publicerad: 2007
TRAV tra4v, sbst.2, n. (LPetri 4Post. 56 a (1555) osv.) (i bet. 1 b allenarådande), äv. r. l. m. (Spegel GW 231 (1685) osv.); best. -et resp. -en; pl. (†, i bet. 3) -er (Dalin (1851: eftertrafver), Dalin (1852: förtrafver)).
Ordformer
(trab 1815 (: eftertrab). trav (-aa-, -f(f), -(f)fu-, -fv-, -fw-, -w-) 1555 osv.)
Etymologi
1) motsv. TRAVA, v.1 1, 2, om sådan gångart hos fyrfota djur (i sht häst) som utmärks av att förflyttningen företas med diagonala fötter, dvs. att den ena sidans framfot o. den andra sidans bakfot tillsammans uppbär kroppens tyngd o. skjuter den framåt samtidigt som de andra två fötterna flyttas framåt varpå dessa senare nedsätts i marken i samband med att de förra lyfts upp, osv.; i sht motsatt: skritt o. galopp; särsk. i uttr. falla (in) i trav, se FALLA IX, fatta trav, se FATTA 6 a γ, sätta (i sht förr äv. försätta) (ngn, i sht häst) i trav (jfr SÄTTA, v.3 I 18 b α, FÖRSÄTTA, v.2 6 a); äv. i sådana uttr. som rida, köra, åka i trav, rida resp. köra med l. åka efter häst l. annat rid- resp. dragdjur som går i trav; äv. dels om enskild omgång av trav, dels om ritt l. körning i trav, dels allmännare l. oeg. (jfr 2), utan särskild tanke på gångart, om förflyttning (mycket) snabbare än gående o. d. (jfr GÅ I 1). Gå, springa i trav. Ryttaren, hästen satte av i trav. Sakta av från galopp till trav. Jagh seer Rustfijl löper i traff. Forsius Fosz 60 (1621). Blef härmedelst .. kungiordt, det utom Expresser och Courierer ingen måtte på Torgen, gatorne eller i gränderne köra eller rida hårdare än i smått och sakta traf. PH 5: 3051 (1750). Ptro, fördömda häst! – Han skenar af, / Som hade han en storm i bogen. – / Der är han nu igen .. Det var ett traf! Dahlgren Calderon 3 (1858). (Han) satte sin häst i raskare traf. Lönnberg Ragnf. 10 (1873). Häst, som fattar galopp, skall ögonblickligen åter försättas i traf. Balck Idr. 1: 340 (1886). En ny trav, och så blev det åter halt vid nästa vägkrök. Nordenskjöld Dagr. 55 (1922). Trav bör om möjligt undvikas, där vägen är backig eller vägbanan dålig. ArtillRegl. 1940, 2: 55. — jfr ANFALLS-, HÄST-, MANÖVER-, PASS-, SLÄNG-, SMÅ-TRAV m. fl. — särsk.
a) i förb. med adj.-attribut betecknande slag av trav, särsk. flygande, se FLYGA 5 a α β', full, se FULL, adj. 6 k (jfr 2 a, b), kort, se KORT, adj. 3 b, lätt (jfr LÄTT, adj.2 4 b α), oren (jfr OREN, adj.1 6 a), ren (jfr REN, adj. 9 b α), samlad, se SAMLA 3 slutet, skarp (jfr SKARP, adj. 17), smått, se SMÅ, adj. 4 c, spansk, se SPANSK 4 b, stark (jfr STARK 3 a ε α'), sträckande, se STRÄCKA, v. II 2 c slutet, sträckt, se STRÄCKA, v. II 3, utsträckt, ökad, förr äv. haspande, se HASPA, v.2 2. Rida i sakta, långsam(t), snabb(t) trav. Spegel GW 231 (1685). Då man från jemn traf vil komma til utsträckt traf, fordras at genom lindrig och tilväxande tryckning med vadorne drifva hästen. KrigsmSH 1798, s. 193. Endast vid framförande af rapporter om fiendens annalkande, tillåtes ordonnansen att rida i starkt traf eller i galopp. TjReglArm. 1867, 4: 90. Körning .. i .. skarp traf. THästv. 1868–69, s. 31. (Ridande på kamelen) flyger jag som en pil framför den öfriga karavanen i ett lätt, snabbt traf. Hedberg Loti Ökn. 155 (1895). Ökad trav användes såsom medel för att upparbeta hästens travrörelser och benägenhet att bjuda framåt. RidI 1914, s. 69. Hästen går i oren trav, när benen taga ojämna steg eller då bakbenen röra sig galoppartat, under det frambenen trava, eller omvänt. RidI 1914, s. 70. I nästan helt rent trav .. (gjorde hästen en bra tid) utan att anstränga sig det minsta. DN 24 ⁄ 1 2003, s. C25.
