publicerad: 1910
DEMONSTRATION dem1onstratʃω4n l. de1-, l. -aʃ-, l. 01— (demånnstratschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en, äldre o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. demonstration, fr. démonstration, af lat. demonstratio, vbalsbst. till demonstrare (se DEMONSTRERA)]
1) [jfr motsv. anv. i t., ä. eng., fr. o. lat.] (föga br.) utpekande, påpekande, framhållande; anträffadt bl. i språkvetenskapligt fackspr.; jfr DEMONSTRATIV, adj. 1. Till ännu starkare demonstration sätter (svenska språket) den, det framföre (substantivet). Almqvist Gr. spr. 85 (1837).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. nylat.] till DEMONSTRERA 1. Demonstrationen (af refraktionen) finnes .. Fig. B. Tafl. No. 4. Rålamb 4: 30 (1690). — särsk. till DEMONSTRERA 1 b: förevisning med bifogande af förklaringar. I facultate Medica kan man intet wärk .. giöra .. utan demonstrationer och figurer. Rudbeck Bref 369 (1698). Däd är .. dänn närmaste vägen att lära Kiänna Örter medelst demonstration av en förfaren Botanico. P. Artedi (1729) hos Lönnberg Artedi 52. Linné Bref I. 1: 168 (1758). Demonstrationer göras, så väl på sådane föremål, dem årstiden erbjuder, som på de för detta ändamål bevarade ämnen både af djur- och växtriket. Regl. f. Karol. inst. 1822, § 4. Anatomiska demonstrationer. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 362 (1897).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] (numera bl. i vetenskapligt fackspr., mindre br.) till DEMONSTRERA 3: bevisning, bevisföring; konkret: bevis. Hwar finner man ther (dvs. i bibeln) någon Syllogismum eller någon demonstration? Ther äre starckare och stadigare skiäl, än som någon Syllogismus kan infatta. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 438 (1671, 1674). Rel. cur. 344 (1682). Geometriska Demonstrationer. Agner Arithm. 35 (1710). Kortta och myket sinrika demonstrationer om Gud finnas vti then lärda Engelsmannens Clarks skrift contra Atheos. Rydelius Förn. 43 (1719, 1737). En indirect demonstration. Därs. 351 (1737). För hvar skimrande inbillning af Leibnitz hade Wolf en demonstration färdig. Leopold 3: 2 (1802, 1816). Demonstration (Bevisning) är ådagaläggandet af ett omdömes sanning genom dess härledning ur andra omdömen. Borelius Log. 76 (1863, 1882). — bildl. ”Sanningen Med Våld:” det är, ett Förnuftsslut med knytnäfvarne, ett raisonnement med bayonetten, en demonstration med canonerna, ett inkast med värjudden. Thorild 4: 64 (1793).
4) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr. Utgångspunkten torde vara bet. ’uppvisning, förevisning' (jfr 2)] till DEMONSTRERA 4: handling hvarigenom man, utan att direkt l. aktivt ingripa, gm ngt tillvägagångssätt som är beräknadt på att ådraga sig uppmärksamhet l. väcka uppseende söker uppnå ngt l. åtm. bestämdt vill markera sin ståndpunkt.
a) till DEMONSTRERA 4 a: krigisk manöver, bestående i sammandragning l. utvecklande af trupper o. d. (i sht vid ngn viss punkt på fiendens l. motståndarens område) o. afsedd att, med undvikande af allvarliga krigiska operationer (på denna punkt), innebära ett hot l. att skrämma motståndaren till eftergift l. afleda hans uppmärksamhet från den verkliga angreppspunkten; skenmanöver; äfv. i fråga om manöver vid fäktning. Hvarcken Sveriges tancka eller afsickt eller styrcka kunna föranlåta at värckeligen föra krig eller ens giöra demonstrationer. Höpken 2: 295 (1757). Fersen Hist. skr. 3: 166 (c. 1790). Danskarne ha ingen beslutsamhet, och allt stannar förmodligen vid demonstrationer. Tegnér 5: 57 (1809). För att .. från rätta punkten afleda fiendens uppmärksamhet, utförde han (dvs. Gustaf Adolf vid öfvergången af Lech) en demonstration, så storartad och så fullständig, att den nödvändigtvis måste uppfylla sitt ändamål, då deremot på verkliga öfvergångsstället allt tillvägagick i hemlighet. Mankell Fältsl. 1: 133 (1857). Uggla Krigsk. 97 (1880). Balck Idr. 3: 566 (1888; i fråga om värjfäktning). Vår (flott-)utrustning kostade .. ganska mycket penningar; och på köpet blefvo vi hånade för vår tomma demonstration. De Geer Minnen 1: 272 (1892). Almquist Sv. o. Ryssl. 224 (1907). — jfr FLOTT-DEMONSTRATION.
