SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRIVILEGIUM pri1vile4gium l. priv1-, stundom —302 (- -légiumm Dalin), n.; best. -giet; pl. -gier ((†) -giar G1R 3: 325 (1526), PrivSvStäd. 3: 100 (1569); -gior G1R 1: 210 (1524), TbLödöse 200 (1590)); förr äv. PRIVILEGIE, r. l. m. l. f.; best. -gien; pl. -giar l. -gier l. -gior (se ovan); förr äv. PRIVILEGE, n.; pl. -er. Anm. Förr användes äv. lat. böjningsformer av ordet, t. ex. gen. sg. privilegii (PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 55), pl. privilegia (G1R 7: 142 (1530), RARP 1: 1 (1626)).
Ordformer
(pref- 1629. preve- (-u-) 15871588. previ- (-ffu-, -u-) 15231889. priu- 1568. priwe- 1569. privi- (-u-) 1523 osv. pröffue- 1531. -lege 18051824. -leger, pl. 1600. -legie 15291599, 1847. -legier, pl. 1523 osv. -legium 1626 osv. -ligier, pl. 15881615. -lygk 1531)
Etymologi
[fsv. privilegia, f., privilegier, pl.; jfr t. privileg(ium), eng. privilege, fr. privilège; av lat. privilegium, eg.: lag gällande enskild person l. vissa bestämda personer, till privus, enskild (jfr PRIVERA), o. lex (gen. legis), lag (jfr LEGAL). — Jfr PRIVILEGIERA]
1) rättighet av ngt slag (med karaktär av undantagsförmån, t. ex. rätt att driva en rörelse till vilken kräves myndigheternas tillstånd, befrielse från en lagstadgad skatt l. avgift) som av vederbörlig myndighet (i regel Kungl. Maj:t) beviljats en enskild person l. en viss grupp av personer (t. ex. en samhällsklass, en yrkesgrupp, en stad o. d.); äv. konkret, om (urkund l. dokument innehållande) den skriftliga utformningen av ett privilegium l. privilegier. Privilegium för ngn, på ngt. Ha, inneha, åtnjuta (i sht förr äv. njuta) privilegium. Få, erhålla (i sht förr äv. undfå) privilegium. Förläna l. ge l. tillägga l. meddela ngn (i sht förr äv. förse ngn med) privilegium. Utfärda privilegium för ngn. Adliga privilegier. Personligt privilegium, gällande för bestämd person. Uteslutande privilegium, privilegium innebärande ensamrätt för ngn. G1R 1: 169 (1523). Priulegier och frijheeter för Stocholms borgare. PrivSvStäd. 3: 90 (1568). Den siuende punct i Prästernes Privilegier. KOF II. 2: 336 (c. 1655). Torp på Prästegårds ägor njuta lika privilegier med Prästegården. LandtmFörordn. 176 (1765). Privilegium att hålla bank. Kellgren (SVS) 6: 156 (1786). K. m:t har tillagt leg. apotekaren .. (N. N.) personligt privilegium på apoteket Korpen i Stockholm. SvD(A) 1922, nr 1, s. 6. Almanack .. 1953 till Lunds horisont .. efter Kungl. Maj:ts nådigste stadgande med uteslutande privilegium utgiven av dess vetenskapsakademi. (1952; titel). — jfr ADELS-, APOTEKS-, AUKTIONS-, BAGARE-, BANK-, BOKHANDELS-, BOKTRYCKERI-, BRUKS-, BÄRGS-, BÄRGSLAGS-, KÖPINGS-, KÖPMANS-, KÖPSTADS-, MANUFAKTUR-, MYNTE-, SEDELUTGIVNINGS-, SKRÅ-, STADS-, STÅNDS-, TRAKTÖRS-PRIVILEGIUM m. fl.
2) i allmännare l. oeg. anv.: företrädesrätt, förmån; särskild rättighet. UppsDP 9/5 1599. Hwadh hon (dvs. människan) vthi sin warelse är medh sine äghenskaper och Privilegier. Girs Edelh. A 2 a (1627). Af alla snillets privilegier är lidandet det säkraste. Levertin 10: 193 (1901). Svensken har privilegiet att inom vida gränser få röra sig fritt i naturen. TurÅ 1935, s. 19.
