publicerad: 2001
SÄKERHET sä3ker~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 40~1, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 3 b, c) -er.
Ordformer
(sech- 1537—c. 1550. sek- (sz-) 1536—1618. säch- (-æ-) 1523—1558. säck- 1558—1710. säk- (sz-, -æ-) 1523 osv. -heith 1523. -het (-ee-, -th) 1523 osv. -hett 1537—c. 1585)
Etymologi
[fsv. sikerhet; jfr ä. d. seckerhed (d. sikkerhed), mlt. sēkerheit, fht. sih(h)urheit (mht., t. sicherheit); avledn. av SÄKER]
1) (†) motsv. SÄKER 1: oräddhet, sorglöshet, bekymmerslöshet; i sht nedsättande, om egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att mer l. mindre dåraktigt vara orädd l. ”intet ont anande”. En wijs winner the mectighas stadh, och theres mact förgås för sekerheet skul. SalOrdspr. 21: 22 (öv. 1536). Befruchte vij fast, att tu skalltt tage tigh för myken säkerhett före och icke så flijtigtt giffve achtt opå the faarlige tijder och lägenheter. G1R 27: 216 (1557). Förnimme vij .. enn stor säckerhett med våre undersåter, borgerne udi stadenn, så ath the föge annett göre enn dricke gästebud. Därs. 28: 475 (1558). Thet är een stoor säkerheet och oförstånd hoos månge Menniskior, at the .. til mångehande Siukdomer sielffue äre wållendes. Berchelt PestOrs. E 2 b (1589). Banden aff winfathen slagit / Haffuer iagh ther medh förtagit / Säkerheet och större willa. Prytz G1 C 4 a (1621). Den wårdslösa säkerhet, som gerna följer en segrande folkhop. Dalin Hist. III. 1: 33 (1761). Om man inslumrar i den säkerheten, att allting är väl bestäldt och att utvecklingen ändock går sin ostörda gång, kan uppvaknandet en dag varda förfärligt. TWisén i 2SAH 60: 6 (1883). — särsk.: liknöjdhet för Gud o. sin salighet; särsk. om syndare. Att wij och så andelige kloke och försichtige ware motte, haffuende nöge tilsyn, att wår fiende dieffuelen ecke .. störter oss nid j wår sächerhett. Hansson Norman 35 (c. 1550). Therföre .. goodh Christen Menniskia .. war gudfruchtig och ödmiuk, Sky säkerheetena, vndfly höghferdena och alt werlzliget prål. PJGothus Savonarola SyndSp. C 2 a (1593). Bewara mig för Sömn och syndsens Säkerhet. Vultejus Post. C 3 b (1686). Och säkerhet är, som I weten, / Den synd som störtar menskligheten. Hagberg Shaksp. 9: 271 (1850). Av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas, och genom sin säkerhet skola dårarna förgås. Ordspr. 1: 32 (Bib. 1917). jfr: Så lev till Jesu ära. / Din säkerhet att nära / Han icke göt sitt blod. Ps. 1937, 90: 5.
2) motsv. SÄKER 2: egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att vara säker l. skyddad mot fara (se FARA, sbst. 1) l. olycka, trygghet; äv. om egenskapen (hos ngt) att ge trygghet. Det var bara ett fåtal som under förföljelserna lyckades komma i säkerhet utrikes. Nu är pengarna äntligen i säkerhet. Säkerheten på våra vägar måste bli bättre. G1R 1: 295 (1523). Rettferdighetennes nytta skal wara ewigh stillheet och säkerheet, så at mitt folck skal boo vthi fridz husom, vthi trygga boningar. Jes. 32: 17 (Bib. 1541). Hafver h. k. M:t .. låtit uptaga något sölfver af kyrkerna här i riket och thet uthi god säkerhet och förvaring komma låtit. RA I. 1: 342 (1544). Et starkt plankwärk omkring sin by, i hwilken the kunde sittia i säkerhet. Peringskiöld Hkr. 1: 342 (1697). Vederbörande fördelnings- och brigadchefer ega att .. genast gå i författning om vidtagande af åtgärder i afseende på qvarterens säkerhet, såsom pass och ställningars förskansande. TjReglArm. 1867, 4: 145. Av flygarens känsel beror till stor del säkerheten i luften. Söderberg PrFlygl. 1: 44 (1935). Vår säkerhet i denna värld är hotad. / Den hjälte som jag hyllat blev ett as. Gullberg Terzin. 44 (1958). När vi var i säkerhet (efter fartygets förlisning) fick vi veta att ön hette Malta. Apg. 28: 1 (NT 1981). — jfr SJÖ-, SKOTT-, TRAFIK-SÄKERHET m. fl. — särsk.
a) i fråga om rikes förhållande till annat rike l. andra riken l. om rikes skydd mot yttre l. inre fiende(r); särsk. i uttr. rikets säkerhet. Inre (l. yttre) säkerhet. Effter vi förnummet hafve kon:ge Ma:tz .. bekymber och umbsorg för .. menige rikit .. och ther uppå .. sine sendigebudt haft .. till .. konungen till Engelandt till att förnye och förbättre rikisens sächerhet .. ther före vi (osv.). RA I. 1: 601 (1550). Stilleståndet .. ähr i dag lupet till ända. Men ähr än ingen säkerhet fölgdh, hvartill K. M:tt sig hafver att förlåte. AOxenstierna 7: 14 (1632). Då oberoende och säkerhet mot Ryssland kan sägas hafva varit grundtanken i Horns utländska statskonst .. var deremot hattarnes grundtanke anfall. Malmström Hist. 2: 194 (1863). Möjligheter att vid krig eller krigsfara ingripa mot verksamhet, som hotar rikets yttre eller inre säkerhet. RiksdP 1951, 1 K nr 16, s. 94. En stor del av talet (inför FN:s utskott för nedrustning och säkerhetsfrågor) ägnades åt det nya säkerhetsbegreppet — Gemensam säkerhet. GbgP 28 ⁄ 10 1982, s. 12.
