SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TRÄNA trä3na2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(train- 18681873. trän- 1873 osv.)
Etymologi
[liksom d. træne, traine av eng. train, öva, träna, av fr. traîner (se TRÄNERA, v.2). — Jfr TRÄNER]
(metodiskt l. grundligt) underkasta (ngn) övning l. utbildning (i syfte att uppnå l. bibehålla l. (ytterligare) förbättra viss färdighet l. förmåga l. visst kunnande o. d.); ofta i fråga om förberedelse inför (idrotts)tävling l. vid utövande av sport l. idrott, särsk. i fråga om gradvist höjande av (krav på) prestation; i fråga om kunskapsinhämtande äv.: plugga; förr äv. inskränktare, med avs. på häst: dressera; äv. dels refl. (äv. i förb. med predikativ angivande resultatet), dels med sakligt obj. (se a), dels utan obj. l. med obj. ersatt av prep.-uttr.; äv. i opers. pass.; särsk. i sådana uttr. som träna ngn (äv. sig) i l. till ngt, öva l. utbilda ngn (resp. sig) i l. till ngt, träna för l. på ngt (l. ngn), öva (sig) för l. på ngt (l. ngn); numera äv.: ägna sig åt fysisk aktivitet, motionera, röra på sig; skaffa l. bygga upp kondition l. muskler; jfr TRÄNERA, v.2 Det tränas hårt inför uppvisningen. Jag tränar min hund i agility. Hon tränar sig i grammatik. Träna på starka verb. Han tränade sig frisk. Du kan träna på mig. Jag tränar tre gånger i veckan. Laget tränar hårt inför VM. THästv. 1870, s. 35. I allmänhet anses 6 månader åtgå för att fullständigt träna en 3 års fullblodshäst. Balck Idr. 1: 284 (1886). Abiturienten får tränas till att ha i beredskap den teoretiska byggnad, som kallas språkets allmänna lagar. PedT 1905, s. 267. När vi en gång äro i god kondition, träna vi aldrig mer än 11 till 12 timmar i veckan. Zettersten Tait 34 (1906). (På flygskolan) övades och tränades. VFl. 1933, s. 161. Börja träna genom att ta lugna promenader. FeminaMånMag. 2003, nr 3, s. 181. — jfr SAM-, SJÄLV-, SPECIAL-, STYRKE-, TJUV-TRÄNA m. fl. — särsk.
a) med sakligt obj., betecknande kroppsdel o. dyl. l. färdighet osv. Träna ditt logiska tänkande. Han tränar fotboll, tennis. Du måste träna fickparkering mer. PedT 1894, s. 456 (med avs. på hand). Vare sig man tränar höjdhopp, stafhopp, kulstötning .. eller uthållighetslöpning. IdrB 3: 84 (1907). Han (saknar) möjlighet att träna växlingar med kamraterna. IdrBl. 1924, nr 72, s. 6. Att musklerna .. bli stora, fasta och starka, om de användas och tränas, det vet varenda pojke. PåSkid. 1928, s. 72. Den som av vetenskapliga skäl tränat iakttagelseförmågan kan ibland börja undra, hur mycket vanligt folk observerar .. i en ny miljö. Fatab. 1952, s. 155. Gripe Tordyv. 149 (1978; med avs. på röst).
b) i p. pf., i mer l. mindre adjektivisk anv.: uppövad, i form; utvecklad; kunnig, skicklig, erfaren; driven. Uppträda i täflan utan att vara tränad. TIdr. 1882, s. 88. (Han) är en god sångare och har en väl tränad röst. SD(L) 1902, nr 510, s. 5. När han har kunnat fatta dessa olikheter såsom sakliga, har han bedömt 1500-talets riksdagsakter, som om de ägt den preciserade stilen i moderna rättshandlingar uppsatta av en tränad jurist. HT 1937, s. 157. Även tränade kastnätsfiskare kunna blott hålla på ett par timmar i taget. Kulturen 1946, s. 118. Inte ens det mest tränade detektivöga kunde upptäcka något. Lindgren MästBlomkv. 5 (1946). Stiernstedt Bank. 253 (1947; om löpare). Sökande skall vara tränad i maskinskrivning. DN(A) 18 ⁄ 11 1964, s. 30. — jfr O-, SAM-, SPECIAL-, SPORT-, VÄL-TRÄNAD.
