SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(4) UT-SALTA, -ning. kem. salta ut (ngt). TT 1871, s. 334. Kallrörd tvål utsaltas .. ej och innehåller därför .. fettets hela halt af glycerin. 2NF 30: 487 (1920). Av den halvfasta såpan framställdes tvål genom utsaltning av såpan med koksalt. Dædalus 1957, s. 103.
(2 (a)) -SANERA, -ing. särsk.: på grund av förestående renovering l. rivning l. sanering av bostad l. affärslokal o. d. tvinga (innehavaren) att flytta; i sht i p. pf. SOU 1945, 63: 339. Göteborg utreder flyttningsbidrag till utsanerade. GHT 26/10 1967, s. 19.
(8) -SATT, p. adj. [p. pf. av ut-sätta o. sätta ut] Anm. Beträffande här icke upptagna anv. av p. pf. utsatt se -sätta. som befinner sig i ett oskyddat l. värnlöst l. bekymmersamt l. riskfyllt läge; blottställd, exponerad; illa ute; särsk. i förb. illa utsatt. G1R 9: 378 (1534). Höga och förnäma Herrar .. hwilke .. torde blifwa til en del illa utsatte, där de skulle qwitt gå de gods, som de af Kronan bekommit. HC11H 14: 156 (1680). (Brandenburgs) mellanställning och utsatta läge (under trettioåriga kriget). HT 1917, s. 270. En ensam gäst var nog utsatt som det var utan att behöva få det påpekat för sig av okänsliga servitriser. Ingemarsson SmåCitr. 149 (2004).
Avledn.: utsatthet, r. egenskapen l. förhållandet att vara utsatt. Kvarnarnas utsatthet i krig har inte varit utan betydelse för deras placering och typförekomst. SDS 6/11 1957, s. 4.
(2, 9) -SCHAKTA, -ning. schakta ut l. bort (jord o. d.); äv. dels: gm schaktning åstadkomma hål(rum) l. grop l. grav o. d. (äv. med innehållsobj.), dels: gm schaktning åstadkomma hål(rum) o. d. i (ngt). Sedan fyllningsjorden blifvit utschaktad till .. 4 fots djup, träffades menniskoben i stor mängd. AntT 1: 259 (1864). I marken .. utschaktades ett cirkelrundt, öppet schakt af c:a 15½ m. diameter. SvGeolU Ca 6: 382 (1915). På grund av de stora deformationer, som kulverten varit utsatt för, var avsikten att utschakta (järnvägs)banken och uppföra ny kulvert i betong vid sidan om den gamla. TT 1941, V. s. 63.
-SCHASAD, se -sjasad.
-SE, förr äv. -SI.
1) (†) till 1, 2: se ut (se se ut 2) (genom ngt l. mot ngt o. d.); äv. bildl. Widh hon nu på samma rwm effter honom vthsågh, fick hon see sin son longt bortto. Tob. 11: 6 (Bib. 1541). Om någon genom skranckan, eller .. gallror, vthseer, så bedh låta vp. Schroderus Comenius 541 (1639). KKD 8: 105 (1706).
2) till 4: (ut)välja l. (ut)kora (ngn l. ngt) l. bestämma (ngt); särsk. dels i uttr. utse ngn till ngt l. att göra ngt, dels i uttr. utse ngn l. ngt för ngn. G1R 16: 91 (1544). (Om en församling blivit utan präst o. försummar) then(n)a sin nödtorft för Biskopen at andraga, så måste han .. utsee för them en .. Kyrckioherde. Kyrkol. 19: 7 (1686). Då han kom til Ringstad, frågade han straxt efter, hwad rum för hans Herre wore utsedde. Celsius G1 2: 133 (1753). Aly Pacha blef utsedd till Stor-Vizir. Höpken 1: 46 (1756). Den utsedda marken afrödjes från träd och stenar, synnerligast vid och närmast bakom den plats der målen skola uppställas. EldhandvFältartill. 1887, s. 84. Vid sammanträdet utsågs Rietz att föra ordet. Kulturen 1992, s. 25. jfr själv-utsedd. särsk. (numera bl. tillf.) med indirekt refl. obj., i uttr. utse sig ngn l. ngt, utvälja osv. ngn l. ngt åt sig. Kong:e M:tt .. (vill) vederlegge honum medh lijke månge gårder .. att han .. må uthsee sigh the godz, som honum läglige vare kunne. G1R 28: 33 (1558). Uthi Barne-Scholar, som staden sielf håller .. skal Kyrkioheerden .. medh Kyrkiones föreståndare, hafwa lof at uthsee sigh personer till lärare. KOF II. 2: 359 (c. 1655). Så uppstodo större samhälligheter, häradena, där man utsåg sig en hövding, häradshövdingen. LfF 1923, s. 41.