b) samhälles l. medborgares frihet från fara l. våld l. övergrepp o. d.; särsk. [jfr fr. la sûreté publique] i uttr. den allmänna säkerheten, i fråga om skydd mot laglöshet o. oordning. Ehrenadler Tel. 47 (1723: den allmänna säkerheten). Händelsen, rörande Folkungarna, bestyrker, at borgerliga säkerheten i denna tiden icke var just väl befästad. Schönberg Bref 1: 123 (1777). För att .. fortgå till sitt stora mål .. måste samhället .. så inrättas, att det lemnar skydd emot allt som kan störa allmän säkerhet. Oscar I Straff 1 (1840). Så länge inte Pelle var farlig för den allmänna säkerheten, kunde han väl få gå i fred, tyckte man. Lindholm SkogDör 110 (1901). Interpellation om förbättrad säkerhet och ordning i de större städerna. RiksdP 1954, 1 K nr 11, s. 11. Länsstyrelsen ansvarar för att allmän ordning och säkerhet upprätthålls och är högsta polismyndighet i länet. Gustafsson KommunLandst. 11 (1980).
c) [eg. specialbet. av b] (numera bl. mera tillf.) om medborgares frihet från fara l. risk att utsättas för godtycklig maktutövning l. att kränkas av myndighet o. d.; särsk. [jfr fr. la sûreté individuelle] i uttr. den personliga säkerheten. Ännu mindre kunna (de ringare bland folket) älska sit Fosterland om de icke der få til godo njuta sin medborgerliga säkerhet; om uti deras frihet och ägendom kan göras inbrott af de mägtigare. Fischerström Tal 164 (1769). (Den otillåtna skogsavverkningen) synes stöta nog hårdt emot Svänska Folkets säkerhet. Barchæus LandthHall. 42 (1773). Justitiæ-Ombudsmannen njute til godo .. samma säkerhet för sin person och tjenste-befattning, som genom 111.§. af Regerings-Formen för Riksdagsmän i allmänhet stadgad är. RO 1810, § 63. För den personliga säkerheten sörjde .. (G. III) genom afskaffande af torturen. Ekelund 1FädH II. 2: 112 (1831). Där icke den personliga säkerheten kan påräknas, där sitter anarkien i högsätet. VL 1905, nr 268, s. 4. — jfr EGENDOMS-, RÄTTS-SÄKERHET.
d) i vissa uttr. l. förb. — särsk.
α) sätta ngn l. ngt i säkerhet, särsk. refl., sätta sig i säkerhet; föra l. bringa i säkerhet; förr äv. ta sin person i säkerhet; i fråga om förflyttning (av ngn l. ngt) till säkert ställe l. säker plats. Bleff på sidstone en förlijkning vthi Passau drabbad, förmedelst hwilken Religionen vthi säkerheet satt bleff, til thesz man vppå näste Rijkzdagh en fullkomligh Fredh kom til at slute. Brask Pufendorf Hist. 313 (1680). Gudarna wijsa nu .. at de willia .. föra eder i säkerhet. Ehrenadler Tel. 122 (1723). Tog jag min Person i säkerhet, och (osv.). Gyllenborg Sprätth. 43 (1737). Man hade .. prof, at det sällskapet (dvs. kosackerna) war icke påliteligit, utan satte sig gärna i säkerhet, och lemnade sina medfölljare i sticket. Nordberg C12 1: 868 (1740). Inge lagar kunna bringa vårt liv i säkerhet. Schultze Ordb. 3889 (c. 1755). De, som anförde krigsfolket .. satte sig och sit folk efter et kort motstånd i säkerhet. Lagerbring 1Hist. 1: 122 (1769). Vår värd .. manade oss .. att skynda tillbaka och föra våra tillhörigheter i säkerhet. Hörner ResLop 239 (1936).
β) (numera mindre br.) söka (sin) säkerhet. Woiwoden .. som sökt sin säkerhet i et högt torn midt i slottet, blef ibland de första framsläpad. Kempe FabritiiL 35 (1762). (C. Carlsson Gyllenhjelm) begaf sig till ett aflägset hwalf för att söka säkerhet. Fryxell Ber. 5: 8 (1831). Söka sin säkerhet genom flykten. Cannelin (1921).
γ) (numera mindre br.) i förb. med bestämning inledd av prep. till med huvudord betecknande vad säkerheten avser l. gäller; förr äv. i uttr. säga ngn säkerhet till att, lova ngn att; jfr SÄKER 2 b α. Friiheeth ok sæcherheeth tiil liiff ok gooss. G1R 1: 94 (1523). Der wpå sade Dacken lille Jösse thett thill, efter han kunde inted wtan fara få them wtaff thett hualfued, så måtte han seija them säckerhett thill, att han måtte stå them för liff och sundhet. Brahe Kr. 34 (c. 1585). De vigtigaste medborgerliga rättigheter, grundlagarne tillförsäkrade de enskilde, voro: säkerhet till person och egendom (osv.). Odhner Lb. 337 (1869). Förvaringslagen — enligt vilken abnorma straffoemottagliga och för annans säkerhet till person eller egendom vådliga förbrytare .. kunna intagas till förvaring. SvJuristT 1937, s. 83.