c) ss. vbalsbst. -ing: förhållandet att ngn l. ngt tränas l. att ngn tränar; (upp)övning; utbildning; fysisk aktivitet l. motion; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan verksamhet; särsk. i uttr. gå i träning, (börja) träna (jfr VIII 2 e), ligga i träning, se LIGGA 16 a β α'. Det är nyttig träning. Social, mental träning. Han kom inte på träningen. THästv. 1868, s. 2. Med träning förstå vi ju en rigtig förberedelse till en ansträngning .. som gör den täflande icke blott skicklig och uthållig, utan äfven undanrödjer faran för öfveransträngning. TIdr. 1882, s. 88. Först vid 26 års ålder gick han i träning och visade sig då besitta sällsynta anlag. IdrBl. 1924, nr 32, s. 8. För att laga en god sås fordras kunskap, träning, omsorg, tid och väl utpräglat sinne för smakvalörer. StKokb. 438 (1940). Studenterna vid universitetet får .. sin grundläggande träning i empirisk forskning. FinT 1955, s. 84. Efter språngmarschen, bastun och den kalla duschen väntar en kall öl och det vete väl gudarna om inte den är det bästa på hela träningen. SvD 7 ⁄ 6 1969, s. 9. Träningen är viktig för hälsan, både den fysiska och psykiska. FeminaMånMag. 2003, nr 1, s. 120. — jfr FÄRDIGHETS-, KONDITIONS-, SIM-, SINNES-, SKID-, SKRIV-, SMIDIGHETS-, SPARRING-, SPECIAL-, SPRÅK-, STYRKE-, TAL-, TEKNIK-, TIDS-TRÄNING m. fl.
Särsk. förb.: TRÄNA IN10 4. gm träning lära sig (ngt). Ni måste uppgöra en taktik för spelets gång och den taktiken måste ni träna in. NordIdrL 1900, s. 180. Operans unga krafter få träna in de gamla rollerna. SvD(A) 1930, nr 216, s. 5.
TRÄNA UPP10 4. gm träning uppöva l. förbättra (ngt) l. lära (ngn). Bjerre Själsläk. 39 (1914). Träna upp förmågan att lugnt kunna bedöma en situation. Söderberg PrFlygl. 1: 50 (1935). Träna upp fingerfärdighet och musikminne. Edqvist Musik 65 (1946).
TRÄNA UPP SIG10 4 0. (Han) tränade upp sig till en ypperlig skytt. Hagberg VärldB 230 (1927).
Ssgr: A (†): TRÄNING-SCHEMA, -STALL, se B.
B: TRÄNINGS-ANSTALT. särsk. (†) i fråga om träning av häst; jfr anstalt 5 b. THästv. 1870, s. 9. Träningsanstalt .. (dvs.) ett etablissemang med allt hvad därtill hör för kapplöpningshästars träning. 2NF (1919).
-ARBETE~020. arbete med l. bestående i träning; ofta liktydigt med: träning. Ett ärligt träningsarbete har han redan bakom sig. NordIdrL 1900, s. 28. Men det blev en annan vals, när det kom till uppgörelse i ringen, och nu förstår Willard att hela träningsarbetet var misslyckat. Swing 1920, nr 3, s. 5.
-BANA. i sht sport; jfr bana, sbst.1 3. AB 2 ⁄ 1 1890, s. 2 (för skridskoåkning).
-BIDRAG~02 l. ~20. jfr bidrag b. Man (delade) upp större delen av det tilltänkta tränareanslaget på olika föreningar till träningsbidrag. Swing 1921, nr 44, s. 4.
-BYXA. byxa avsedd för l. använd under träning; vanl. i pl. Kraftigt byggda unga män, klädda i sina träningsbyxor. Swing 1923, nr 16, s. 9. En brokig skara av träningsbyxor och täckjackor, putmagar, lila strumpor och platåskor. DN 16 ⁄ 11 2003, s. B6.
-CAMP. [av eng. training-camp] (i vissa kretsar) träningsläger. Swing 1921, nr 51, s. 12. Drömmen är att få bygga ett rymdcentrum med träningscamp för astronauter. SDS 18 ⁄ 4 1992, s. A5.
-CENTRUM. anläggning o. d. avsedd för träning; jfr -kvarter. IdrBl. 1935, nr 143, s. 10. Träningscentra, skidhem, folkhögskolor med alpina klasser, alpina skidläger. DN 18 ⁄ 12 1977, s. 22. Till landstingets och universitetets kliniska träningscentrum i Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer studenter och personal för att öva moment i vården. DN 4 ⁄ 2 2006, s. A10.
