, cirkus o. d. Larsen (1884). (Sv.) På första föreställningsdagen (fr.): à la première. Schulthess (1885).
-FÖRBINDELSE. förbindelse l. förknippning av föreställningar; idéassociation; jfr -ASSOCIATION, -FÖRKNIPPNING. Rein Log. 2 (1882). Larsson Psyk. 18 (1896).
-FÖRKNIPPELSE. = -FÖRBINDELSE. Larsson PoesLog. 73 (1899). Dens. Psyk. 27 (1910).
-FÖRKNIPPNING. = -FÖRBINDELSE. (Vissa konstvärk) kunna föranleda okyska föreställningsförknippningar. Rydberg Nakenh. 30 (1895).
-FÖRLOPP. Oftast gifva vi ej akt på alla leden i en associationsserie men kunna stundom genom senare eftersinnande finna, hvilken associationsbana föreställningsförloppet följt. Larsson Psyk. 19 (1896).
-FÖRMÅGA. LittT 1795, s. 134. Alla former af föreställningsförmågan, den reproducerande, den produktiva och den skematiserande, hafva .. det gemensamt att vara bildformande. PedT 1900, s. 5.
-GRUPP. Det inom oss, som utgör vår logiska apparat och gestaltar den kaotiska mängden af våra sinnesförnimmelser till ordnade föreställningsgrupper. Rydberg Varia 114 (1889, 1894). Larsson Psyk. 36 (1896).
-GÅVA. (†)
1) till 5: framställningsförmåga; talegåva; stundom närmande sig bet.: övertalningsförmåga; jfr FÖRESTÄLLNING 10. (Joh. Jac. Schmauss') Auditorium i Göttingen var .. talrikt, såsom han hade en tydelig förestälnings och fri talegåfva. SvMerc. 3: 304 (1757). Weste (1807).
2) till 11: föreställningsförmåga; fantasi. Ekelund Fielding 394 (1765). Den målning af förtröstan och bekymmer, som .. vist sig i hans uppeldade föreställningsgåfva. Hallenberg Hist. 5: 417 (1796). Leopold 5: 170 (c. 1825).
-KEDJA. Rydberg Myt. 1: 108 (1886). Nog kunna ordföreställningar spela en stor roll som associativa mellanled i våra föreställningskedjor. Herrlin Minnet 166 (1909).
-KOMPLEX. jfr -MASSA. Vetterlund StudDikt. 70 (1894, 1901). En sådan s. k. allmän-föreställning utgör .. en föreställningskomplex, som på sådant sätt uppstått, att en mångfald åskådliga föreställningar genom likhetsattraktion framkallats och sammanhållas. Schéele Själsl. 294 (1895).
-KRETS. område för föreställningar av visst slag; område för ngns föreställningar l. föreställningsförmåga; ”horisont”; jfr -SFÄR, -VÄRLD 1. Cronholm Lig. 15 (1839). Den sakliga koncentrationen består däri, att undervisningen alltid utgår från barnens föreställningskrets och förut inhämtade vetande. Arcadius Folksk. 94 (1903). Från den fornnordiska föreställningskretsen är blott en bild (hos Tegnér) från denna period att uppmärksamma. Mjöberg Stilstud. 136 (1911).
-KÄNSLA. av en föreställning framkallad känsla. 2NF 7: 945 (1907). Med afseende på det, som framkallar känslorna, kunna de indelas i sinneskänslor, .. föreställningskänslor, orsakade vare sig af minnen eller fantasier, samt tankekänslor. Därs. 15: 571 (1911).
-LIV. om den sida av en persons själsliv som består i föreställningsvärksamhet; stundom närmande sig bet.: föreställningsvärld (se d. o. 1). Hålla sitt föreställningslif uppe vid vederbörlig klarhet och bestämdhet. NF 7: 413 (1883). Ett samband förefinnes mellan ett lands natur och folkets föreställningsliv. Norlind SvFolkl. 59 (1911).
-LOPP. föreställningsförlopp. Rein Psyk. II. 1: 438 (1891). Viljan leder afsiktligt föreställningsloppet. Larsson Psyk. 20 (1896).
-LÄGE. jfr STÄMNINGS-LÄGE. Larsson PoesLog. 5 (1899). Man intresserar sig icke för det man icke vet något om. Föreställningsläget vid intresse är just sådant, att det finns en föreställningskomplex, som kräver komplettering. Dens. Psyk. 38 (1910).
-MASSA. föreställningskomplex. Göransson Kern 1: 20 (1875). Larsson Kunsk. 164 (1909).
-RÄCKA, r. l. f. föreställningsserie. Rydberg Varia 132 (1894).
(10) -RÄTT, r. l. m. rätt att göra föreställningar mot ngt. Adeln i hvart guvernement (tillades) föreställningsrätt emot guvernörernas förordningar. Adlerbeth Ant. 2: 294 (c. 1815).
-SERIE. jfr -RÄCKA. Rein Psyk. 1: 182 (1876). Ju fattigare medvetandet är på .. ordnade föreställningsserier .. desto mera prisgifvet är det åt intrycken utifrån. Bergqvist Fråg. 15 (1898).
-SFÄR. föreställningskrets. Claëson 2: 345 (1857). (I Shanghais främlingskoloni) där det är ”dålig ton” .. att söka intränga i de inföddas föreställningssfär. Nyblom Österut 33 (1908).
-SÄTT.
1) (†) framställningssätt.
a) till 2: sätt att framställa ngt i bild. Boivie SvSpr. 2 (1820).
b) till 3: sätt att framställa ngt på scenen. LBÄ 16—17: 55 (1798).
c) till 5: sätt att framställa ngt l. att uttrycka sig i tal l. skrift. Benzelstierna Cens. 169 (1742). Läraren måste lämpa sit föreställnings-sätt efter åhörarens uplysning. Kellgren 3: 265 (c. 1780). Föreställningssättet i våra vanliga Latinska grammatikor. Boivie SvSynt. Föret. 1 (1826). Kindblad (1871).
2) till 11: sätt att föreställa sig ngt; sätt att se på saker o. ting; tänkesätt. Hasselroth Campe 122 (1794). Hedniska föreställningssätt. Schybergson FinlH 1: 159 (1887). Den vetenskapliga forskningen .. har .. verkat omgestaltande på människornas föreställningssätt och hela tankelif. Fahlbeck Världsåskådn. 16 (1910).
-VIS, adv. (mindre br.) till 10: i form av hemställan l. föreställningar. CAdlersparre i VittAH 3: 175 (1788, 1793). Weste 2: 1710 (1807).
-VÄRKSAMHET ~200 l. ~102. Hirn Hearn Exot. 2: 215 (1903).
-VÄRLD.
1) sammanfattningen av ngns föreställningar; jfr -KRETS, -LIV. Estlander KonstH 152 (1867). Befolkningens föreställningsvärld och tro. TurÅ 1910, s. 98.
2) den värld som man föreställer sig, den föreställda världen. Bakom den mänskliga föreställningsvärlden finnes enligt Plato en högre verklighet. Rydberg KultFörel. 2: 168 (1885).
Spoiler title
Spoiler content