δ) i förb. med bestämning inledd av prep. för med huvudord betecknande dels vad säkerheten avser l. gäller, dels ngn l. ngt som man skyddar (sig) mot; jfr SÄKER 2 b α, d. Gudz .. församlingz säkerheet för falsk lärdom. KOF II. 2: 66 (c. 1655). Man har där ingen säkerhet för sitt lif. Weste FörslSAOB (c. 1817). Här är man i säkerhet för fiender, för vildjur, för plundring. Därs. Berndtson (1880: I säkerhet för). Säkerhet för människoliv till sjöss. SohlmanSjölex. (1955).
ε) för säkerhets skull, förr äv. för en säkerhets skull l. för bättre säkerhets skull, särsk. i försvagad anv., betecknande att ngn försöker göra sig l. ngn fri från olägenhet l. besvär o. d. Prästerna skole (inför en trolovning) wäl förwetta sigh, om icke något hinder .. är på ferde, och måste fördenskull för säkerheetz skull otta dagar tillförende lysa af predikostolen. KOF II. 2: 136 (c. 1655). Imedlertid kan det alltid, för en säkerhets skull, vara bättre att stå i gunsten hos dessa ämabla (värdshus)flickor, af hvilka ens kotletter i så hufvudsaklig mån bero. Sturzen-Becker 2: 51 (1861). Beslöts i rådet, att Sverige skulle tillträda den hannoverska alliansen. Men för säkerhets skull ville Horn hänskjuta saken till ständerna. Odhner Lb. 270 (1869). Fyra veckor därefter for den lutherska herden genom byn och vigde för bättre säkerhets skull ännu engång det äkta paret. Ahrenberg Hem. 149 (1887). En av .. väskorna .. var tung, den som innehöll böcker. Hon hade för säkerhets skull spänt en läderrem kring den. Eriksson ÖmhHung. 67 (1948). Visserligen betraktade han mycket av mors idéer som dum vidskepelse, men för säkerhets skull följde han ändå hennes anvisningar. Johansson GogAns. 24 (1989).
e) (†) närmande sig l. övergående i bet.: löfte om säkerhet, särsk.: löfte om att utan fara färdas l. vistas ngnstädes, lejd (se LEJD, sbst.2 2), särsk. i uttr. av typen fri (l. stor) säkerhet. (Dackes anhängare) bade, att the några wille förödmiucka sig och koma thill dem på ehn natt, tå skulle the haffua frij säckerhett. Brahe Kr. 44 (c. 1585). Konungen sände dem strax lejde-bref .. På denna säkerhet lät Ärke-Biskopen i Trondhem föra Mäster Knut .. til K. Gustaf. Dalin Hist. III. 1: 140 (1761). (Edsörebrott är) Att bryta den lejd och säkerhet dråpare, som ej blifvit tagen i färsk gerning, ägde att oantastad infinna sig till svaromål inför tinget och derifrån. Nordström Samh. 2: 353 (1840; i referat av ä. handl.).
f) (†) närmande sig l. övergående i bet.: fängsligt förvar. Ty will Magistraten låta taga Thilmans Person utj behörig säkerheet och effter H(er)r Auditeurens begiäran låta honom utj arrest insättia. VRP 28 ⁄ 6 1725. De Köpmän, som .. utspridt osanningar, hvilka syntes leda till missförstånd emellan Ängland och Sverige, borde tagas i säkerhet. Hallenberg Hist. 3: 339 (1793). Lindfors (1824).
3) motsv. SÄKER 2, särsk. 2 c ε: om förhållandet att ngn l. ngt inger säker l. trygg förväntan l. god utsikt hos ngn att inte riskera skada l. förlust till följd av brutet löfte l. icke uppfylld förbindelse, borgen; äv. mer l. mindre konkret, om ngt som lämnas l. tas ss. säkerhet (se särsk. b); ofta i förb. med prep. för. Fullgod säkerhet. Vad begär du som säkerhet för lånet? Låna aldrig ut pengar utan säkerhet! (Sv.) Säkerheet .. (lat.) pignus aliquando. Helsingius Gg 7 a (1587). Niuter den, som sin pant inteckna låtit, sin säkerhet fram för dem, som sedan sig den tilägna willia. Abrahamsson 358 (1726; efter handl. fr. 1682). Banquens Zedlar hafwa uti sig en fullkomlig säkerhet. Raab Reg. 1745, s. 9. Han har sin säkerhet i panten. Sahlstedt (1773). Vi ha väl säkerhet för våra 500 Rdr i 1 ⁄ 2 Förlaget till Lexikon. Tegnér Brev 3: 210 (1825). Hon hade lämnat annans egendom i säkerhet för sin hyra. Det var lagbrott. Moberg Rosell 297 (1932). En allmän bedömning av kundfordringarnas storlek och säkerhet. Hansson FöretagRäkensk. 1: 31 (1981). — jfr INTECKNINGS-, NAMN-, PANT-, REAL-SÄKERHET m. fl. — särsk.
a) i uttr. ställa säkerhet (för ngn l. ngt), sätta i l. som säkerhet. (Överdirektören skall) pålägga Postmästaren efter Förordningen, innom en wiss förelagd kort Termin at ställa fullkomlig säkerhet. CivInstr. 492 (1704). Sätte Rätten alt thet (dvs. gäldenärs egendom) i säkerhet och qwarstad. HB 16: 1 (Lag 1734). (Sv.) Ställa säkerhet för sig, (lat.) Cautionem præstare. Sahlstedt (1773). Säkerhet ställes för det resterande beloppet. Samtiden 1872, s. 418. Finner myndighet, som har att pröfva gjorda anbud, nödigt, att säkerhet ställes för fullgörande af leverans eller arbete, skall (osv.). Döss o. Lannge (1908). Jag vill låna 1000 mark och sätta klockan som säkerhet. Schulze BöndSvFinl. 213 (1935).