-CYKEL. särsk.: cykelliknande anordning avsedd för träning, motionscykel. Han trampar på sin träningscykel och ser på nyheterna. SpriMedTeknUtr. Basordl. 18 (1983).
-DAG. dag avsedd för l. använd till träning; jfr -kväll. Tisdag är träningsdag. Förutom de olägenheter, som träningen kan medföra för ynglingarnes helsa .. röner skolarbetet häraf den olägenheten, att lärjungarne under träningsdagarne komma med anspråk .. på att få lof från en och annan af de ordinarie lästimmarne. PedT 1896, s. 698.
-DRÄKT. jfr -kläder, -overall. SAOL (1950).
-FORM. särsk.: form l. typ av träning. IdrBl. 1935, nr 43, s. 6. Boxercise .. det är en träningsform som passar mig bra. FeminaMånMag. 2003, nr 1, s. 120.
-FÖRHÅLLANDE. Träningsförhållandena .. ha dock hittills inte varit de bästa. IdrBl. 1924, nr 54, s. 5.
-GYM. om träningslokal utrustad med konditions- o. styrkemaskiner. Under mellanperioderna, när jag inte tävlar, brukar jag ta en och en halv timme dagligen i ett träningsgym. ST(A) 11 ⁄ 8 1956, s. 7.
-INTENSITET. intensitet i träning. Oerhörd träningsintensitet. IdrBl. 1924, nr 78, s. 6.
-KAMRAT. kamrat tillsammans med vilken man tränar; särsk.: sparringpartner. Brottning med ett par eller flera av träningskamraterna i 2–3 timmar. Swing 1921, nr 21, s. 6.
-KLÄDER, pl. kläder använda l. lämpliga för träning; jfr -dräkt, -overall. IdrBl. 1935, nr 136, s. 13. Kanske tycker du att dina träningskläder .. börjar se lite slitna ut – köp nya och muntra upp dig själv. FeminaMånMag. 2003, nr 10, s. 200.
-KORT. kort som ger innehavaren tillträde till träning(slokal). Träningskortet gäller i sex månader. Swing 1923, nr 24, s. 2.
-KURS. kurs anordnad i syfte att ge (praktisk) träning. Swing 1921, nr 3, s. 12. Medan universitetskursen syftar till att ge studenterna möjlighet att undervisa i de litterära och kulturella aspekterna hos ett språk, skall dessa träningskurser utbilda lärare för nybörjarstadiet. Skolvärld. 1965, s. 1042.
-KVARTER. (numera bl. tillf.) förläggning för idrottare som tränar; jfr -centrum. Lösande af båthusfrågan och frågan om roddarnas träningskvarter. Olympiad. 1912, Red. 201 (1913).
-KVÄLL. jfr -dag. Swing 1923, nr 36, s. 8.
-KÖRNING. körning ss. träning; övningskörning. Swing 1921, nr 47, s. 7. De mest framträdande orsakerna till flertalet motorfordonsolyckor torde utan tvivel vara: 1) Onykterhet vid ratten .. 9) den alltmer tilltagande träningskörningen på landsvägarna. Motorför. 1928, nr 9, s. 3.
-LOKAL. lokal för träning; jfr -gym. Klubben hyr en träningslokal. Swing 1921, nr 11, s. 9.
-LÄGENHET~102, äv. ~200. i fråga om vård, om bostad som används i syfte att förbereda boende på egen hand; jfr -verkstad. SFS 1965, s. 1036. I slutet av behandlingstiden får han bo i en träningslägenhet för att förbereda sig på livet ute i samhället. Expressen 20 ⁄ 10 1999, s. 4.
-LÄGER. jfr läger 7 o. -camp. Uniformerad, beväpnad och utrustad samt inlagd i träningsläger. Steffen Krig 1: 55 (1914). Jag tar med mig (skol)arbetet på helgerna .. när jag tävlar, och på träningsläger. DN 13 ⁄ 3 2000, s. A5.
-MATCH. i sht sport. match ss. träning. Swing 1921, nr 30, s. 5. Den som här i riket deltager i tävlings-, uppvisnings- eller träningsmatch i professionell boxning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. SFS 1969, s. 1367.
-METOD. vid träning använd metod. THästv. 1869, s. 65.
-MÖJLIGHET~102, äv. ~200. möjlighet till träning. De resultat han nått äro .. ypperliga, efter de träningsmöjligheter som hans klubb och därmed även Magnusson själv haft. Swing 1923, nr 46, s. 18.
