publicerad: 1901
ARKIV arki4v, äfv. arɟi4v (archi´v (med) ch som kh Weste; arki´v l. artji´v Almqvist), n. ((†) m.? P. Månsson Utter (c. 1618) i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 1: 48, HSH 1: 175 (1697); på båda ställena möjl. best. n. pl.); best. -et (ss. m. -en, se vid genusuppgifterna); pl. = l. -er. Anm. I ä. tid förekommer ofta (t. ex. Civ. instr. 300 (1618), Stiernman Com. 2: 486 (1647), Flintberg Lagf. 4: 410 (1682)) den lat. formen archivum, i allm. med lat. böjning, sällan (t. ex. RP 7: 271 (1638)) best. -umet.
Etymologi
[jfr t. archiv, n., eng. archiv, fr. archives, f. pl., ä. fr. archive, m., af senlat. archivum, förvaringsrum för offentliga handlingar, af gr. ἀρχεῖον, byggnad för offentliga myndigheter, rådhus, af ἀρχή, i bet. öfverhet, regering (jfr ARKAISERA, ARKONT)]
1) [jfr fr. archives publiques, privées] samling af (i sht offentliga) urkunder l. dokument som tjäna till belysning af en stats, en kommuns, en institutions, en förenings, en släkts (osv.) historia; ofta, i sht då fråga är om större sådan samling, med inbegripande af den lokal där denna förvaras (jfr 3); äfv. om institution l. ämbetsverk för dylik samlings vård. En stads, en kyrkas arkiv. Brinkmanska, De la Gardieska arkivet. Forska i, begagna både allmänna och enskilda arkiv. Arkivets samlingar, förvaltning, tjänstemän. Arkivet hålles öppet vissa tider. Sitta på l. i arkivet och arbeta. Anställd vid l. i arkivet. Hvadh som skall blifve qvart i Archiven eller lefreres i Cammar Librit (dvs. -biblioteket). P. Månsson Utter (c. 1618) i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 1: 48. The, som fåå loff gåå i Archivet att läsa acter. Därs. II. 9: 240 (i handl. fr. 1674). De handlingar, som förvaras uti de allmänna Archiverne. Oelreich 688 (1755). Utur arkivets dam / Växer ej Apollos lager. J. G. Oxenstierna 2: 243 (1786, 1806). (Drottning Kristina) kallade honom (dvs. Stiernhielm) .. till högsta vården af Rikets Arkif. Nordin i 1 SAH 4: 215 (1791, 1809). I alla Archiv .. (bör) hvar och en fri tilgång lemnas, at få på stället afskrifva eller afskrifva låta .. alla slags handlingar i hvad ämne som hälst. Tryckfr.-förordn. 1812, 2: 4. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. C. G. Styffe (1859—1884; boktitel). Personer, som .. besöka Archivet. B. Taube i Meddel. fr. sv. riksarch. II. 5: 79 (1881). Läroverkets efter hand växande arkiv. S. v. Friesen Inbjudn. 1891, s. 14. Besvärligare var det att uppleta hvad som i handskrifter fanns af och om Höpken i riksarkivet, i allmänna bibliotek och enskilda arkiv och brefsamlingar. De Geer Minnen 2: 246 (1892). jfr ANTIKVITETS-, CENTRAL-, DEPARTEMENTS-, FAMILJE-, FORTIFIKATIONS-, GEHEIME-, GÅRDS-, HOFRÄTTS-, HUFVUD-, HUS-, HÄRADS-, HÄRADSSKRIFVAR-, KAMMAR-, KLOSTER-, KOMMUNAL-, KONSULATS-, KRIGS-, KRONOFOGDE-, KYRKO-, LANDS-, LANDSORTS-, LÄNS-, LÄROVERKS-, NATIONAL-, ORDENS-, ORTS-, PRIVAT-, PROVINS-, RESERV-, RIKS-, RÅDHUS-, SLOTTS-, SOCKEN-, STADS-, STATS-, STIFTS-, STÅNDS-, TEMPEL-ARKIV m. fl. — [jfr fr. les archives de la nature] bildl. Nilsson Ur. 1: 10 (1835, 1866; om grafhögar o. mossar innehållande verktyg m. m. från forntiden). Det språk, hvarje slägte lemnar i arv åt sina söner, är ett arkiv, i hvilket detta slägte och alla de förutgående nedlagt och samlat sina tankar, känslor och erfarenheter — ett arkiv, som ingen Amru kan förstöra, och der hvarje urkund, rätt läst, talar oförfalskad sanning. E. H. Tegnér i Ydun 78 (1869).
2) [jfr t. Archiv für das studium der neueren sprachen samt motsv. anv. i fr.] i titel, ss. beteckning för tidskrift o. d. Arkif för Hushållningen och Näringarne. (1828; titel). Medicinskt Archiv. (1863; titel). Arkiv för nordisk filologi. (1889; titel).
