publicerad: 1936
KLUBBA klub3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE.
Ordformer
(klobba 1772. klubba c. 1600 osv.)
Etymologi
motsv. KLUBBA, sbst. 1: med klubba (l. liknande redskap) slå på (ngn l. ngt) l. bearbeta (ngt); äv. abs.: åstadkomma klubbslag. — särsk.
a) (utom i α o. β ngt vard.) med avs. på levande varelse: gm slag av klubba l. liknande redskap bedöva l. fälla l. döda. UrkFinlÖ I. 1: 7 (c. 1600). Gossen beväpnar sig med en käpp, för att klubba odjuret. Topelius Fält. 5: 22 (1867). Innan middagen hade vildarne klubbat hvarenda käft af dem (dvs. guldsökarna). Hultman Vamp. 52 (1911). Man nödgades klubba det utpinade djuret för att ej ge sig till känna genom något skott. Hemmer Budsk. 14 (1928). — särsk.
α) (i vissa trakter) i fråga om säljakt; ofta övergående i bet.: bedriva säljakt med klubba l. liknande redskap ss. vapen. Folket där (hade) klubbat och skjutit duktigt med säl. SD(A) 1914, nr 72, s. 4. Barthel Harstena 139 (1933).
β) i fråga om en i vissa trakter förekommande fiskemetod: gm slag på isen med klubba l. liknande redskap bedöva (fisk som befinner sig tätt under isen); bedriva fiske på is med användande av dylik metod. Laken klubbas på glansis, genom hvilken den slemmiga fulingen kan märkas der han ligger på botten. Strindberg Skärk. XVI (1888). Om ljustring och klubbning af fisk. SvFiskT 1911, s. 76 (i rubrik).
γ) bildl.: ”dräpa”, ”slå ned” o. d. Tror ni, att ni kan klubba mig med ett citat? Smith Rönnerkr. 171 (1912). särsk. (nästan bl. i Finl.) i uttr. klubba (gamla) björnar l. (mera tillf.), elliptiskt för detta uttr., klubba, betala (gammal) skuld till fordringsägare; jfr BJÖRN 2 b. Laurén Minn. 307 (1877). FoU 15: 54 (1902). Bergroth FinlSv. 339 (1917).
b) (i sht i fackspr.) i avsikt att förändra dess form l. konsistens l. annan (andra) egenskap(er) bearbeta (föremål l. massa o. d.) med slag av klubba l. liknande redskap, bulta; jfr HAMRA 1, KLAPPA, v. 1 b. Schultze Ordb. 2337 (c. 1755). Den fina gula slammen på bottnen .. blifver med klubbning väl omarbetad. Rinman JärnH 704 (1782). — särsk.
β) (förr) med klubba l. liknande redskap sönderslå (jordkokor på åker) för beredande av åkerjorden; äv. med obj. betecknande åker l. viss areal; äv. abs. 4 Tunneland, kan upbrytas, arjas, klubbas, harfwas (osv.). VDAkt. 1719, nr 30. När jag såg huru elendigt och lamt mit folck klubbade, blef jag angelägen om at skaffa mig vält. LAHT 1897, s. 78 (c. 1760).
γ) med avs. på lin, dun o. d.: bearbeta med klubba l. liknande redskap för att knäcka sönder hårdare beståndsdelar; jfr BULTA, v.3, 1 a β. I stället för strumpor nyttjas fint, häckladt och klubbadt hö. Hemberg ObanSt. 188 (1896). TurÅ 1907, s. 36 (i fråga om linberedning). Sju kilo, tre hekto (dun), levande och fint rensat och klubbat. Siwertz Varuh. 26 (1926). VästmFmÅ 19: 45 (1931).
δ) med klubba l. liknande redskap tillpacka (massa l. vedtrave o. d.); särsk. i fråga om kolmilning. VetAH 1758, s. 209. Så snart den öfre vedkonen hunnit fullbordas, och öfverallt med klubbning blifvit hoppackad och jemnad, vidtager .. dess yttre betäckning. LfF 1849, s. 63. Klubba stybblagret (i mila). Ekman SkogstHb. 238 (1908). SvSkog. 1331 (1928).
α) abs., om ordförande o. d.: slå med klubban (i bordet). Domaren .. klubbade i bordet och uppmanade (den anklagade) .. lemna rediga svar. SD(L) 1901, nr 488, s. 6.