3) (†) till 5: syfta på l. avse (ngn l. ngt); anträffat bl. i p. pf., särsk. dels i uttr. vara utsedd på ngn (jfr 4), syfta på (se syfta, v.1 6) ngn, dels i uttr. vara utsedd för l. åt l. till ngn l. ngt (jfr 4), vara avsedd l. bestämd för (att användas av) ngn l. ngt. At Choren har warit serdeles vthsedder åth Prästerna, samt choralerne och sång-poijkerna. Dijkman Ant-Eccl. 42 (1678, 1703). Thet til fiskeri vtsedde fartyg. Humbla Landcr. 313 (1740). Et af fredsvilkoren (mellan Sv. o. Norge) war, at den ene ej skulle bistå den andres Fiender, hvilket mäst war utsedt på Dannemark. Dalin Hist. 2: 223 (1750). Cortaket på södra sidan, ehuru wäl icke et enda dropp ther finnes, är thet nu utsedt at spånas. VDAkt. 1751, nr 441. TornSp. 1799, 2Ordn. s. A 2 b (: för).
4) (†) till 5, i bildl. anv., i uttr. som betecknar att ngn(s handling(ar) l. verksamhet o. d.) siktar på l. strävar mot ngt l. ngn l. har ngt som mål l. syfte, särsk. dels: vara utsedd på l. till ngt l. ngn (jfr 3), dels: ngt är utsett att (göra ngt). Som .. (insinuationen) till intet annat är uthsedd, änn till all skäl- och billighet, och till att förekomma större oredha. VDAkt. 1660, nr 133. Dy synnes sådant wara uthsett att intrigera. VDAkt. 1701, nr 250. Som .. (byggandet av ett kapell) allena till gudz nampns ähra ähr uthseet. VDAkt. 1723, nr 245. I fall den påyrkade nya skråanstalten med Rikets apotheker blifver bifallen, som är utsedt uppenbarl. på prejerier och monopolisering. Porthan BrCalonius 114 (1794). Sundelius NorrköpMinne 299 (1798).
5) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 5 a: förutbestämma (se d. o. 2) (ngt) (jfr förutse 3); i sht i uttr. det är så utsett; förr äv.: förutse (se d. o. 2) (ngt). HSH 37: 280 (1635). När Städerne och Borgarne, som igenom Aviser och trafiquens lopp, lätteligen kunna utse hwad trångmål tilstunda wil. HC11H 10: 89 (1650). Men det lönade sig väl inte å grunna öfver, det var väl så utsedt, att det skulle gå som det gick. Wägner Vanskl. 207 (1917). Min mor trodde på ett förutbestämt öde, hon sade till mig: Det var så utsett att du skulle få leva! Moberg BerLevn. 45 (1968).
6) (†) till 6 a β: se ut (se se ut 7) l. te sig l. förefalla.
a) i fråga om ngns l. ngts yttre: se ut (se se ut 7 (särsk. ac)); äv. i p. pr., i uttr. med bet.: som ser sådan l. sådan ut. The skola .. medh fruchtan offuergotne warda, och all ansichte jemmerligha vthsee. Hes. 7: 18 (Bib. 1541). Såsom the vthspruckne Roser .. sin fägring förlora, at the icke så härligen vthsee som tilförenne. Leuchowius Zader 58 (1620). Han fallnar bort och bleek vthsijr, / Aff intet finner han plasijr. Palmchron SundhSp. 209 (1642). Sedan vi åkt förbi tvenne i det mulna vädret rätt sorgligt utseende kyrkogårdar .. körde vi (osv.). Atterbom Minn. 580 (1819). (Han) vart utseendes i ansiktet som om han fått en stor idé i skallen. Parling Motorsåg. 95 (1950).