b) konkret, om ngt som lämnas l. tas ss. säkerhet, pant (se d. o. 1). (Herr Frans Pung) har bistått osz med wackra penninge-lån, och fast han tager sin säkerhet .. så få wi dock hos honom så mycket wi åstunde. Dalin Arg. 1: 235 (1733, 1754). Möjligheten, att de säkerheter, han erhållit, torde blifva otillräckliga att betrygga honom mot förluster. Rydberg Ath. 73 (1859). Det ankommer på det lånebeviljande organet att på betryggande sätt förvara säkerheter, som lämnats för beviljade lån. SFS 1953, s. 850.
c) i allmännare anv., närmande sig l. övergående i bet.: bindande löfte (som inger säkerhet; i bet. 2), garanti; förr äv.: bekräftelse (se d. o. 2 b); äv. konkret. Uthi alla Testamenten, bör Säkerheet wara om Testatoris ytterste Willia .. börandes hwar och en der til bruka twe(n)ne eller trenne trowärdige och oemotsäyelige Wittnen. StadgTest. 1686, s. B 1 a. (Den från dansk fångenskap flyktade) Gustaf (Vasa) gaf sig i Rådhuset (i Lübeck) tilkänna och begärte säkerhet mot K. Christierns wälde. Dalin Hist. III. 1: 8 (1761). Enkedrottningens borgensförbindelse stod såsom säkerhet att Polen antingen skulle få Estland eller drottningens gods. WESvedelius i 2SAH 46: 104 (1870). Man (behöver) säkerheter och mer än ord, även om det är en god mans ord. Strömholm Fält. 140 (1977).
4) (numera mindre br., se dock a, b) motsv. SÄKER 3: egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att veta ngt l. vara viss om ngt, visshet, förvissning, övertygelse; förr äv. med bestämning inledd av prep. på (jfr SÄKER 3 a α β'), betecknande vad säkerheten avser l. gäller; förr äv. dels i uttr. det är ingen säkerhet, det är inte säkert (se SÄKER 3 b), dels i uttr. i säkerhet, med visshet. Warandes ingen som i någor säkerheet kunde berätta, hwaräst han sig uppehåller. VDAkt. 1717, nr 141. Den Summariska Räkningen, af hwilken man ej får mera ljus och säkerhet än af Qwartals-förslagerne. PH 5: 3581 (1753). Hör du, min gosse, tog borgmästaren till ordet, tänker du bli barberare? — Det är ingen säkerhet, svarade Bosse; man har sett tennstöpare, som blifvit rådmän. Strindberg SvÖ 1: 267 (1882). Folk, som ej äro tilltalade av engelsmännens säkerhet på sina egna seders förträfflighet, ha präglat ordet ”insulär” om detta deras karaktärsdrag. Nilsson FestdVard. 33 (1925). — särsk.
a) (fullt br.) i sådana uttr. som med (all l. full) säkerhet, äv. ss. satsadverbial: säkerligen (se d. o. 3 b), säkert. Imedlertid är följande med säkerhet utrönt (osv.). VetAH 1756, s. 121. Alt det måste ock anteknas, som med säkerhet kan tjena til uplysning i Historien, Geographien och Antiqwiteten. LandtmFörordn. 89 (1765). Byggmästaren .. ansåg .. att mureriarbetarnes ställning .. blifvit sådan att man med full säkerhet kunde uppskatta deras inkomster till 800 kronor. Strindberg NRik. 19 (1882). Kritici ha utrett — med all säkerhet till egen belåtenhet — det som då rörde sig i konstnärens själ. Engström Aftongl. 42 (1932). Ingen visste med säkerhet vem som i framtiden skulle bli stor. Lo-Johansson Förf. 46 (1957). Somliga .. vill lära ut lagen men förstår varken vad de själva säger eller vad de med sådan säkerhet uttalar sig om. 1Tim. 1: 7 (NT 1981).
b) (fullt br.) motsv. SÄKER 3 a δ: visshet om den egna personens goda förmåga l. värde o. d., självsäkerhet. Alt aflöper gärna väl .. allenast man ej blygs, at med en myndig säkerhet råbråka Ciceros tungomål. Kellgren (SVS) 4: 238 (1781). Ett visst allvar, en viss förnäm säkerhet i hennes hållning läto .. ana mera verldsvana, än okonstlad natur. Topelius Vint. I. 1: 183 (1859, 1880). Vad deras loja säkerhet och lantliga viktighet med täckdiken och dyngbrunnar retade honom. Siwertz Sel. 1: 86 (1920). Bedragaren uppträdde med stor säkerhet. SvHandordb. (1966).
5) motsv. SÄKER 4, 5: egenskapen l. förhållandet att (vara pålitligt hopsatt l. anbringad l. uppbyggd o. som därför) inte lätt rubbas; äv.: egenskapen osv. att inte framkalla l. ge anledning till oro l. farhågor l. misstanke o. d., egenskapen osv. att vara värd att lita på, pålitlighet. Denne plan .. til de almänna ärendernes skötsel, hvarigenom både ordning, redighet och säkerhet kunde erhållas. HT 1918, s. 248 (1786). Man erhåller .. murtjockleken .. större än jemnvigten erfordrar, så att murarne .. hafva ett visst öfverskott på stabilitet och derigenom erhålla den nödiga säkerheten. Rothstein Byggn. 292 (1857). Utan en osviklig säkerhet i sparken blir man ingen fullkomlig back. Husén Fotb. 94 (1918). Omständigheten att gängse konstruktionsmetoder .. resulterar i bärverk med överdriven .. säkerhet (osv.). TT 1955, s. 61. — jfr ARBETS-, SKOTT-SÄKERHET m. fl. — särsk. tekn. i uttr. säkerhet mot ngt, i fråga om grad av tillförlitlighet hos teknisk konstruktion l. material o. d., liktydigt med: säkerhetsmarginal (mot att ngt icke önskvärt l. farligt o. d. inträffar). Säkerhet mot sammantryckning. Tallqvist (1898). Provtrycken gälla endast för .. flänsarnas säkerhet mot avglidning. IngHb. 2: 252 (1948). — jfr BROTT-SÄKERHET m. fl.
