SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INTRYCK in3~tryk2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[vbalsbst. till INTRYCKA o. TRYCKA IN; jfr d. indtryk, t. eindruck. Ordets bet.-utveckling beror väsentligen på inflytande från t. eindruck, eng. o. fr. impression]
1) handling(en) att trycka på ett föremål l. förhållande(t) att ett föremål är utsatt för tryck, så att en fördjupning l. ett spår l. märke uppstår däri; numera bl. mer l. mindre konkret: gm dylikt tryck åstadkommen värkan, fördjupning, spår, märke; jfr INTRYCKA 1, 2. Triewald Förel. 2: 2 (1729, 1736). Den svarta stenen i Kaaba, hvilken ännu .. bär intrycket af Abrahams fjät. Palmblad Nov. 2: 254 (1819, 1841). Med ett mindre schalnålshufvud, fuktadt i litet vatten, göras små intryck eller gropar i glasyren för att imitera ost. Grafström Kond. 256 (1892). På denna limpa gjordes stundom ett intryck med axet i visthusnyckeln. FolklEtnSt. 1: 223 (1916). — jfr KUL-INTRYCK m. fl.
2) (†) sigill; i bild; jfr INTRYCKA 2. Sätt för tungone lås, och för dina läppar et intryck. Nicander Syr. 14 (1759).
3) (†; se dock a o. b) mer l. mindre bildl.: invärkan, inflytande, påvärkan; äv. konkretare. Hvad intryck then (dvs. kroppen) hafver på vår siäl. Bælter Christen 16 (1743, 1748). Ingolstadts fängelse .. har lemnat ett intryck, som .. (Torstensons) kropp ej kunnat emotstå. Gustaf III 1: 56 (1786). En .. hopsummering af de intryck världen utöfvat på människoanden. Rydberg Varia 106 (1889, 1894). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. under intryck(et) av ngt, äv. (numera föga br.) under ngts intryck, under påvärkan av ngt (som för den påvärkade är present l. aktuellt); nära anslutet till 5. Han har nedskrifvit sin bok omedelbart under händelsernas intryck. Samtiden 1873, s. 775. Under intrycket af Franzéns ’Den gamle knekten' skrifver .. (Runeberg) sin första egentliga skildring från .. (1808—09 års) krig. Söderhjelm Runebg 2: 311 (1906).
b) (fullt br.) i uttr. taga intryck, röna påvärkan (av ngn l. ngt); i fråga om person nära anslutet till 5. Taga intryck av sin omgivning. Litteraturen (under 1600-talet) tog intryck af den nya andan i tiden, hvarom vi redan yttrat oss. Wieselgren SvSkL 3: 195 (1835). Carl XII:s sätt att skrifva är ej alltid så vårdadt; det har stundom tagit intryck af hans lägeromgifning. EHTegnér i 3SAH 6: 399 (1891). Den gamle Leopold tog i sina reflexionsdikter visserligen .. intryck af Voltaire, men i än högre grad från de skotska moralfilosoferna. Wirsén Därs. 13: 5 (1898).
4) (i sht i fackspr.) ett retmedels invärkan på ett sinnesorgan (så att en sinnesförnimmelse uppstår), retning; äv. om den alstrade sinnesförnimmelsen: förnimmelse, sensation; filos. särsk. med tanke på den betydelse sinnesförnimmelserna äga för kunskapslivet (uppkomsten av föreställningar o. begrepp) o. därvid ofta (i sht förr) närmande sig till l. övergående i bet.: sinnesåskådning; filos. äv. (i sht förr) om det i en sinnesåskådning för medvetandet omedelbart givna ss. en uppfattning (en ”bild”) av ett yttre föremål o. d. Efter all sannolikhet, tjäna nerverne till känslan och musclarnas rörelser, hvarigenom siälen bekommer intryck af de utvärtes objecten. Westerdahl Häls. 83 (1768). Af en bundt intryck gör (empirismen) ett begrepp. Geijer I. 1: 141 (1818). Det är ett intryck af tinget, men icke tinget själf, som befinner sig (i betraktarens hjärna). Rydberg FilosFörel. 2: 121 (1877). Ögat tar endast emot intryck av ljus, liksom örat tar emot ljudrörelserna. Larsson Psyk. 5 (1912). — jfr ANBLICKS-, FÄRG-, KÄNSEL-, LJUD-, LJUS-, LUKT-, SINNES-, SMAK-, SYN-, TON-INTRYCK m. fl.