b) te sig (se te, v.1 II 3) l. förefalla l. tyckas vara l. bli (sådan l. sådan); särsk. i förb. med adv. av typen farligt l. illa, i uttr. betecknande att ngt är illavarslande l. tycks vara l. bli farligt l. riskabelt o. d. (jfr se ut 7 i); äv. i uttr. vara utseende till ngt, förefalla att bli ngt. At iagh tackar Gudh, som hafwer lijkwäl, ehuru illa alle saker förewette och vthsåge .. förhulpit fäderneslandet. Gustaf II Adolf 104 (1613). Huruledes sakerne där oppe i Landet .. vthsij, kan E:s K. M.tt vthur nogre .. bref .. Allernådigst sij. HSH 37: 292 (1635). (Av allmogens många klagoskrifter ser man) att thet allestädes i Landet fahrligen uthseer. RARP 3: 415 (1644). Att han skulle hädanefter, kunna bestrida ämbets ärenderna, med duplication, dertil är föga utseende. VDAkt. 1790, nr 295. AB(L) 1895, nr 260, s. 7. särsk. i förb. med adj. vid, i uttr. betecknande att ngt kan få vittgående l. vådliga följder l. är riskabelt o. d. (jfr vitt-utseende). Tidhender komme och spöries, huilke wijdt uthsee. RA I. 4: 658 (1598). Detta svåra och vida uthseende krijget. RP 6: 783 (1636). Som iagh där aff väll seer saken så vitt vara vtsed att hon ingen Composition (dvs. förlikning) kan vndergå vthan motte till och mäd dom affhielpas. VDAkt. 1699, nr 153. VDAkt. 1755, nr 485.
7) (†) till 9 b: se sig om efter (se se om 2 a α) l. försöka finna l. anskaffa l. leta l. söka upp o. d. (ngt); äv. bildl., i uttr. utse efter ngt, äv.: sträva l. fika efter (jfr se I 2 e β γ'). Att .. (sten- o. bildhuggaren) skall wara förplichtat der hän ryckie och wthsee sådhane steen som kan wara H. K. M. profitligh och nyttigast att köpa. Rig 1946, s. 51 (1632). Een sådana granne, som utseer effter vår olyka och fördärff. RP 8: 85 (1640). Effter the ordinarie räntor inthet räckia till, ty moste andre medel uthsees. RARP 4: 541 (1651). Ett finansutskott .. som kunde utse utvägar att afhjälpa den för alla näringar tryckande penningebristen. Adlerbeth Ant. 1: 83 (c. 1792).
-SEENDE, n. [till -se (l. se ut)]
1) (†) motsv. -se 1: handlingen l. förhållandet att se ut (se se ut 2); äv. i bildl. l. oeg. anv. Sundén (1892). särsk.
a) utsikt; äv. om utkik l. uppsikt. På thet att samme wårt förbud thess heller och bättre motte blifua efter kommit, måge förenämde Stockholms boar hafua theras vtsende och therpå achte låthe. Stiernman Com. 1: 350 (1589). Adt man uthur fönstrerna kunde öffwer trägården haffwa sin prospect och utseende. Rosenhane Oec. 90 (1662). Först i consideration (kommer) Prof. Achrelius och Prof. Hahn. Men såsom Prof. Achrelius haar utseende på någon af de vacante annexerne, är Prof. Physices närmast. ConsAcAboP 6: 469 (1689). WoH (1904).
b) påseende (se d. o. 1 a), i uttr. vid l. i första utseendet. Ekelund Fielding 29 (1765). Ur en tillfällig opasslighet, förorsakad af en vid första utseendet obetydlig anledning, utvecklade sig (osv.). Atterbom Minnest. 2: 162 (1853).
c) anseende (se anseende, sbst. III 2) l. renommé. (Rikskanslern) sade Cardinal de Richelieu inthet vara okunnigt .. hvad för respect och utseende vij hafva med vår vapen. RP 8: 90 (1640). Lindahl o. Öhrling (1780).
d) synsätt l. åsikt. Men Konungens vthseende war annorledes, och gaff han then befalning, thet (osv.). Widekindi G2A 111 (c. 1676). Brask Pufendorf Hist. 381 (1680).
2) motsv. -se 2: handlingen l. förhållandet att utvälja l. utkora (ngn l. ngt) l. bestämma (ngt). (Det) wore christeligit, att han finge för itt fiärdings åhr för uth, doch wore det i Qvæstoris disposition, och uthseende. UUKonsP 3: 10 (1641). Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillkommer att i fråga om utseende af synemän iakttaga kronans rätt. SFS 1908, nr 52, s. 9.