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] = ARKIV-BYGGNAD. Ett nyuppfördt arkiv (vid hofrätten i Jönköping) i särdeles vacker bygnadsstil. Ill. Sv. 1: 245 (1873, 1882). B. Taube i Meddel. fr. sv. riksarch. II. 8: 132 (1884).
Ssgr (i allm. till 1): ARKIV-ARBETE03~020, äfv. ~200. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 1: 15 (1877). Schybergson Finl. hist. 2: 7 (1889). —
-BYGGNAD~20. C. G. Styffe i Sv. tidskr. 1874, s. 314. C. T. Odhner i Meddel. fr. sv. riksark. IV. 365 (1895). —
-EXEMPLAR~002. [jfr: Med anledning af att dessa exemplar(, som boktryckarna egde att afleverera till vissa statsinstitutioner, under tiden från 1707 till 1866) måste insändas till Riksarkivet, fingo de af boktryckarne benämningen ”arkivexemplar”, hvilken de än i dag fått behålla. B. Lundstedt i Tidn. f. boktr. 1891, s. 49] benämning på hvartdera af de exemplar af allt hvad som tryckes i Sv. o. Finl. hvilka boktryckare är pliktig att utan betalning aflämna till vissa statsinstitutioner (numera i Sv. till Kungl. biblioteket samt till hvartdera af rikets universitet). J. Hellstenius i NF (1876). jfr: De ordalag, hvarigenom boktryckare förpligtas att aflemna de föreskrifna bibliotheks och archiv-exemplaren. Konst.-utsk. mem. 1847—48, nr 23, s. 3. —
-FORSKNING~20. B. Taube i Meddel. fr. sv. riksarch. II. 5: 59 (1881). Arkivforskningar inom och utom landet för upplysande af svenska historien. Lundin N. Sthm 479 (1889). —
-HANDLING~20. Registraturer och andra arkivhandlingar. Tegnér 6: 317 (1837). Tj.-regl. 1889, s. 161. —
-HUS~2. = -BYGGNAD. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 1: 8 (1876). C. T. Odhner Därs. IV. 361 (1895). —
(3) -HYRA~20. hyra för arkivlokal. Kanslerssekreteraren .. (åtnjuter) till arkivhyra 50 (riksdaler). Brunius Metr. 559 (1854). —
-KONTOR(ET)~02. (förr) benämning på kammararkivet hvilken efter utfärdandet af 1879 års instruktion för kammarkollegium kommit ur bruk. Kammar-Arkivet eller Arkiv-Kontoret har att förvara och efter register i god ordning hålla alla äldre jordeböcker och handlingar, verkställa äskade undersökningar och utdrag ur jordeböcker m. m. samt afgifva deraf föranledda yttranden. Fåhræus Handb. 93 (1864). —
-MAN~2. person som egnar sig åt arkivtjänst. (Erik Palmschiöld,) i nit och arbetsflit måhända den utmärktaste af alla våra archivmän. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 2: 9 (1878). Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 293 (1896). —
-RUM~2. I hushyror anordnades för kanslerssekreteraren till arkivrum jemte skrifmaterialier 200 daler. Brunius Metr. 383 (1854). Tekn. tidskr. 1897, A. B. s. 23. —
-SAMLING~20. urkundsamling. Fryxell Ber. 15: 213 (1848). bildl. En .. språklig arkivsamling. H. Edgren i Nord. tidskr. 1892, s. 600. —
-SKATT~2. Skrinlagda archivskatter. A. Cronholm i SKN 1841, s. 233. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 3: 4 (1879). —
-STUDIUM~200. vanl. i pl. Arkivstudier till Sveriges historia. Wieselgren Bilder 472 (1881, 1889). Jag satt äfven några veckor på krigsarkivet för arkivstudier. Svedelius Förfl. lif 621 (1887). —
-TJÄNSTEMAN~002 l. ~200. C. G. Styffe i Sv. tidskr. 1874, s. 326. B. Taube i Meddel. fr. sv. riksarch. II. 5: 31 (1881). —
-TRYCK~2. om det af arkivexemplaren bestående trycket; jfr ÅRS-TRYCK. C. Annerstedt i VittAH XXXII. 2: 62 (1894). —
-VETENSKAP~002 l. ~200. Arkiv-vetenskap är den systematiska framställningen af de för arkivs inrättning och förvaltning gällande grundsatserna. E. V. Montan i NF 1: 1068 (1876). —
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. C. G. Styffe i Sv. tidskr. 1874, s. 332. Staten bör sörja såväl för ordnandet af arkiv-väsendet som för bildandet af dertill skickliga personer. E. V. Montan i NF 1: 1068 (1876).
Spoiler title
Spoiler content