SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1991  
STREJK sträj4k, r. l. m.; best. -en; pl. -er (JernkA 1884, s. 212, osv.) ((†) -ar SöndN 1873, s. 119, Klint (1906)); förr äv. STRIKE, sbst.1, r. l. m. (RWall (1863) i Hasselberg Wall 131 (: en arbetarstrike), Koch Timmerd. 94 (1913)) l. n. (FackFRör. 1953, 2: 371 (cit. fr. 1855)); best. -en; pl. -er (Edholm SeklSlut 12 (1872), SDS 1886, nr 36, s. 5) l. -s (PT 5/5 1846, s. 2.). Anm. Enl. flera uppgifter uttalades formen strike (vid sidan av mer l. mindre genuint engelskt uttal) i ä. tid äv. stri3ke2 l. dyl. SDS 1933, nr 226, s. 4 (cit. fr. 1883). Jag minns den tid då .. (ordet strejk) ännu av många uttalades såsom det länge skrevs: strike, tvåstavigt. EHTegnér i LundagKron. 1: 464 (1918).
Ordformer
(strejk (sträjk) 1868 osv. strike 18551918 (om ä. förh.))
Etymologi
[liksom d. strejke, nor. streik, t. streik, av eng. strike, slag, hugg, strejk, vbalsbst. till strike, slå, komma på, stryka (segel o. d.), strejka (se STREJKA). — Jfr STRAJK, STRIKE, sbst.2]
av anställda genomförd gemensam arbetsnedläggelse i syfte att tvinga arbetsgivare att uppfylla krav i fråga om löner l. arbetstider l. andra arbetsförhållanden; i sht om sådan arbetsnedläggelse organiserad av fackorganisation; äv. om sådan arbetsnedläggelse genomförd för att uppnå politiska syften, politisk strejk. Allmän strejk. Samhällsfarlig strejk. Tillgripa, proklamera strejk. Besluta (varsla) om strejk. Strejken avblåstes på onsdagen. Strejk har utbrutit på fabriken. PT 5/5 1846, s. 2 (: strikes, pl.). En ”strike” i Paris. Tillverkarne af fruntimmershattar .. hafva inställt sitt arbete för att aftvinga fabriksegarne högre veckolön. AB 5/4 1865, s. 3. Diverse striker börjas af arbetare på Dram(atiska) Th(eatern) och notcopierarne. Edholm SeklSlut 12 (1872). Den första strejken (i Sv.) av organiserade arbetare var bleck- och plåtslagarnas strejk i Stockholm 1883. Höglund Branting 1: 23 (1928). Strejk som politiskt påtryckningsmedel. Östergren (1947). (Departementschefen) konstaterade .. att det offentliga tjänstemannaområdet var speciellt ömtåligt för sådana stridsåtgärder som lockout och strejk. PropRiksd. 1971, nr 50, s. 8. SvD 14/2 1980, s. 12. — jfr ARBETAR-, GENERAL-, LÖNE-, MASS-, PROTEST-, PUNKT-, SITT-, SKOL-, SKÅDESPELAR-, STOR-, SYMPATI-, TJÄNSTEMANNA-, VÄRNPLIKTS-STREJK m. fl. — särsk.
a) i uttr. avtalsstridig l. olaga l. vild strejk, (spontan) strejk som inte beslutats av fackförbunds styrelse. Avtalsstridig strejk utbröt på fredagen bland de 700 anställda vid Collijns konfektionsfabrik på Söder. DN(A) 14/9 1935, s. 1. Tretton fingo böta för olaga strejk. Östergren (cit. fr. 1942). ”Vilda” strejker i hela landet. SvD(A) 6/2 1947, s. 3. BraBöckLex. (1980: vild).
b) [efter eng. go, be on strike] i uttr. gå i strejk (förr äv. göra strejk), (börja) strejka, vara i (förr äv. ) strejk, hålla på med strejk, strejka. Sedan måndagen är gjuteriets arbetare i strejk. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 2 (: gjort strike). Arbetsfolket (på ett stålgjuteri i Engl.) .. är till största delen på sträjk, vill ha bättre löner. Steffen BrittStröft. 28 (1895). Arbetarna gick i strejk. SvHandordb. (1966).
c) i allmännare l. bildl. anv.; särsk. dels i fråga om att vägra underordna sig ngt l. utföra ngt o. d., dels betecknande förhållandet att ngt sakligt ”vägrar fungera”, funktionsvägran; äv. motsv. b. Den 4 (maj 1847) hade bagareembetet .. (i Sthm) gjort strike, genom att .. icke vidare underkasta sina tillverkningar de hittills gällande .. brödtaxorna. Hellberg Samtida 2: 255 (1870). Många af oss, som nått eller öfverskridit 45 års ålder, hafva säkerligen fått känna af .. (ögonlinsens) då otvetydigt inträdande strejk i ackommodationens tjänst. Ymer 1905, s. 84. (Strindberg) agiterade i klassen, framkallade strejk från morgonbönen. Lamm i 3SAH 50: 44 (1940). — jfr HUNGER-, KÖP-, MOTOR-, RÖST-, SKATTE-, SKOL-STREJK.