6) motsv. SÄKER 6: egenskapen l. förhållandet att inte misslyckas l. göra fel, närmande sig l. övergående i bet.: skicklighet (se d. o. 4). Den geniala säkerheten, .. detta hos engelsmännen så öfverdrifvet utvecklade kurage att göra sin originalitet gällande, saknas här (dvs. hos Düsseldorfskolans konstnärer). Estlander KonstH 341 (1867). De kvinnor, vilka ej hade åsnor, buro sina tunga bördor med en säkerhet, som gränsar till det otroliga, på sina huvuden. Armfelt VildmPar. 48 (1920). Stor bokföringsteknisk säkerhet och rutin. Sjöberg Träblås. 72 (1938). Camilla (råkar) sällan i svårigheter, och när det händer har hon sin säkerhet att lita till. DN 6 ⁄ 2 1987, s. 29. — jfr FORM-, SKJUT-, TRÄFF-SÄKERHET m. fl. — särsk.
a) (numera mindre br.) i fråga om teckning o. d.; jfr SÄKER 6 b. (Gravören J. Gilrays) teckning var korrektare och finare .. än Hogarths, och hans säkerhet så stor, att bilderna flöto direkte, utan föregående skizz, genom nålen på plåten. Estlander KonstH 22 (1867). Om ock den italienska tekniken under 15:e århundradet ännu är ganska primitiv, så äro å andra sidan smaken och säkerheten i teckningen vida öfverlägsna de samtida tyska kopparstickarnes. 2UB 10: 266 (1907).
b) med bestämning inledd av prep. i, med huvudord betecknande område l. läroämne o. d. vari säkerhet l. skicklighet visar sig. BerRevElLärov. 1832, Bil. Q, s. 7. Barnen .. göra oss avundsjuka med sin säkerhet i franska grammatiken. Söderblom LivTrott. 209 (1948).
Ssgr (i allm. till 2): (2 a) SÄKERHETS-AGENT. agent (se d. o. 1) med uppgift att bevaka o. skydda rikets säkerhet; jfr -man, -polis. DN(B) 9 ⁄ 2 1961, s. 8. —
(2 a—c) -AKT. lag l. lagförslag (jfr akt, sbst.1 II d) avsett att värna rikets l. medborgarnas säkerhet (för despoti o. d.); särsk. (o. numera bl. om ä. förh.) i uttr. förenings- och säkerhetsakt(en) (se förenings-akt 1). En SäkerhetsAct som reducerar grundlagarnes flere explicationer tilbaka til 1720 års Regeringsform. HSH 16: 312 (1769). —
-ANORDNING~020.
1) anordning (se d. o. 1 (a γ)) för erhållande av (bättre) säkerhet; i sht konkret; jfr -apparat 2. Schulthess (1885). (Vid dubbelrensande tröskverk) finnas stundom .. säkerhetsanordning för att förekomma personers indragning i tunnan samt (osv.). 2NF 30: 203 (1919). Säkerhetsanordningar i fabrikslokaler kunna i många fall förhindra olycksfall i arbete. HandInd. 173 (1926). En översyn .. av säkerhetsanordningarna vid vårt lands samtliga kärnkraftverk. RiksdP 1976—77, nr 35, s. 104.
2) (numera föga br.) konkretare: (förberedande) anordning (se d. o. 2) l. åtgärd för att uppnå (bättre) säkerhet. Till de säkerhetsanordningar, som överståthållaren hade att vidtaga och övervaka, hörde .. sådana, som syftade till rikets säkerhet. Staf PolisvSthm 1 (1950). —
-ANSTALT~02 l. ~20.
1) (numera föga br.) till 2: (förberedande l. förebyggande) anstalt l. åtgärd l. handling för att uppnå (bättre) säkerhet; i sht förr äv. konkret, om anordning för (bättre) sjösäkerhet. Det wet man (efter hotet mot arvståthållaren) .. at .. Policen fogat åtskillige säkerhetsanstalter. SP 1792, nr 112, s. 2. Straffet vore .. endast och allenast en säkerhets-anstalt mot förbrytaren att han icke mera måtte äga physisk möjlighet att åter begå ett brott. Biberg 3: 60 (c. 1823). För vart och ett av de närmaste tio åren skulle .. till säkerhetsanstalter för sjöfarten erfordras ett belopp av minst 1,6 miljon kronor. BtRiksdP 1945, 10Huvudtit. s. 123. Omedelbart efter mordgärningen vidtogos särskilda säkerhetsanstalter. Staf PolisvSthm 183 (1950).
2) till 2 b: anstalt (se d. o. 5) l. institution l. institut för att värna allmän säkerhet.
a) (†) ss. beskrivning av staten. Ett rättsenligt barbari utvecklas ur grundsatsen, att staten endast är en säkerhetsanstalt. Järta 2: 348 (1824). Staten uppfattas af dem bägge (dvs. Kant o. Fichte) blott som en säkerhetsanstalt för eganderätten i vidsträkt mening. Nyblæus Statsm. 112 (1882).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) för straffrättslig förvaring l. internering av brottsling avsedd anstalt. SFS 1937, s. 863. (Mannen) dömdes på tisdagen av Stockholms rådhusrätt för rån till förvaring på säkerhetsanstalt i minst ett år och fyra månader. DN(A) 16 ⁄ 12 1964, s. 21. —
-APPARAT.