-NARKOMAN. person som är starkt beroende av l. nästan tvångsmässigt ägnar sig åt träning. (Vasaloppsdeltagaren) Gösta är född fakir och är renodlad träningsnarkoman. Han kan inte leva utan att röra på sig. DN 4 ⁄ 3 1979, s. 26.
-OVERALL. (överdrags)klädsel bestående av jacka l. tröja (med blixtlås) o. tillhörande byxa i sht avsedd att användas l. använd under l. i anslutning till träning; jfr -dräkt, -kläder. Hon värmde upp och tog av sig träningsoverallen inför loppet. (Skolpojken) behöver kanske också en s. k. träningsoverall, som dock måste köpas färdig. MärthaskolHb. 142 (1941). Träningsoverall .. eller dylikt som nattdräkt. SvScoutförbBibl. 28: 261 (1944). Unga män med prillan under överläppen och kvinnan i fast grepp, klädda i likadana träningsoveraller. Expressen 8 ⁄ 8 2004, s. 16.
-PASS. sträcka som tillryggaläggs vid träning (jfr pass, sbst.1 9 a); äv. (o. i sht) omgång träning; jfr -runda. De dagliga träningspassen .. uppgår till c:a 13 km. UNT 27 ⁄ 7 1959, s. 8. Förut menade forskarna att det krävdes minst två tre träningspass i veckan för att man skulle kunna uppnå en bestående motionseffekt. Rössner KonstMåBra 156 (1993).
-PERIOD. jfr period 3. När den första träningsperioden är avslutad och matcherna begynna, får träningen ej upphöra. Husén Fotb. 53 (1918).
-PROGRAM. program för genomförande av träning (jfr -schema); äv. om datorprogram. IdrB 4: 50 (1920). ”Operation Svettdroppe” kom till för ungefär ett år sedan. Träningsprogrammet går ut på att sänka den fysiologiska åldern hos människor med stillasittande arbete. SvD(A) 15 ⁄ 10 1963, s. 15. Det finns ett bra svenskt träningsprogram för den som vill förkovra sig i textinskrivning på dator. Hallberg DesktPubl. 59 (1989).
-PROMENAD. träning i form av promenad; numera äv. (hund.) om promenad under vilken viss(a) lydnad(smoment) tränas. Hon gick en träningspromenad med sin valp. Zander Löpn. 13 (1918). Träningspromenader. Promenader äro ett utmärkt medel att förbättra allmänkonditionen. IdrIMar. 1935, s. 81.
-REDSKAP~02 l. ~20. jfr redskap 2 slutet. Träningsredskapen, rullskidor och stavar. Lind Sommarutrustn. 93 (1975). Träningsredskap för hela kroppen med 31 olika övningar. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 316.
-RESULTAT. resultat som uppnås (l. uppnåtts) vid träning. Bättre kost ger kanske bättre träningsresultat. Att detta Svedins träningsresultat är autentiskt, kan intygas. Swing 1923, nr 37, s. 12.
-RUNDA. jfr runda, sbst.1 3, o. -pass, -tur. Wassing GropSkog. 199 (1965). Det känns så befriande att springa en träningsrunda. TurÅ 1983, s. 134.
-RÅD. jfr råd, sbst.3 19. Zander Löpn. 5 (1918).
-SAK. särsk.: fråga rörande träning l. föremål för träning; jfr sak, sbst. 6. Det är bara en träningssak. Om högerswingen växlas om till rak höger (träningssak!) blir Borg en avgjord förstärkning för landslaget. IdrBl. 1935, nr 27, s. 6.
-SCHEMA. (träning- 1914. tränings- 1918 osv.) jfr schema 2 f o. -program. Idrottsbok. 90 (1914).
-SEJOUR. i sht sport. vistelse som ägnas åt träning. IdrBl. 1924, nr 1, s. 11. Efter en träningssejour i Vålådalen gjorde han sitt första framträdande. DN 2 ⁄ 8 1981, s. 19.
-SKADA. skada orsakad av l. uppkommen under träning. IdrBl. 1924, nr 59, s. 3.
-SKO. sko för träning. Träningsskon måste anpassas till det underlag man går eller springer på. Lind Sommarutrustn. 36 (1975).
-SKOLA. särsk. pedag. Träningsskola är namn på den utbildning som ska ges åt barn och ungdomar som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i särskolan. GHT 2 ⁄ 8 1967, s. 1.