Ssgr (Anm. Vissa nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till strejka): STREJK-AGITATOR. person som agiterar för strejk(er); jfr -uppviglare. LD 1908, nr 166, s. 2. —
-ANLEDNING~020. jfr anledning 4. NerAlleh. 1896, nr 232, s. 2. —
-BESLUT. beslut (se d. o. II 1) angående strejk (i sht att strejk skall inledas). 2NF 27: 318 (1918).
-BRYTANDE, p. adj. som ägnar sig åt strejkbryteri, som är strejkbrytare. Klint (1906).
-BRYTARE. [efter t. streikbrecher] person som arbetar vid arbetsplats blockerad (se blockera 3 slutet) gm strejk; äv. i oeg. l. bildl. anv. (jfr strejk c). SkomFackT 1889, jul. s. 3. Hvilka uppfostringsmedel bör försökas mot arbetsförrädare, de s. k. strejkbrytarne? SvSocDemKongr. 1894, s. 20. Bönhasen var en individ som man mest betecknande kan kalla skråtidens strejkbrytare. Förbundet 1907, nr 11, s. 3. Amaltheadådet, (dvs. ett) bombattentat begånget i Malmö hamn 13 juli 1908 mot ett logementsfartyg med engelska strejkbrytare. 2NF 34: Suppl. 168 (1922). SvD(B) 1942, nr 325, s. 4 (i överförd anv.). RiksdP 1975, nr 3, s. 35. Ssgr: strejkbrytar-, äv. strejkbrytare-arbete. arbete utfört av strejkbrytare; jfr -jobb. HandInd. 719 (1927). -djävul. (vard.) ss. nedsättande benämning på strejkbrytare. Nordström Herr. 304 (1910). -förteckning. jfr förteckning, sbst.2 2, o. -lista. Höglund Branting 1: 437 (1928). -jobb. (ngt vard.) jfr -arbete. Koch Arb. 153 (1912). -kravall. (i sht förr) kravall riktad mot strejkbrytare; i sht i pl. Ossiannilsson Hav. 284 (1910). -lista. jfr lista, sbst.2, o. -förteckning. SvD(A) 21/9 1919, s. 5. -vakt. (om ä. förh.) vakt med uppgift att hindra strejkbrytare att arbeta; jfr strejk-vakt. SAOL (1950). -värvare. person som sysslar med strejkbrytarvärvning. SkomFackT 1889, nov. s. 4. -värvning. Johansson Hammarsm. 62 (1916).
-BRYTERI1004 l. 0104, äv. 3~002. utförande av arbete vid arbetsplats blockerad (se blockera 3 slutet) gm strejk. GHT 1898, nr 263 A, s. 2. Koch Arb. 264 (1912). Ssg: strejkbryteri-arbete. innebärande strejkbryteri. SD(L) 1905, nr 21, s. 1. —
-BRYTERSKA. kvinnlig strejkbrytare. Ossiannilsson Barb. 341 (1908).
-BRÅK. (i sht vard.) jfr bråk 6 o. -orolighet. GHT 1895, nr 234, s. 2. —
-DAG. jfr -tid. Roos Strejk. 63 (1892).
-DELTAGARE~0200. jfr deltagare 4. AB 1890, nr 1, s. 2. —
-DEMONSTRATION. demonstration (se d. o. 4 c β) i samband med strejk; äv. sammanfattande, om deltagarna i sådan demonstration. 2NF 36: 608 (1924). Militären gav eld på en strejkdemonstration. Meurling KommunismSv. 44 (1950).
-DRABBAD, p. adj. om område l. plats l. företag l. person: drabbad (se drabba 5) av strejk. Roms nya flygfält redan strejkdrabbat. SvD(A) 1961, nr 16, s. 9. Därs. 17/10 1966, s. 7 (om fackföreningsmedlemmar).
-FEBER. bildl., = -smitta. MosskT 1893, s. 254. —
-FOND. fond (se fond, sbst.1 II 2) för utbetalande av strejkunderstöd; jfr -kassa. Björkman (1889). TSvLärov. 1952, s. 424. —
-FÖRBUD. förbud mot strejk(er), förbud att strejka. SAOL (1950).
