SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
DANISERA dan1ise4ra l. da1n-, stundom da1n-, i Sveal. äfv. -e3ra2. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr nylat. danizare (Arngrimur Jónsson Crymogæa (1609)), t. danisieren; bildadt af lat. danus (se DAN, sbst.); se för öfr. under 1 o. 2. — jfr DANISM]
1) [jfr ANGLISERA, GERMANISERA, CIVILISERA, SEKULARISERA m. fl.] tr.: fördanska (ett folk l. ett språk osv.), göra (till) dansk; i sht i p. pf. NF 3: 845 (1879).
2) [jfr ARKAISERA, HELLENISERA, JUDAISERA m. fl., ytterst efter gr. verb på -ίζειν (ἀρχαΐζειν osv.)] intr., om språk l. dialekt, äfv. om författare l. om språket i en viss bok osv.: uppvisa l. utmärka sig gm danska språkegenheter l. med danskan gemensamma drag; i sht i p. pr. Denne författare daniserar starkt. Söderwall Ordb. 1: 41 (1884). Vissa sydnorska, delvis något daniserande dialekter. Noreen Vårt spr. 1: 111 (1903).
Spoiler title
Spoiler content