SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ordningsförseelse

ordn·ings|­för·­se·­else substantiv ~n ~r ordning 1 förseelse

Singular
en ordningsförseelse	obestämd form
en ordningsförseelses	obestämd form genitiv
ordningsförseelsen	bestämd form
ordningsförseelsens	bestämd form genitiv
Plural
ordningsförseelser	obestämd form
ordningsförseelsers	obestämd form genitiv
ordningsförseelserna	bestämd form
ordningsförseelsernas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ordningsamhet subst.
  ordningsbot subst.
  ordningsfråga subst.
  ordningsföljd subst.
  ordningsföreskrift subst.
  ordningsförseelse subst.
  ordningskonsult subst.
  ordningslag subst.
  ordningsmakt subst.
  ordningsman subst.
  ordningsmänniska subst.

  Till   alla ordböcker