β) om ordförande o. d. med avs. på beslut som fattas vid sammanträde o. d.: med klubbslag stadfästa l. bekräfta; äv. med obj. betecknande ärende, proposition o. d. som på sammanträde o. d. är föremål för beslut, övergående i bet.: behandla o. besluta i (ärende osv.); i sht i fråga om hastigt (o. expeditionsmässigt) avfärdande av en mängd (mindre viktiga) ärenden. Beslutet var de facto fattat men måste klubbas av häradshövdingen, som .. fungerade som ordförande. Bergman Mark. 27 (1919). Tre rotlar klubbades på 1 1/2 timme. SvD(A) 1932, nr 344, s. 3. Vidare klubbades en hel mängd .. kungliga propositioner. Därs. 1933, nr 89, s. 11.
d) (ngt vard.) motsv. KLUBBA, sbst. 1 d: försälja (ngt) på auktion, bortauktionera, ”slå bort”; äv. abs. CAEhrensvärd Brev 2: 260 (1799; abs.). En tårtspade .. klubbades (på auktionen) för 305 kr. SvD(A) 1929, nr 342, s. 8.
Särsk. förb.: KLUBBA BORT10 4. (ngt vard.) till d: auktionera bort (ngt l. ngn); på auktion försälja (ngt). De värnlösa (fattighjonen) klubbades bort till de minst snåla i en utfattig bygd. Ullman FlickÄra 54 (1909). Vanliga bondkor .. klubbades bort till tvåhundra och tvåhundrafemtio dollars. Grebst Året 183 (1913). SvD(A) 1934, nr 28, s. 22. jfr BORTKLUBBA. —
KLUBBA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. (ngt vard.) till c β: (efter hastig o. summarisk behandling) klubbfästa (ofta gm överrumpling o. utan votering åstadkommet) beslut l. avgörande rörande (ngt). SD(L) 1897, nr 51, s. 4. Likvidationen klubbades igenom på ett enhälligt ja-rop av preferensaktierna. Stamaktierna tego. Man kom sig inte ens för att begära votering. Siwertz Eld. 281 (1916). Fråga efter fråga klubbades igenom i enlighet med stadskollegiets yrkande. SvD(A) 1930, nr 251, s. 6. —
KLUBBA IHJÄL10 04. (ngt vard.)
1) till a; med avs. på person l. djur: döda gm klubbslag; äv. bildl. Man kunde .. i vredesmod klubba ihjäl sina bröder. Cygnæus 3: 298 (1861). Han var enkel och naturlig och klubbade inte ihjäl den anspråkslöse motståndaren med några maktspråk. Uddgren Strindbg 41 (1912).
2) till c β; om ordförande o. d. med avs. på förslag, ärende o. d: (efter hastig o. summarisk behandling) gm klubbfäst beslut ”avliva” (förslag osv.). Annerstedt (har) såsom ordförande i lagutskottet .. varit ganska nitisk i fråga om att klubba ihjäl motioner. SD(L) 1896, nr 59, s. 1. —
KLUBBA IHOP 10 04. (i fackspr.) till b δ, med avs. på kolmila. AB(L) 1895, nr 278, s. 2. SD(L) 1902, nr 482, s. 6. —
KLUBBA IN10 4. (mindre br.) till e: gm slag med klubba driva in (ngt i ngt). Pålen klubbades in i marken. Hedin Bagdad 90 (1917). särsk. (vard.) bildl.: ”slå in”, ”dunka in”. (Gm att upprepa samma ord söker Dante) klubba in hos (läsaren) .., att det gäller ett itererande af fakta, hvilkas vikt och betydelse skalden önskar framhålla. Lidforss Dante II. 3: 94 (1902). —
1) till a: gm slag med klubba l. liknande redskap slå ned l. döda (ngn l. ngt); äv. med saksubj. Hon segnade på knä under vinande yxor, som klubbade ner henne. Koch Timmerd. 47 (1913). NoK 109: 66 (1931). särsk. bildl.: ”slå ned”, tillintetgöra, ”avliva”. Henriksson Tyskl. 63 (1901). Det är världskriget som har klubbat ned ungdomens idealism. DN 1930, nr 59, s. 1.
2) (ngt vard.) till c, om ordförande o. d. vid sammanträde o. d.: medelst klubbslag avbryta l. nedtysta (talare). Auerbach (1909). SvTidskr. 1924, s. 21.
3) till e: gm slag med klubba driva ned (ngt). Vi höggo granar .. och klubbade ned dem i sjöbottnen. Engström Lif 14 (1907).
Ssg (till b γ): KLUBB-STEN. (förr) sten på vilken linet var placerat, då det ”klubbades”. Fatab. 1921, s. 138.
Spoiler title
Spoiler content