1) till 2 a(—c), i fråga om ”apparat” som samhällelig(a) institution(er) utgör: säkerhetsorganisation; jfr apparat 2 a. Bolin Statsl. 2: 149 (1871). Sovjetunionens massiva säkerhetsapparat skulle effektivt sätta en spärr för all vidare kontakt mellan honom och västvärlden. Pokora-Kulinska Anthony Hämn. 152 (1979).
2) (numera mindre br.) till 2: apparat (se d. o. 3) för erhållande av (bättre) säkerhet, säkerhetsanordning (se -anordning 1). Lespremonts säkerhetsapparat för .. (hissverks) försättande i stillhet. TT 1872, s. 183. Med säkerhetsapparater avses .. smältskyddsapparater, som vid för stark ström eller för hög spänning automatiskt avbryta strömkretsen. VaruhbTulltaxa 1: 513 (1931). Dahl Jiggar 1: 164 (1939). —
-ARBETE~020 l. ~200. arbete för att uppnå (större) säkerhet. PropRiksd. 1974, nr 1, Bil. 15, s. 152. Manuell genomgång av allt handbagage .. och röntgengenomgång av allt polletterat bagage .. Andra inslag i säkerhetsarbetet vill man inte gå in på. DN 31 ⁄ 1 1987, s. 7. —
-ARRANGEMANG. jfr arrangemang 3. Säkerhetsarrangemangen inför Krusjtjevs besök är de mest omfattande vi upplevt i Sverige. SvD(A) 30 ⁄ 6 1959, s. 3. —
-AVDELNING~020. jfr avdelning 3 d. Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. Sjöwall o. Wahlöö MannRök 22 (1966). —
-AVSTÅND~02 l. ~20. avstånd som krävs för att ngns säkerhet ska vara tryggad, särsk. dels (mil.) om sådant avstånd mellan beskjutet (l. på annat sätt angripet) mål o. egen trupp som krävs för egen säkerhet, äv. i utvidgad anv., dels om sådant avstånd mellan trafikfordon som krävs för att tillräckligt minska olycksrisken. Gasbeläggning bör utföras så, att egna trupper därav icke tillfogas förluster. Ett visst säkerhetsavstånd måste därför finnas mellan mål (terräng), som gasbelägges, och egna trupper. FörslGasI 1926, s. 15. Om föraren .. färdas med 50 kilometer i timmen, skall säkerhetsavståndet vara minst 25 meter (till framförvarande fordon). BilskolLb. 89 (1959). Gräsätare som hyenor och schakaler håller vissa säkerhetsavstånd till lejon lika väl som till människan. SvD(A) 12 ⁄ 7 1960, s. 9. —
-AVTAL~02 l. ~20. särsk. dels (o. numera i sht) till 2 a, dels till 3. De så kallade säkerhetsaftalen, hvilka åsyfta att bereda garanti för en fordran, t. ex. medelst pant eller borgen. Palmén JurHb. 37 (1859). Fastän Japan har ett ömsesidigt säkerhetsavtal med Förenta staterna (osv.). SvD 12 ⁄ 9 1976, s. 6. —
-BESIKTNING. Hr Lundström föreslår .. en utredning om införande av återkommande säkerhetsbesiktning av bilar. LD 9 ⁄ 7 1958, s. 15. —
-BESTYCKNING. (numera föga br.) jfr -besättning. En säkerhets-bestyckning för alla bastioner. KrigVAT 1845, s. 286. Bestyckningen utgöres af .. en på alla fronter lika fördelad säkerhetsbestyckning, afsedd att trygga fästningen mot öfverrumpling. Busch Fästn. 125 (1880). KrigVAT 1920, s. 257. —
-BESÄTTNING. (numera föga br.) om förhållandevis liten besättning (se d. o. II 3 b) avsedd att ge säkerhet vid överrumplande anfall o. d., beredskapsstyrka. IllMilRevy 1898, s. 120. För varje slutet verk (i en fästning) avses en viss minsta besättning (säkerhetsbesättning). Denna får icke föras utanför verket. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 122. Tamm TjänstNegus 27 (1936). —
-BIL. Gör (bilens) front och akter mjuka, mittpartiet fast och robust. Vid en kollision .. (förblir) det fasta mittpartiet, där passagerarna vistas .. oskadat. Pininfarina ritade för några år sedan en säkerhetsbil .. som byggdes just efter denna princip. DN(A) 14 ⁄ 5 1965, s. 56. —
-BLECK. bleck (se bleck, sbst.3 2) avsett att ge säkerhet gm att skydda maskindel l. apparat o. d. Slaghatten skyddas mot åverkan genom ett säkerhetsbleck, hvilket före laddandet aftages. UFlott. 1906, 3: 29. —
-BLÄCK. (numera föga br.) jfr -papper 1. NNordenskiöld (1838) hos Berzelius Brev 11: 202. Sedan lång tid hafva kemisterna bemödat sig att uppfinna säkerhetsbläck, d.v.s. sådana som äro absolut olösliga och ej kunna förstöras utan att papperet på samma gång tillintetgöres. AHB 122: 38 (1885). Ekenberg (o. Landin) 72 (1888). —
(2, 2 e) -BREV. (†) brev (se d. o. 2) med löfte om säkerhet till liv l. egendom. Arnell Stadsl. 40 (1730). Cesarewitsch hade redan ställt sig under Karls beskydd, som lemnat honom säkerhetsbref. BvBeskow i 2SAH 40: 134 (1865). —
-BROMS. jfr broms, sbst.2 2. Björkman (1889). Trafiksäkerhetsverket har skickat ut ett förslag på remiss där man förordar att alla lastbilar och släp förses med säkerhetsbromsar. Detta i anledning av de många och svåra bromsolyckor som inträffat vid häftig inbromsning då hjulen på släpet låst sig. SvD(A) 4 ⁄ 7 1968, s. 10. —
-BUR. (numera bl. tillf.) bur (se bur, sbst.1 5) konstruerad med tanke på de(n) transporterades säkerhet. Uppfordringen skedde i vagnar, stående i sådana säkerhetsburar, som begagnas vid stenkolsgrufvorna. JernkA 1863, s. 62. Passiv säkerhet är sånt som ska skydda dig när en krock redan är ett faktum. T. ex. Volvos ”säkerhetsbur”. SvD 9 ⁄ 9 1974, s. 10. —
-BÄLTE.