3) (†) motsv. -se 3: syfte l. avsikt l. (ända)mål; plan; särsk. i uttr. utseende med (äv. av) ngt, syfte osv. med ngt. Ehuruwäl wårt uthseende intet ähr, att oss någon jurisdiction uthj slijka ächtenskapz saaker anmätha. VDAkt. 1659, nr 250. Wårt Nådige vthseende, som är then fattigas lijsa och vnderstödh. Stiernman Com. 4: 4 (1673). At Gud offta här i Werlden haar annat utseende mäd oss, än oss är gifwit at wetta. Columbus (SVS) 2: 171 (1674). Utseendet af hans bref, lärer twifwelsfrit wara, at wi skulle behierta hans Moders tillstånd. VDAkt. 1731, nr 28.
4) motsv. -se 6 a: om ngns l. ngts yttre; yttre beskaffenhet l. form l. drag; apparition; i fråga om person särsk. om ansikte l. anletsdrag; särsk. i uttr. som (ha) utseende av ngn l. ngt, likna ngn l. ngt, till (jfr slutet β) l. efter utseendet (jfr slutet γ), vad gäller l. beträffar utseendet, särsk. likna ngn till utseendet, känna ngn till utseendet (se känna 3), döma ngn l. ngt efter utseendet (jfr döma 3 d α); äv. pregnant, i sht om person, i sht i uttr. förlora utseendet, (i sht på grund av sjukdom l. åldrande o. d.) förlora sitt fördelaktiga utseende. Vackert, fördelaktigt, intressant utseende, ha utseendet (e)mot sig, vara noggrann l. slarvig med l. bry sig om utseendet l. sitt utseende. En stoor jordhögh .. huilken kallas Lund[a] Slott och haffuer vthseande som en Fästning. RannsaknAntikv. II. 1: 221 (1667). Loke är frid (skön) och fager till utseendet, men ond i skaplynnet. Wisén Oden 58 (1873). En 40årig piga med utseende af en nötskrika. Hedenstierna Kaleid. 3 (1884). (Sv.) Alldeles förlora sitt utseende .. (t.) ganz sein früheres Aussehen verlieren. Auerbach (1916). Hon hade .. sett .. tomtar så ofta och på så nära håll att hon kunde beskriva deras utseende. Hellström Malmros 88 (1931). I första ungdomen liknade Maria släkten till utseendet. Aronson FjärdeVäg. 28 (1950). jfr medeltids-, patriark-, skurk-utseende m. fl. särsk. i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om hur ngt ter sig l. förefaller (jfr -se 6 b). Utseende .. Det sätt, hvarpå något visar sig för tanken, omdömet, inbillningen. Dalin (1855). särsk. α) i fråga om att ngns yttre (i sht ansiktet) präglas av l. ger intryck av viss egenskap l. känsla o. d., ofta närmande sig l. övergående i bet.: min l. uppsyn. Itt liufligit vthseende glädher hiertat. SalOrdspr. 15: 30 (öv. 1536; Bib. 1999: vänliga blickar). Hon har .. et skalkaktigt utseende. Riccoboni Catesby 11 (1761). Hans utseende var vederhäftigt men kanske lite intetsägande. Lagerkvist EvigLeend. 14 (1920). β) om sken l. en illusion l. felaktigt l. falskt intryck av ngn l. ngt; särsk. dels i uttr. ge l. ha utseende av ngt, dels i uttr. till utseendet (jfr huvudmom.), till synes, ytligt sett, skenbart. Ekblad 365 (1764). Tvänne sinsemellan til utseendet alsintet beslägtade begrepp. Kellgren (SVS) 5: 600 (1792). Man beherrskar ej folket, utan at åtmindstone til utseendet låta sig tyranniseras deraf. Höijer 4: 289 (1796). Man ville .. gifva det nuvarande Bondeståndet utseende af att icke hafva reda på sig. Liljecrona RiksdKul. 