5) invärkan som det i en förnimmelse uppfattade utövar på ngn gm att rikta hans erfarenhet l. befrukta hans tankeliv l. gm att utlösa vissa känslor l. ett visst omdöme om det uppfattades beskaffenhet; vanl. konkretare, dels om förnimmelsen ss. sådan l. den gm förnimmelsen gjorda erfarenheten l. upplevelsen, dels om den åstadkomna känsloeffekten l. om det sätt varpå det uppfattade bedömes l. framträder för uppfattningen; ofta övergående i bet.: instinktiv förnimmelse l. känsla (av att ngt är för handen l. att ngt förhåller sig så l. så). Vara mottaglig, öppen, otillgänglig för intryck. Ett språkljuds akustiska intryck. Döma efter (det första) intrycket. Ett flyktigt intryck. Bælter Christen 47 (1743, 1748). (Man må betrakta mina tankar) såsom blotta intryck, perceptioner, apperçuer, eller hvad man behagar kalla dem. Kellgren 3: 196 (1792). Hjertats intryck äro .. utan förståndets åtgärd alltid bedrägliga. JournLTh. 1811, s. 768. Det fanns ock en fin känsla eller kanske blott och bart ett instinktartadt intryck, som afhöll Erika att träda i närmare beröring med menniskorna. Carlén Rosen 139 (1842). Det mägtiga intrycket af Carl XII:s personlighet var ännu på hans graf lefvande och friskt. Svedelius i 2SAH 55: 28 (1878). I en not till .. (dikten) har han (dvs. Franzén) skildrat det intryck, han erfor af Stockholms första anblick. Wirsén i 3SAH 2: 156 (1887). Hvad en sådan själfull yngling behöfver, det är att komma ut i världen och samla nya intryck. LfF 1897, s. 10. Holmén hade (av en persons röda ansikte) ett intryck av .. färgplan som .. sögo in ljuset. Hallström Händ. 268 (1927). — jfr AVSKEDS-, BARNDOMS-, FÄRG-, FÖRSTAHANDS-, HEL-, HELHETS-, KULTUR-, LIVS-, LJUD-, LJUS-, LUKT-, RESE-, SJÄLS-, SKÖNHETS-, SLUT-, SMAK-, SYN-, TON-, TOTAL-, ÖGONBLICKS-INTRYCK m. fl. — särsk.
a) i uttr. göra intryck o. d.
α) påvärka känslan (o. därigenom fästa sig i sinnet l. påvärka uppfattningen); hava effekt på känslolivet (så att man blir imponerad l. fylles av beundran l. fruktan l. dyl. l. stämmes till ngns l. ngts förmån). Göra (ett starkt, djupt, outplånligt, varaktigt) intryck på ngn l. ngns sinne l. hjärta, äv. (numera föga br.) i ngns sinne l. hjärta, förr äv. hos ngn. Göra ett godt, dåligt intryck; jfr β β'. Berch Hush. Föret. 1 (1747). Herren låte denna synen hafva gjort så djupt intryck i våra hjertan, at den aldrig går ur vårt minne och våra tankar! Nohrborg 91 (c. 1765). Deras (dvs. stoafilosofernas) lugn kunde väl icke vara mäktigt nog att göra intryck på den mordlystna skaran. Rydberg Ath. 196 (1876; uppl. 1859, 1866: imponera på). Tidningen om freden i Traventhal gjorde emellertid ett högst nedslående intryck på konung August. Carlson Hist. 6: 401 (1881). Ett skriftligt tal, som uppläses, gör sällan något djupare intryck på åhörarne. De Geer Minn. 1: 153 (1892). — särsk. i fråga om känslor av (mer l. mindre utpräglat) erotisk natur. Hennes .. behageligheter giorde .. sådant intryck i mitt sinne, at de aldrig kunna plånas ut. Modée Dår. 32 (1741). Den storsinta qvinnan (dvs. Kristina Gyllenstjerna) hade gjort intryck på honom (dvs. Sören Norby), och man har anledning att antaga, att hon ej var likgiltig för den tappre, ridderlige krigaren. IllSvH 3: 93 (1877).
β) med särskild tanke på det sätt varpå ngt ter sig för uppfattningen.
