publicerad: 2021
förmån
förmånen förmåner
för|mån·en
substantiv
●
särskild, fördelaktig rättighet som bara tillkommer vissa personer
förmånen (att+verb)
(till) förmån (för någon/något)
(till) förmån (för någon)
(till) förmån (för något)
genom sina kontakter kunde hon utverka betydande privata förmåner
○
äv. om angenäm upplevelse eller dylikt; ofta i artighetsfraser
jag hade förmånen att få lyssna till en konsert med NN; den fred som landet haft förmånen att åtnjuta; jag har haft förmånen att känna NN i trettio år
○
äv. allmännare
i vissa uttryck
fördel
en insamling till förmån för de strejkande; omständigheter som är till den misstänktes förmån
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska formon; jfr ursprung till
2mån!!