102 (1840). Jag (ville) förekomma, att mitt bref skulle ha utseende af en billet doux. De Geer Minn. 1: 101 (1847, 1892). (Sv.) för utseendets skull, (eng.) for the sake of appearances. Björkman (1889). γ) om sätt på vilket ngt mer l. mindre abstr. (ss. företeelse l. omständighet l. förhållande l. tillstånd) framträder l. framstår l. visar sig l. verkar; förr äv. i uttr. efter utseende(t) (jfr huvudmom.), efter sådant l. sådant (i sht allt l. mänskligt) utseende, som det ser ut, efter vad det verkar, av allt att döma, mänskligt att döma. Så ähr jag nogsampt på Baudezins persohn och major Pluskow .. försäkredher, att dhe skole affstyra hvadh dhe kunne. Detta ähr fuller uthseendedt här. AOxenstierna 5: 483 (1630). Ordsaken der til är, effter alt utseende, hustruns dryckenskap. VDAkt. 1735, nr 223. Under dessa författningar ägde Sverige efter utseende någorlunda stillhet. Dalin Hist. 2: 392 (1750). En enskilt man, som .. förändrade verldens utseende. Tegnér (WB) 3: 141 (1817). Sedan läkaren .. svarat på konungens fråga, det han efter menskligt utseende icke kunde gifva något hopp om (tillfrisknande). Afzelius Sag. IX. 2: 180 (1860). Osäkra fordringars konto får då följande utseende vid de båda årens bokslut. Västhagen Affärsbokf. 61 (1945). δ) (†) i fråga om hur ngt ter sig l. förefaller att bli l. utveckla sig; framtidsutsikt, framtidsperspektiv, utsikter. Hvart uthseende denne præparation (dvs. krigsförberedelser) haffuer, kann min b(ror) lättligen see. OxBr. 3: 49 (1623). At ehuruwäl Hans Kongl. Maj:t och Desz Stat, då tyktes swäfwa i stor fara, och wäsendet hade et bistert utseende, i det fienderne icke wore allenast .. månge ock mägtige, utan (osv.). HC11H 14: 8 (1660). Utseende till framgång. Thomander 1: 773 (1856). Upploppet skulle antagit ett ännu mer hotande utseende, om ej Krysanteus skyndat att qväfva det med våld. Rydberg Ath. 352 (1859). ε) (†) i förb. med vid l. vidlyftig, i uttr. betecknande att ngt kan få vittgående l. vådliga följder l. är riskabelt o. d.; jfr -se 6 b slutet. Gustaf II Adolf 204 (1617: widlöftigt). (Eftersom) tijden .. hade sitt wijda uthseende, och sådan oroligheet i sielfua landet ingalunda tiente. Banér GenGuvBer. 46 (1668). Så blefwo Venetianerne, genom de medelst denna (Levant)Handelen förwärfwade Rikedomar, så högdragne, at Kejsaren, til at stäcka deras wida utseender .. körde en del af desze otacksamma gäster bårt. König LärdÖfn. 5: 15 (1747).
Ssgr (till -seende 6): utseende-fixerad, p. adj. om person: som är fixerad vid sitt utseende; äv. överfört, särsk. om tid. Expressen 20/3 1992, s. 34. Det sägs att vi lever i en utseendefixerad tid men utseendet har väl alltid varit viktigt, i alla tider? Livet40Ocens. 143 (2009).
-mässig. jfr -mässig 1 (se sp. M 2015). Den rent utseendemässiga utformningen av den billigare sängen har dock (osv.). Form 1932, s. 243.
-SEGLA, -ing; -are (†, Fennia XVI. 3: 67 (1761)). [fsv. utsighla] särsk.
1) (numera bl. tillf.) till 1, 2: segla ut (se segla ut 1) l. avsegla (ur l. från en hamn l. till en plats o. d.); förr särsk. dels övergående i bet.: driva (export)handel som medför transport över vatten (jfr segla 1 l), dels i fråga om inledande av krigsoperation o. d. G1R 1: 195 (1524). Att borgerskaped i Norlandhen som uthsegle, skulle först med deras skep besöke Diurhampn, och där thee sitt godz och tulsedel. OxBr. 2: 163 (1614). Konungen befallt RiksAmiralen .. att i god tid utsegla med Svenska flottan. Hallenberg Hist. 2: 469 (1790). Kl. half 12 sjösattes lifräddningsbåten och utseglade med refvad fock till strandningsstället. SD(L) 1895, nr 330, s. 16.