-FÖRSÄKRA. (om ä. l. utländska förh.) försäkra (arbetsgivare; se försäkra 2) mot verkan av strejk(er); särsk. refl.: skaffa sig strejkförsäkring. GHT 1898, nr 221 B, s. 2. —
-FÖRSÄKRING. [jfr t. streikversicherung] (om ä. l. utländska förh.) försäkring (se d. o. 2) för arbetsgivare med uppgift att täcka förluster vid strejk(er). Förbundet 1911, nr 4, s. 3. Ssgr (om ä. l. utländska förh.): strejkförsäkrings-anstalt. jfr anstalt 5. Höglund Branting 1: 452 (1928). -plan. jfr plan, sbst.1 II 2. GHT 1898, nr 221 B, s. 2. —
-FÖRSÖK. jfr försök 2. Dædalus 1934, s. 64 (om förh. på 1700-talet).
-GENERAL. (ngt vard., skämts.) om strejkledare l. om fackföreningsledare som är benägen för strejker. AB 1964, nr 19, s. 19. —
-HOT. hot (se hot, sbst.1) om strejk. Strejken och strejkhotet äro fackföreningarnas kraftigaste vapen. 2NF 7: 1241 (1907). DN(A) 4/6 1964, s. 2. —
-HOTA. hota (företag o. d.; se hota, v.1 I 1) med strejk; äv. utan obj.: hota med strejk. Fastigheterna strejkhotade nästa vecka. GbgMP 1949, nr 14, s. 1. DN(B) 1952, nr 97, s. 10 (utan obj.).
-KASSA. [jfr t. streikkasse] jfr kassa, sbst.1 7, o. -fond. Förslag till stadgar för en strikekassa. PT 11/6 1881, s. 2. —
-KLAUSUL. (i fackspr.) i kontrakt o. d.: klausul som fritager parterna från ansvar för följder (t. ex. försening) av ev. strejk (l. lockout). BonnierKL (1927).
-KOMMITTÉ. [jfr t. streikkomitée] av strejkande vald kommitté med uppgift att leda strejk. SkomFackT 1890, jun. s. 1. —
-KONFLIKT. konflikt i form av l. i samband med strejk. Cannelin (1912). Schück o. Warburg 3LittH 8: 593 (1949).
-KORT. [jfr t. streikkarte] (förr) av strejkkommitté utfärdat kort som angav att innehavaren var strejkdeltagare (o. skulle erhålla ekonomisk hjälp). GHT 1896, nr 275 A, s. 2. Brödet som bakades (till de strejkande) såldes .. i Folkets hus mot uppvisande av strejkkort. Fogelström CaféUtp. 216 (1970).
-KRAVALL. kravall i samband med strejk; i sht i pl., jfr -orolighet. Ekelöf Köp 9 (1938).
-LAG. lag (se lag, sbst.1 1) som rör (i sht: riktar sig mot) strejker. Hans (dvs. ordförandens i landsorganisationen) inlägg mot strejklagarna efter storstrejken (år 1909). Spångberg StMän 2: 168 (1921). Ssg: strejklags-fråga. jfr fråga, sbst. 3. Billing AntRiksd. 274 (1905).
-LEDARE. ledare för strejkande. Roos Skugg. 324 (1891).
-LEDNING. [jfr t. streikleitung] jfr ledning, sbst.2 1 slutet, o. -kommitté, -ledare. PT 1909, nr 64 A, s. 3. —
-LYSTEN. som har stark lust att strejka l. arbeta för strejk(er); äv. substantiverat. SvD(A) 1911, nr 70, s. 5 (i pl., substantiverat). De strejklystna elementen vid Kramforsfabriken. Därs. 1932, nr 52, s. 20. —
-LÄGE. läge (se d. o. 6) i fråga om en strejk l. strejker. Strejkläget ljusnar i U.S.A. SvD(A) 11/2 1946, s. 6. —
-LÄGER. läger (se d. o. 7) för strejkdeltagare; äv. motsv. läger 8 c, om sammanfattningen av deltagarna i strejk. Höglund Branting 1: 24 (1928). Rig 1949, s. 189 (om strejkdeltagarna o. deras sammankomst).
-MÅL. mål (se mål, sbst.2 1) rörande strejk. Spångberg StMän 2: 10 (1921).
-MÖTE. särsk.: möte (se d. o. 6) för strejkdeltagare. Lundkvist FlodHav. 223 (1934).