Ssgr (till 1): A: PRIVILEGIE-AKT. jfr akt, sbst.1 II. Dædalus 1942, s. 51.
-BESTÄMMELSE. bestämmelse gällande för l. knuten till ett visst privilegium. Bjurman 3Statsm. 47 (1935).
-BOK; pl. -böcker. bok innehållande privilegieurkund(er). JMessenius (1629) i HB 1: 108. —
-BREV. (-legie- 1525 osv. -legii- 18201892) jfr brev 2. G1R 2: 197 (1525). Ronneby, vars äldsta kända privilegiebrev utfärdades år 1387. Fornv. 1945, s. 168.
-FÖRMÅN ~20 l. ~02. förmån som ngn åtnjuter i enlighet med ett privilegium. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 30, s. 5.
-HANDLING. jfr handling 10. Fogelqvist SöderkRom 34 (1924).
-INNEHAVARE~10200. (-legie- 1892 osv. -legii- 1874) BtRiksdP 1874, I. 1: nr 52, s. 17.
-JÄMKNING. hist. jfr -utjämning. SvH IX. 1: 86 (1908). Den stora privilegiejämkningen 1810. SvRiksd. II. 12: 115 (1934).
-LAGSTIFTNING~020. lagstiftning gällande privilegier. Hildebrand Statsförf. 657 (1896).
-LÖS. som är utan privilegier, oprivilegierad. —
-RÄNTA, r. l. f. (-legii-) ränta som tillkommer ngn i enlighet med ett privilegium. EkonS 2: 454 (1899).
-RÄTTIGHET~102. (-legii-) rättighet som ngn åtnjuter i enlighet med ett privilegium. AdP 1800, s. 507.
-SAMLING. samling av privilegiebrev o. d. SFS 1903, nr 104, s. 14.
-SKYDD. (-legii-) rättsligt skydd som ngn l. ngt åtnjuter i enlighet med ett privilegium. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17, s. 19.
-STRID, r. l. m. (-legie- 1943 osv. -legii- 1869) strid gällande ett privilegium l. privilegier. 2VittAH 26: 254 (1869).
-TID. (-legii-) tid varunder ngn åtnjuter ett visst privilegium. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 40.
-URKUND~02, äv. ~20. Hildebrand Statsförf. 230 (1896).
-UTJÄMNING~020. hist. utjämning av den ojämna fördelningen av privilegier mellan de skilda stånden o. de därmed förbundna sociala o. ekonomiska skillnaderna. Privilegieutjämning mellan adeln och de ofrälse. Hildebrand Statsförf. 655 (1896).
-VIS, adv. (-legie- 1935 osv. -legii- 1908) gm privilegium l. privilegier. 2NF 9: 1141 (1908).
-VÄRDE. (-legie- 1892 osv. -legii- 18461905) om (det i pänningar räknade) värdet av ett privilegium (särsk. apoteksprivilegium). Hygiea 1846, s. 206.
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. (-legie- 1887 osv. -legii- 1887) sammanfattningen av allt som har samband med privilegier. Schybergson FinlH 1: 473 (1887).
-ÅR. (-legie- 1904 osv. -legii- 16611668)
1) (numera bl. tillf.) år varunder ngn åtnjuter ett visst privilegium. Stiernman Com. 3: 52 (1661).
2) (†) nådår (se d. o. 2); jfr privilegii-nådår. Ekbohrn (1904). BonnierKL (1926).
B [av lat. privilegii, gen. av privilegium] (†): PRIVILEGII-BREV, -INNEHAVARE, se A.
-NÅDÅR. nådår (se d. o. 2); jfr privilegie-år 2. BerASvLärM 1869, s. 151. SFS 1873, nr 3, s. 54.
-RÄNTA, -RÄTTIGHET, -SKYDD, -STRID, -TID, -VIS, -VÄRDE, -VÄSEN, -ÅR, se A.
Avledn. (till 1): PRIVILEGISK, adj. (†) som har avseende på l. samband med ett privilegium. Warburg Richert 1: 115 (i handl. fr. 1821).
PRIVILEGIST, m.||ig. (†) privilegieinnehavare. Stiernman Com. 3: 710 (1668).
Spoiler title
Spoiler content