b) (knappast br.) låtsad åtgärd l. förklaring (osv.) afsedd att missleda med afs. på ens verkliga tänkesätt l. afsikter. Dalin (1850). G. Dalin (1871).
c) till DEMONSTRERA 4 b: (mer l. mindre) offentligt l. ostentativt uttryckande l. markerande af sin mening, sin önskan l. fordran i ett visst fall l. i en viss (aktuell) fråga (i sht af politisk art); numera företrädesvis om personligt uppträdande, i sht förr äfv. om annan meningsyttring, t. ex. gm skrift, upprop o. d. Österrikes demonstration (i form af en cirkulärdepesch) besvarades under den 3 Maj af Preussen i dess och dess unionsförvandters namn genom en protest. Held o. Corvin Verldsh. IV. 2: 497 (1853). — särsk.
α) till DEMONSTRERA 4 b α, om meningsyttring af enskild person. (Gärningsmannen ropade:) Jag har skjutit med löst krut, det var bara en demonstration. AB 1908, nr 130, s. 3 (i fråga om ett attentat). DN 1908, nr 13855 A, s. 2.
β) till DEMONSTRERA 4 b β, om meningsyttring af större l. mindre grupp af personer, parti, korporation, samhällsklass osv.; numera i sht om uppträdande i samlad trupp l. i procession för att tillkännagifva sin anslutning till l. sin protest mot ngn l. ngt (o. därigenom öfva påtryckning); stundom närmande sig bet.: demonstrationståg. Banketterna åsyftade endast ett slags politisk demonstration mot regeringen. Held o. Corvin Verldsh. IV. 2: 259 (1853). Studerande corpsen kunde möjligen bli öfverens om en eclatant demonstration deremot (dvs. mot utkräfvandet af afbön). Ahnfelt Stud.-m. 2: 272 (1857). Demonstration för den allmänna rösträtten. Soc.-dem. 1889, nr 18, s. 1. En fredlig och oblodig demonstration för att hota och skrämma. Heidenstam End. 176 (1889). De olika föreningar, som i demonstrationen deltaga. SD 1890, nr 117, s. 3. Äfven den minsta nationella demonstration i Polen straffades (under Alexander III:s tid) med deportation. NF 19: 154 (1895). Hvad vi nu behöfva är handling, icke ord och demonstrationer. Vasenius Samkänslan 61 (1901). (Det) låg (icke) .. i hans (dvs. Wennerbergs) natur att taga del i politiska demonstrationer. Annerstedt i 3 SAH 17: 24 (1902). Ansenligt med folk (hade) samlats, men hvarken oroligheter eller demonstrationer förekommo. PT 1909, nr 183, s. 2. — jfr ARBETAR(E)-, FOLK-, FÖRSTAMAJ-, GATU-, JÄTTE-, MASS-, MOT-, NYKTERHETS-DEMONSTRATION m. fl.
d) i allmännare anv.: hotfull rörelse. Fydget .. stack ut hufvudet som en mullvad, hvarvid qvinfolken skreko .. och Lynx gjorde en demonstration med påken. Nyblom Hum. 263 (1874, 1883).
Ssgr: (4 a) DEMONSTRATIONS-ARMÉ1003~ l. 0103~02. Han afråder ett verkligt krig och vill blott att en demonstrationsarmé skickas till gränsen. A. Quennerstedt (1908) i Karol. krig. dagb. 4: 142. —
(4 c β) -FANA~20. (Tåget) utgjorde två afdelningar, hvardera företrädd af en demonstrationsfana. SD 1890, nr 118, s. 4. SD(L) 1902, nr 187, s. 2. —
(2) -FÄLT~2. för praktisk undervisning afsedt fält hvarå ngt odlas. Försöksfälten skola vara vetenskapliga, men demonstrationsfälten skola hafva en företrädesvis praktisk pregel. C. G. Zetterlund i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1890, s. 381. —
(4 c β) -MÄRKE~20. märke som bäres af deltagare i en (i sht politisk) demonstration. ST 1897, nr 2248, s. 1. —
(4 c β) -NUMMER~20. I år har det varit flaggfrågan som utgjort norska vensterns stora demonstrationsnummer mot föreningen länderna emellan. SDS 1898, nr 608, s. 1. —
(2) -SKOG~2. skog tjänande till objekt vid praktisk undervisning i skogsskötsel. Thelaus Skog. 188 (1865). Ramningshults kronopark i Uppland (ställdes) såsom demonstrationsskog under (Skogs-)institutets vård och förvaltning. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 398 (1897). —
-SÄTT~2. särsk. till 3. Mathematiken, dess grundbegrepp, satser och demonstrationssätt. Försl. t. skolordn. 1817, s. 124. —
(4 c β) -TÅG~2. Demonstrationståget den 1 maj. SD 1890, nr 117, s. 3. Om det gäller att från ett demonstrationståg aflägsna fanor med otillåtna inskrifter. PT 1909, nr 172 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content