1) [jfr eng. safety belt] bälte (se d. o. 1) avsett att ge användaren säkerhet gm att hindra honom från att falla l. slungas iväg o. d.; numera i sht om sådan säkerhetsanordning i bil l. flygplan o. d.; jfr -lina, -sele. Verktyg för Trådlinjearbeten .. Säkerhetsbälten. Af stark hampväf. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 136. När mitt plan hade stigit till ordinär flyghöjd, lossade jag säkerhetsbältet. Moberg GRik. 15 (1953). Sätt in säkerhetsbälten i bilen. VetlandaP 18 ⁄ 12 1957, s. 13.
2) (numera föga br.) jfr bälte 2 o. -zon. Ahlström Eldsl. 431 (1879). (Stater) har olika uppfattningar .. (om fredens bevarande) beroende på ömsesidig misstänksamhet och därmed sammanhängande önskemål om säkerhetsbälten o. dyl. AB(A) 18 ⁄ 5 1946, s. 4. —
-BÖSSA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr bössa 2. Emedlertid har gevär med sådane inventioner (som hindrar hanen att av våda falla ned och antända skottet) blifvit kallade säkerhetsbössor. Källström Jagt 105 (1850). —
-CERTIFIKAT. sjöt. Svenskt maskindrivet passagerarfartyg .. skall vara försett med särskilt av kommerskollegium .. utfärdat .. certifikat rörande dess säkerhet (säkerhetscertifikat). SFS 1914, s. 1733. —
-CHEF. om chef (se d. o. 4) med uppgift att övervaka säkerhet vid verksamhet inom företag l. organisation o. d. LD 2 ⁄ 3 1960, s. 7. —
-DÖRR. dörr (se d. o. 2) avsedd att ge säkerhet; särsk. om dörr med god förmåga att motstå eld l. (o. numera i sht) inbrottsförsök. Inom få minuter hade elden gripit omkring sig så att hela ångaren stod i brand. Säkerhetsdörrarna kunde icke stängas. SD(L) 24 ⁄ 12 1904, s. 2. En stålförstärkt s k säkerhetsdörr är en vettig åtgärd från inbrottssynpunkt. GbgP 22 ⁄ 11 1983, s. 32. —
-ELDDON~02 l. ~20. (†) ”elddon” l. antändningsredskap avsett att ge säkerhet; jfr -tändsticka. TTekn. 1859, 1: 32. TT 1900, Allm. s. 150. —
-FAKTOR. faktor som bidrar till säkerhet.
1) tekn. om faktor (se d. o. II 1) angivande förhållandet mellan materials brottgräns o. tillåten påkänning. Vid dimensioneringen (av konstruktionsdelar) inlägges .. en viss säkerhetsfaktor. Är säkerheten 5-faldig, menas därmed, att den beräknade ord(inarie) påkänningen är 1 ⁄ 5 af materialets brottgräns. 2NF 12: 56 (1909).
2) jfr faktor II 2. Framaxeln .. hålles till chassiet .. genom en distans-sträva och .. en reaktions-sträva. Denna mekaniska konstruktion är en stor säkerhetsfaktor vid körning. Motorför. 1929, nr 2, s. 8. —
-FICKA. (numera mindre br.) jfr ficka 1. Säkerhetsfickor, hvilka genom sin anordning göra utfallandet af föremålen eller dessas uttagande af obehöriga händer omöjligt. TT 1873, s. 215. Janson CostaN 1: 229 (1910). —
-FILM. om förhållandevis brandsäker film (se d. o. 1). En hel rad .. ämnen kan .. framställas ur cellulosaacetatet, t. ex. konstglas, säkerhetsfilm och plastiska massor. Ymer 1942, 3—4: 535. —
-FOND. i sht bankv. l. försäkr. fond (se fond, sbst.1 II 2) som av bank l. försäkringsinstitut o. d. avsatts för att ge säkerhet o. trygg ekonomisk verksamhet i rörelse l. företag o. d. Thule 1873—1898 1: 9 (1898). Försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall .. göra afsättning till säkerhetsfond. SFS 1903, nr 94, s. 41. —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande säkerhet. Presidentens särskilde rådgivare i nationella säkerhetsfrågor. DN(A) 25 ⁄ 11 1963, s. 11. Kärnkraftens säkerhetsfrågor. RiksdP 1973, nr 116, s. 67. —
-FÄRG.
1) färg (se färg, sbst.1 2) avsedd att ge säkerhet; särsk. om tryckfärg som svårligen låter sig ändra i bedrägligt syfte. (Sedelns) text och ornering tryckes från stålgravyr i österrikisk blå säkerhetsfärg. FFS 1897, nr 45, s. 3. Säkerhetsfärg (dvs.) tryckfärg som ändrar utseende vid behandling med t.ex. radervatten. TNCPubl. 88: 164 (1988).