b) (sannol. delvis elliptiskt för TRAV-LOPP l. -SPORT l. -TÄVLING) sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med travsport o. d.; travtävling. Det är trav på Solvalla i dag. Satsa, vinna, förlora pengar på trav(et). SvD(A) 23 ⁄ 8 1930, s. 13. Eric Carlsson tog fyra segrar i travet. GHT 16 ⁄ 5 1938, s. 8.
a) (numera bl. mera tillf.) motsv. TRAVA, v.1 4 a, om persons (snabba l. jämna l. mekaniska o. d.) förflyttning till fots, rask gång l. (relativt) långsamt springande, lunk; särsk. i förb. med full (jfr 1); äv. om upprepat l. kontinuerligt ljud av sådan förflyttning; förr äv. i uttr. (i) tripp och trav, se TRIPP, sbst.3 1. På then wägh war swårt at följa i hans traf. Spegel ÖPar. 7 (1705). Hvad det måtte se artigt ut! – två damer i fullt traf från masqueraden! Altén UngaP 12 (1796). Hur var min själ ej trött att höra travet / från gatorna. Runeberg EDikt. 84 (c. 1920). Östergren (1959).
b) (numera bl. tillf.) om travliknande rörelse l. rytm o. dyl. l. i allm. om (relativt) snabb rörelse l. hög fart o. dyl. l. om ((relativt) snabb l.) ihärdig aktivitet l. verksamhet o. d.; särsk. i förb. med full (jfr 1). Wår gamble Adams strupe affskoren .. at han oss icke meer i fult traff skal driffua til synd. PErici Musæus 1: 95 a (1582). The otalige Widskepelser, som .. gåå i fult Traff i Påfwedömet. Schroderus Os. 1: 442 (1635). För än en trumpen tijdh wårt traaff begynnar sachta, / Och gör Wår Leffnad lijk en bleek förvisznad’ Roos. Wexionius Sinn. 3: G 2 a (1684). Hans Skepp lupo alle för Winn i fult traaf. Dahlstierna (SVS) 165 (c. 1700). En styl, som altid jämn går stedz i lika traf, / Må bläncka som han will, så somnar hugen af. Düben Boileau Skald. 4 (1721). Hansson Nott. 131 (1885; om storm). Österling Idyll. 67 (1917).
c) närmande sig l. övergående i bet.: gång (se d. o. I 11), fortskridande, väg; särsk.
α) (numera bl. tillf.) i uttr. komma (förr äv. vara) på traven (förr äv. (rätta) travet), komma (resp. vara) i gång (se d. o. I 11 c, e) l. på (rätt) väg o. d.; jfr FART 7 c. At Tribunerna meente sigh nu hafwa wunnit spelet, och at theras Lagh war nu kommen på rätta trafwet. Schroderus Liv. 118 (1626). Är läromestaren flitig och har sielf et godt och lifligt skrifwesätt, kommer Discipeln snart på trafwet. HFinSkolvH 3: 231 (1748). Se der! nu äro wi åter på trafwen. Ekelund Fielding 553 (1765). Det är början som är värst. När de en gång kommit på traven, så går det av sig självt. Lagergren Minn. 6: 98 (1927). ST 6 ⁄ 2 1962, s. 2.
β) i uttr. med obj., särsk. hjälpa (förr äv. komma (jfr KOMMA, v. III 2) l. få (jfr FÅ, v. 13)) ngn l. ngt på traven (förr äv. travet l. trav), hjälpa ngn l. ngt (att komma) i gång, sätta l. få i gång (ngt (l. ngn)); ngn gg äv. allmännare, i fråga om hjälp l. bistånd till pågående verksamhet o. d.; jfr GÅNG I 11 f, TRALL, sbst.1 3 slutet. (Kejsaren avsåg) then Ewangeliske Läran at vthrota, och komma Påfwedömet på trafwet igen. Schroderus Os. III. 1: 270 (1635). Himmel, Jord och Haaf / Till älskogz Tienst framgå: / Den Stiärnan som plä lysa / .. Har Astrils Eld kommit på traaf. Dahlstierna (SVS) 206 (c. 1696). Värdinnan få vi ändtligen på traven att berätta spökhistorier. Topelius Dagb. 4: 180 (1839). Dalin (1854: hjelpa). Våra egna kameler ha .. redan fulla bördor, och de hyrda hjälpa oss blott på traven. Hedin Pol 1: 100 (1911). Hjälper man honom på traven genom att ge frågor av mera speciell natur kan man .. få fram en hel del folkminnen av olika slag. FoF 1914, s. 183.