α') i uttr. göra intryck(et) av (att vara) ngt, förefalla att vara ngt. Grefve Wetterstedts död gjorde på mig intrycket af en alldeles oväntad olycka. CGvBrinkman (1837) hos Wrangel BrinkmTegn. 300. Han gör intryck af att vara i hög grad traditionsbunden. Böök Stagnelius 54 (1919).
β') med adjektivisk bestämning: förefalla att vara (sådan l. sådan), te sig (så l. så), ”värka” (så l. så); stundom svårt att skilja från α. Göra ett främmande, förnämt, strängt, ståtligt intryck. Det gamla .. slottet (Lövstad) gjorde .. ett djupt romantiskt intryck på mitt unga sinne. De Geer Minn. 1: 19 (1892). Till det yttre har danske konungen icke åldrats så synnerligt mycket, men när han rör sig, gör han i sommar ett mera skröpligt intryck än förut. GHT 1896, nr 182 A, s. 2. Det vackra trädet (dvs. mullbärsträdet) med de stora bladen, som gör ett så sydländskt intryck. Sandström NatArb. 1: 70 (1908).
b) i uttr. giva intryck(et) av ngt (jfr d), göra intryck av ngt (se a β α'), äv.: komma en att tänka på ngt, (livligt) erinra om ngt; äv. giva ngt ett intryck av ngt, komma ngt att göra intryck av ngt. Det intryck de (dvs. husen i Wien) gifva, är det af glad rikedom och fast välmåga. Atterbom Minn. 591 (1819). (Kernell) kunde .. desto mindre förfela att öfverallt gifva intrycket af oinskränkt älsklighet, som (osv.). Atterbom Minnest. 2: 331 (1824). Allmogelynnet är (i romanen) skildradt med en omsorg, som ger framställningen ett intryck af trovärdighet. PT 1899, nr 295, s. 3. Ringsjön, hvars fjärran strand är höljd i dimma, ger intryck af hafvet, eller en molnhöljd framtid. Strindberg (o. Sjögren) SvNat. 24 (1901). Pius X ger intryck av den största ödmjukhet. Hedin Pol 2: 94 (1911).
c) i uttr. l. hava (det) intrycket att (osv.), (vid betraktande av l. reflexion över ngt) fattas av l. hava den känslan l. förnimmelsen att (osv.). För öfrigt fick Wetterstedt (då han kom till Troyes) det intrycket, att spänningen i sinnena var vådlig och i ständig tillväxt. Forssell i 3SAH 3: 321 (1888). Nilsson FestdVard. 48 (1925).
d) om flyktig kunskap om ngt: ”begrepp”, föreställning; i uttr. få, vinna l. giva (jfr b) o. d. ngn ett intryck av (förr äv. om) ngt. Injaga hos undersåtarne fruktan, och gifva dem intryck om Sitt välde. Tessin Bref 1: 1 (1751). Man kan vinna ett intryck av .. (den primitiva kulturens) mångfald .. genom en vandring i ett stort etnografiskt museum. Nilsson PrimKult. 42 (1923).
Ssgr: A (†): INTRYCK-FÖRMÅGA, se B.
B: (1) INTRYCKS-DJUP, n. (i fackspr.) intryckningsdjup. Fennia XLV. 5: 7 (1925).
(5) -FULL. (numera föga br.) som gör (starkt) intryck. LHammarsköld i Phosph. 1811, s. 467. Margits tragiska roll är en intrycksfull karaktärsstudie. 2NF 26: 1234 (1917).
(5) -FÖRMÅGA. (intryck- 1802. intrycks- 19111918) (föga br.) förmåga att göra intryck. Sanningen .. är en nödvändig fordran för vitterhetens högsta intryck-förmåga. Silverstolpe i 2SAH 2: 292 (1802). 2NF 28: 554 (1918).
(5) -RIK.
1) (i vitter stil) rik på intryck. Den utomordentligt intrycksrika barndom han hade bakom sig. Vetterlund Skissbl. 66 (1914).
2) (numera knappast br.): som gör (är ägnad att göra) starkt intryck, värkningsfull. Bremer Brev 2: 128 (1841). Barn pläga finna nöje .. i att härma intrycksrika, underbara handlingar. LfF 1878, s. 334.
Spoiler title
Spoiler content