-SPÅR. jfr spår, sbst.3 2 d. (Han har) lagt upp ett kortare träningsspår. IdrBl. 1935, nr 148, s. 2.
-STALL. (träning- 1870. tränings- 1871 osv.) särsk. hippol.: företag (med professionell(a) tränare) som hyser o. tränar trav- l. galopphästar (jfr stall, sbst.2 6 d β, tränerings-stall); äv. bildl., om grupp idrottare (inom vissa sporter) som tränar tillsammans. Han äger ett vinstrikt träningsstall. Underrättelsen, att det första, det svåraste steget blivit uttaget med afseende på kapplöpningarnes framtida bestånd i Sverige, nemligen inredningen af ett verkligt trainingstall och införskrifvandet af en sakkunnig trainer. THästv. 1870, s. 3. (Friidrottsstjärnan) blev lite som en förebild. Vi kom från samma klubb men tillhörde inte samma träningsstall. GT 15 ⁄ 12 2004, s. 24.
-TID. tid under vilken ngn tränar (jfr -tur); äv. (i sht sport.) om resultat: tid uppnådd vid träning. Träningstiden är .. vanligen 6 veckor. TIdr. 1882, s. 168. Med elegant drivande simsätt och fint utnyttjade vändningar strävade han att överträffa sin bästa träningstid, 21.52. IdrBl. 1924, nr 75, s. 8.
-TILLFÄLLE~020. jfr tillfälle 4, 5. Öfva .. att starta, fem à sex gånger, vid hvarje träningstillfälle. IdrB 4: 62 (1907). (Han) har haft utomordentliga träningstillfällen under inspektionsresor längs ledningarna. IdrBl 1935, nr 7, s. 5.
-TIMME. timme som ägnas åt träning. Ingenting störde träningstimmarna. Swing 1921, nr 14, s. 14.
-TUR. träningsrunda; äv. (i Finl.): träningspass. Dagens lopp voro endast träningsturer. IdrBl. 1924, nr 77, s. 1. Minipojkarnas träningsturer under våren är måndagar kl. 17–18.15 i idrottshallen. ÖNyland 31 ⁄ 3 1994, s. 9.
-TÄVLING. sport. tävling vars huvudsyfte är träning; jfr -match. Meningen med dessa täflingar är att de skola hålla simmarne i form under hela sommaren och de blifva således träningstäflingar. NordIdrL 1902, s. 226.
-UPPEHÅLL~102, äv. ~200. uppehåll i träning. Man stelnar lätt till efter ett träningsuppehåll på en 40 år. IdrBl. 1935, nr 19, s. 7.
-VERKSTAD~20, äv. ~02. institution för (upp)träning av arbetsförmåga o. d.; jfr -lägenhet. SFS 1958, s. 545. Gislaved AB vill starta en träningsverkstad för anställda, som riskerar att slås ut p g a handikapp eller sjukdom. GbgP 13 ⁄ 8 1982, s. 10.
-VÄG. särsk. i uttr. i träningsväg, vad gäller träning. IdrBl. 1924, nr 47, s. 1.
-VÄRK. IdrBl. 1925, nr 3, s. 2. Träningsvärk .. (dvs.) akut muskelvärk efter långvarig ovan muskelansträngning. Lindskog (1997).
-ÄMNE. särsk. (†) skolämne som kräver träning vid inlärning. Läsning, skrivning och räkning äro i viss utsträckning och mening övnings- och träningsämnen. SvLärT 1929, s. 721. De främmande språken, vilka mera betraktas som ”träningsämnen”. TSvLärov. 1953, s. 193.
Avledn.: TRÄNARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som (yrkesmässigt) (leder o.) svarar för träning av ngn l. tränar ngn, i sht motionär l. idrottare l. lag l. häst o. d.; jfr träner. Efter förlusten sparkades tränaren. Skaffa dig en personlig tränare. THästv. 1868, s. 15. Det finnes .. i Amerika, en viss person, som spelar en ovanligt viktig roll i idrottsmannens utveckling. Denne person är tränaren. IdrB 3: 66 (1907). jfr riks-, skid-, skridsko-, sälj-, tennis-, trav-tränare m. fl.
Ssgr: tränar-, äv. tränare-byte. jfr byte 3. GbgP 7 ⁄ 6 1987, s. 47.
-licens. särsk.: licens (se d. o. 2) för träning av häst. SvD(A) 4 ⁄ 12 1960, s. 23.
Spoiler title