d) (†) i fråga om upprepad l. rutinmässig handling o. d., närmande sig l. övergående i bet.: sätt (se SÄTT, sbst.4 1, 2), beteende, uppförande, vana; särsk. i förb. med samma l. gammal; jfr TRALL, sbst.1 3. (Av oförtänksamhet) bliffue wij ock quarre j wår gambla wana, och hålle alt på samma traffuet. LPetri 4Post. 56 a (1555). The .. (som) hålla theras traff fram .. j otuchtigt leffuerne .. the warda .. farandes til heluitis. PErici Musæus 4: 106 a (1582). Fall inte in i gamla trafvet hos mig! Strindberg Bjälb. 92 (1909).
Ssgr (till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till trava, v.1): TRAV-AKTION. hippol. jfr aktion 5 b. Den rörelsefrihet, som i och för en liflig trafaktion erfordras. THästv. 1870, s. 38. —
-BANA. bana (se bana, sbst.1 3) för travtävlingar; jfr travar-, travlöpnings-bana. TIdr. 1882, s. 166. Solvalla .. travbana anses vara en av de mest tekniskt fulländade i Europa. Bonde BerJan 261 (1943). —
-BONG. travkupong. Mysteriet med den vinnande travbong som saknades vid Åbybanan i söndags. DN(A) 13 ⁄ 11 1964, s. 2. —
-DERBY. beteckning för vissa betydande (årliga) travtävlingar. Svenska travderbyt firar nu sitt tioårsjubileum. SvD(A) 10 ⁄ 9 1937, s. 15. —
-EKIPAGE. sammanfattande, om kusk o. travhäst o. vanl. äv. sulky. Trenter NarrNock. 195 (1956). Årets kanske mest omskrivna travekipage var Gunnar Axelryd .. och hans Express Gaxe. Idrottsboken 1979, s. 253. —
-FÖRBUND. förbund (se d. o. 6 b) för bedrivande l. främjande av travsport; särsk. i sg. best., ss. l. ingående i namn på sådant förbund; jfr -sällskap. DN 12 ⁄ 1 1992, s. D1. —
-FÖRMÅGA. jfr förmåga 3. Det vanliga körtempot är .. s. k. medeltraf, hvilket ej ställer högre fordringar på hästarnes trafförmåga än (osv.). Wrangel HbHästv. 500 (1885). —
-GÅNG. (numera bl. mera tillf.) gång l. löpning i trav. Trafgången tyckes för vissa djurgrupper .. vara den normala. Hemberg JagtbDäggdj. 37 (1897). —
-HÄST. häst använd (l. avsedd att användas) vid travtävlingar. Sjöstedt Husdj. 1: 141 (1859). Travhästarna hör ofta ej till de bättre avelsdjuren och är vanligen för lätta som dragare i jord- och skogsbruket. JämtlHärjed. 170 (1948). —
-KLUBB. klubb för bedrivande l. främjande av travsport; särsk. om förening av travhästägare; jfr -sällskap. TIdr. 1886, s. 2. —
-KRITERIUM. särsk. hippol. i uttr. Svenskt travkriterium, om viss årligen arrangerad travtävling; jfr kriterium 2. NFSportlex. (1946). —
-KUPONG. jfr -bong o. tips-kupong. Förra månaden lämnade någon .. in en travkupong, som gav 600 000 kr. Expressen 29 ⁄ 4 1992, s. 9. —
-KUSK. jfr kusk, sbst.2 1. Vid travbanorna tjänstgör ibland tränarna själva som travkuskar. SvYrkeslex. nr 22, s. 1 (1955). —
-KÖRNING. (numera bl. mera tillf.) körning (se köra, v. 7) i trav; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan körning. THästv. 1868–69, s. 4. Anordnande af trafkörningar. IdrFinl. 3: 49 (1906). —
-LOPP. lopp i trav; särsk. om tävlingslopp för hästar; jfr lopp 1 (a,) b o. -tävling. Han har vunnit flest travlopp av alla kuskar i år. Hästar .. hvilka vid anställda täflingar ådagalagt öfverlägsenhet .. i traflopp. Agardh o. Ljungberg 4: 45 (1863). Elgens traflopp är .. mycket snabbt. Hemberg JagtbDäggdj. 47 (1897). —
-LUNK. (numera bl. tillf.) om långsamt trav; jfr lunk, sbst.2 1. Så länge vargarna hålla sig i traf eller traflunk (osv.). Hemberg ObanStig. 173 (1896). —
-LÖPNING. (numera bl. tillf.) jfr löpning, sbst.3 1, o. -tävling. Att föranstalta traflöpningar med höga priser. Sjöstedt Husdj. 2: 159 (1862). SAOL (1973).