-ORDER. order (se d. o. 5) om strejk, order att gå i strejk. Upsala(A) 22/7 1919, s. 5. —
-OROLIGHET~0102. orolighet (se d. o. 2 a) i samband med strejk(er); i sht i pl.; jfr -bråk, -kravall, -upplopp. GHT 1895, nr 234, s. 2. —
-PLAN. plan (se plan, sbst.1 II 2) att gå i strejk, plan att inleda strejk. Eva var eld och lågor för strejkplanen. Wägner Norrt. 26 (1908).
-POST. [jfr t. streikposten] (förr) om person l. personer med uppgift att tillse att strejk vidmakthölls (att strejkbrytare icke uppträdde); jfr -vakt. GHT 1905, nr 229 B, s. 3. —
-POSTERING. (förr) avdelning av strejkvakter; jfr -post. SD 9/4 1903, s. 7. —
-PROCESSION. (numera föga br.) strejkdemonstration. AB 1/11 1889, s. 3. —
-RISK. risk för strejk. Vallentin London 340 (1912).
-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att tillgripa strejk, rätt att strejka. Kommunikationstjänstemäns strejkrätt. SD 9/4 1903, s. 7. Strejkrätten är slut i Ungern. SDS 1949, nr 76, s. 7. Införandet av strejkrätt för statstjänstemän. PropRiksd. 1965, nr 60, s. 36. —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. jfr -rätt. Almquist VärldH 8: 491 (1938).
-RÖRELSE. rörelse (se d. o. 8) bestående av sig spridande strejker. AB 1890, nr 1, s. 2. Höglund Branting 2: 128 (1929).
-SMITTA. bildl., om strejkrörelse som sprider sig likt en smitta; jfr -feber. Roos Strejk. 37 (1892).
-STYRELSE. jfr -kommitté. Fogelström DrömStad 173 (1960).
-TAKTIK. taktik att strejka l. taktik i fråga om strejk(er); äv. motsv. strejk c. Oscar II Mem. 2: 284 (1894). Östergren (1947).
-TID. tid varunder strejk pågår. Ackté Jalander 68 (1932).
-TIDNING. tidning utgiven (av strejkkommitté o. d.) under strejk. Björck HeidenstSek. 293 (1946; om förh. 1909).
-TILLFÄLLE~020. jfr -tid. Hedin Front. 504 (1915).
-TILLSTÅND~02 l. ~20. under strejk rådande tillstånd. Cannelin (1912). Furuhjelm StigOron 352 (1935).
-TRÖTT. trött på strejk(er) l. på att strejka. Östergren (cit. fr. 1936).
-UNDERSTÖD~002. understöd för strejkdeltagare. Koch GudVV 2: 58 (1916).
-UNGE. (vard.) liten strejk (kortvarig l. av mindre omfattning); äv. i uttr. liten strejkunge. Adelsköld Dagsv. 4: 109 (1901). LundagKron. 3: 192 (1955: liten).
-UPPLOPP~02 l. ~20. jfr -orolighet. 2NF 34: 888 (1923).
-UPPVIGLARE~0200. person som uppviglar till strejk(er); jfr -agitator. Oscar II Mem. 1: 245 (1896).
-UPPVIGLING~020. uppvigling till strejk(er). SDS 1898, nr 454, s. 3. —
-VAKT. vid strejkdrabbad arbetsplats: vakt med uppgift att tillse att strejken vidmakthålles (att strejkbrytare inte uppträder); jfr -post, -postering; äv. abstr., om förhållandet att utöva sådan uppgift. NDA 1921, nr 27, s. 1. Så utbröt storstrejken, Strandbäck gick strejkvakt. Oljelund GrRidd. 145 (1926). UrDNHist. 1: 208 (1952). Ssgr (mera tillf.): strejkvakts-, äv. strejkvakt-kedja. jfr kedja, sbst. 3 a γ. SDS 14/7 1984, s. 13. -tjänstgöring. GHT 1905, nr 229 A, s. 3. —
-VAPEN. i sg., om strejken l. strejker ss. vapen i arbetskonflikter; företrädesvis i best. 2NF 35: 717 (1923).
-VARSEL. varsel (förvarning) om strejk; äv. bildl. Utfärda strejkvarsel. UNT 1939, s. 11. SDS 1918, nr 14, s. 5. Oswald Privatm. 36 (1949; bildl.).
-VARSLA. varsla om strejk, utfärda strejkvarsel. UNT 13/5 1939, s. 11. —
-VÅG. bildl.: våg av strejker; jfr -rörelse. EkonT 1900, s. 29. —
-ÅR. år då (en stor) strejk l. (många l. stora) strejker pågår. Det stora strejkåret 1908. Grimberg SvH 560 (1909).
Spoiler title