2) (†) till 6 d: gm att driva sjöfart o. handel utkonkurrera (ngn); jfr segla 1 l β. Friheten på Swenska Skeppen .. består i en åtskilnad uti Tullen .. emot de främmande, medelst hwilken åtskilnad .. lärer det wara dem främmande, så mycket swårare at kladda och utsegla de Swenske. HC11H 14: 223 (1693). 2BorgP 3: 771 (1727).
3) sjöt. till 9: gm segling tillryggalägga (distans o. d.); jfr segla 1 i. Oxenstierna Vanderdecken 124 (1865). Utseglad distans (dvs.) den verkliga distansen som en båt har tillryggalagt. Block OrdbBåtfolk (1983).
4) till 11, i p. pf. i adjektivisk anv., om fartyg l. segel o. d.: på grund av långvarig segling oduglig l. uttjänt; äv. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr segla ut 4. Hellas är ett utsegladt skepp, låtom oss bygga ett nytt. Strindberg HMin. 1: 132 (1905). Utseglade segel ger båten dålig balans. DN 13/5 1986, s. 34.
(4) -SEGRA, -ing. (†)
1) (†) om metall: segra ut (se segra ut 1). Att det utsegrande Tennet rinner småningom, uti dess lutande Stybbesränna, ned uti en undersatt Digel. Rinman JärnH 562 (1782). Vid efterföljande svalning till närheten av smältpunkten utsegrar en del mangan, som i sig upptagit .. järn. HbVerkstTekn. 1: 299 (1944).
2) (†) gm segring utskilja (metall) ur legering l. malm o. d.; jfr segra ut 2. TBergman hos Scheffer ChemFörel. 363 (1775). Segerkoppar kallas den koppar, hvarutur silfverhalten medelst tilsats af bly blifvit utsegrad. Rinman 2: 563 (1789).
-SI, se -se.
(12) -SIDA. i fråga om ngt sakligt: yttre sida (se sida, sbst. 6); motsatt: insida; särsk. om den utåt (från (vad som uppfattas som) ett centrum av ngt) vända sidan l. ytan; äv. om område l. utrymme som befinner sig utanför ngt (jfr sida, sbst. 13). Serenius EngÅkerm. 19 (1727). Jag betraktade uppmärksamt utsidan af det besynnerliga hus, der jag tillbringat natten. Nicander Minn. 1: 213 (1831). Äfven på utsidan af trädet uppstår ett tjockt kådlager. SkogsvT 1903, s. 116. Pläterad trikå, vanligen konstsilke på utsidan och bomull på insidan. Varulex. Beklädn. 193 (1945). En röst svarade på utsidan och Jörgen låste upp. Östergren SistCig. 236 (2009). särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., dels i fråga om person, dels i fråga om ngt abstrakt. Wallin 1Pred. 2: 381 (c. 1830). Men detta är endast utsidan af saken, och den egentliga kärnpunkten .. är mera outredd än någonsin förut. Samtiden 1873, s. 17. Jag gillar bäst när utsidan matchar insidan, det vill säga när jag ser ut som jag känner mig. FeminaMånMag. 2003, nr 8, s. 140.
(12) -SIDES, adv. o. adj. [till -sida]
I. (numera bl. tillf.) ss. adv.: på utsidan. Månke måste få själfva mässingskammen af henne, att hålla sig fin med utsides. Fitinghoff BarnFrostm. 169 (1907). Utsides skvallrar vinkeldesignen och en prydlig liten plastkåpa om 90-tal, till sin huvudkaraktär är Banditen annars en klassiskt ”naken” hoj med vacker motor. SvD 8/6 1996, s. 46.
II. ss. adj.: som befinner sig på utsidan av ngt; äv. bildl., om person: utomstående l. obehörig o. d. Backman Dickens Pickw. 1: 14 (1871). Utsides folk. Koch Arb. 312 (1912). Stenhuset hade framför porten en utsides dubbeltrappa med smidda ledstänger. Söderholm OrdNatt. 37 (1933). särsk. (†) i uttr. utsides passagerare, passagerare som färdas i öppen vagn; jfr insides II slutet. En insides passagerare betalar dubbelt mot en utsides. Berzelius Res. 41 (1812).
(1, 2) -SIGNAL. utgående signal (se d. o. 3). BonnierLex. (1966). HPX-MA är en ny fotocell med fiberoptik som ger en analog utsignal på 1 till 5 volt beroende på mottagen ljusintensitet. NTeknik 1998, nr 47, s. 53.
Spoiler title
Spoiler content