-MÄSTERSKAP~002, äv. ~200. jfr mästerskap 3 slutet o. -tävling. Det nordsvenska travmästerskapet. SvD(A) 20 ⁄ 6 1941, s. 15. —
-PROGRAM. särsk. om tryckt o. d. program (se d. o. 2) innehållande förteckning över (o. information rörande) de travlopp som är planerade för viss tidsperiod vid viss travbana l. vissa travbanor. Expressen 21 ⁄ 8 1991, s. 31. —
-REPRIS. (numera föga br.) om omgång av ridning i trav mellan perioder av annan gångart l. vila; jfr repris 7. Traf-reprisen förlängdes med hvarje gång. KrigVAT 1846, s. 153. Hamilton Ridn. 100 (1923). —
-RIDNING. ridning i trav; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan ridning (ss. tävling). Löpningen N:o 2 var en trafridning. THästv. 1870, s. 71. Travridning är en gammal tävlingsform – även i Sverige. Nu är den tillbaka under namnet ”monté”. Expressen 9 ⁄ 8 1994, s. 37. —
-RÖRELSE.
1) till 1, om rörelse (se d. o. 1 b) som utförs vid trav. Hingstens .. fromma lynne och präktiga trafrörelser, allt egenskaper, hvilka .. gått i arf på hans afkomma. TIdr. 1882, s. 20.
2) till 1 b; särsk. sammanfattande, om hästskötsel o. tävlingsverksamhet o. d. bedriven i förvärvssyfte; jfr rörelse 7 (b). (Travtränaren) anser att travrörelsen skadas ekonomiskt av dopingstraff. DN 30 ⁄ 8 1994, s. D12. —
-SPELARE. jfr spelare, sbst.1 4. Travspelarna laddar upp inför Elitloppshelgen. DN 26 ⁄ 5 1994, s. D15. —
-SPORT. trav ss. sport bestående i kapplöpning (på sluten bana) mellan travekipage. TIdr. 1882, s. 56. Svensk travsports .. mest betydelsefulla löpning äger rum på söndag på Solvalla. SvD(A) 10 ⁄ 9 1937, s. 15. —
-SPÅR. (numera bl. tillf.) spår (se spår, sbst.3 1) efter travande (vilt) djur. Ett tydligt trafspår (efter fjällräv) i .. snön. Hemberg ObanStig. 157 (1896). Östergren (1959). —
-SÄKER. hippol. om travhäst: som travar väl o. vid tävling l. träning sällan l. aldrig faller in i annan o. oönskad gångart (i sht galopp); jfr säker 4 a. SvD 12 ⁄ 11 1986, s. 27. —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. sällskap (se sällskap, sbst.1 3) för bedrivande l. främjande av travsport; jfr -förbund, -klubb o. travar-sällskap. Wrangel HbHästv. 1413 (1887). Nu ska STC (dvs. Svenska Travsportens Centralförbund) och travsällskapen ta krafttag mot banpublikens bortfall i antal personer och insatser. GbgP 11 ⁄ 4 2001, s. 39. —
-TIPS.
1) förutsägelse l. antagande o. d. beträffande resultat av travtävling; jfr tips b. SvD(A) 12 ⁄ 2 1920, s. 10.
2) vadhållning l. spel gällande resultat av travtävling(ar); jfr tips c o. -spel. (Han) fortsätter att kamma hem storvinster på travtips. SvD(A) 24 ⁄ 2 1966, s. 15. —
-TÄVLING. tävling inom travsport (med möjlighet till vadhållning o. d.); jfr -lopp, -löpning, -mästerskap. TIdr. 1882, s. 34. —
Spoiler title
Spoiler content