2) färg (se färg, sbst.1 1) som syns bra (o. därför ger större säkerhet). SvD(A) 14 ⁄ 4 1965, s. 16. Gula eller orangefärgade kläder syns bra och kan utgöra en säkerhetsfärg. Lind Sommarutrustn. 43 (1975). —
-FÖRDELNING. i sht sjömil. jfr fördelning 3 a. Å lämpliga platser ombord finnas uppsatta anslag eller s. k. säkerhetsfördelningar, däri hvarje ombord tjänstgörande person är tilldelad en bestämd funktion vid fördelning till såväl båtar som eldsläckning. SD(L) 13 ⁄ 4 1904, s. 5. —
-FÖRESKRIFT~102. jfr föreskrift 3 o. -bestämmelse. Skärpta säkerhetsföreskrifter. DN(B) 14 ⁄ 5 1898, s. 1. Genom att vi .. lär oss mer .. om bekämpningsmedlens egenskaper kan vi .. skapa bättre säkerhetsföreskrifter, så att skadeverkningarna minskas. Kihlström Gift. 22 (1986). —
-GARANTI. garanti l. löfte att säkerhet kommer att bestå l. att man kan vara säker; i sht i pl. Frågan om ökade säkerhetsgarantier i händelser av visst tillmötesgående mot de tvångsnedrustade makternas allt bestämdare krav på likaberättigande. SvFlH 3: 321 (1945). —
(2 a) -GEMENSKAP~020 l. ~002. gemenskap (se d. o. 1) i fråga om säkerhet. Den industrialiserade världen inklusive Östeuropa som .. börjar uppfylla minimikriterierna för en s. k. säkerhetsgemenskap. SvD 22 ⁄ 6 1976, s. 8. —
(3) -GIVARE. (numera bl. tillf.) person som ger (l. givit) säkerhet. Har vexelgäldenär lemnat säkerhet åt någon af dem, som följa efter honom, gälle den äfven till fördel för säkerhetsgifvarens öfriga efterföljare, när de fordra sådant. SFS 1880, nr 15, s. 7. (Sv.) säkerhetsgifvare .. (eng.) pledgeor. Björkman (1889). —
-GLAS. jfr glas 2 a o. 4 a: splitterfritt glas, i sht om splitterfritt fönsterglas. BoupptVäxjö 1890. Undvik de livsfarliga skärskadorna(.) Montera i Eder bil Sunex Säkerhetsglas. SvD(A) 3 ⁄ 3 1933, s. 1. —
-GREPP. om säkerhetsanordning som innebär att fordon stannar om föraren släpper manöverreglaget, ”död mans grepp” (se grepp 4); särsk. om sådan säkerhetsanordning på rälsbundet fordon. I tåg utan förarbiträde skall på förarplatsen finnas säkerhetsgrepp. SJFörf. 010: 107 (1973). —
-GRÄNS. gräns (se d. o. 2) inom vilken (tillfredsställande) säkerhet råder; jfr -nivå. Den hastighet hvarmed vi stego (under ballongfärden) förefaller stor, men torde ej hafva öfverskridit säkerhetsgränsen. SDS 1892, nr 408, s. 3. —
-GÖRDEL. (numera mindre br.) jfr gördel 1 o. -bälte 1, -lina. Säkerhetsgördlar för murare, målare, taktäckare, röruppsättare m. fl., med vars tillhjelp arbetaren .. kan fira sig .. ned samt .. stanna hvar som helst. TT 1889, s. 153. Malmberg Werfel 40Dag 236 (1935). —
a) (förr) på eldvapen, om hakformig del av säkring (se hake, sbst.2 1 m); jfr -regel. Märktes att han .. ämnat bruka pistoler .. men som desza woro försedda med säkerhets-hakar, hwilka han ej förstod öppna, kunna vi (osv.). AJourn. 1814, nr 63, s. 2. Alm VapnH 86 (1927).
b) om sådan hakformig säkerhetsanordning för stängande l. fasthållande l. hopfästande o. d., som svårligen öppnas l. lossnar o. d. av misstag l. ss. olyckshändelse; äv. om hake avsedd att hindra skada vid olyckshändelse. Freja 1873, s. 158. Säkerhetshake för fönster och dörrar. PT 1895, nr 86 A, s. 1. Systemet anses vara fullt tillförlitligt, emedan .. i händelse af ett axelbrott en säkerhetshake genast ingriper. TT 1898, Byggn. s. 140. Armband .. med trycklås och säkerhetshake. KatalÅhlénHolm 100: 331 (1930). —
(3) -HANDLING. särsk. i pl., om värdepapper lämnade ss. säkerhet för lån. Weste FörslSAOB (c. 1817). Kassans obligationer och säkerhetshandlingar för utlemnade lån förvaras inom brandfritt kassahvalf. SFS 1892, nr 32, s. 34. —
-HISS. (numera mindre br.) om hiss med säkerhetsanordning (o. därför förhållandevis liten risk för haveri). (Schaktet) är försedt med .. en .. säkerhetshiss för arbetarnes befordran upp och ned. Johansson Noraskog 3: 389 (1887). HufvudkatalSonesson 1920, s. XXVIII. —
-HUS. hus konstruerat med tanke på säkerhet; särsk. (förr) om hus för personal vid provskjutbana. SFS 1847, nr 17, s. 2. Vid säkerhetshusen (på skjutfältet) äro .. säkerhetsåtgärder mot .. olyckliga eventualiteter vidtagna. Dagen 25 ⁄ 7 1901, s. 2. Ett kemiskt säkerhetshus .. invigdes .. vid Umeå universitet. Huset har byggts för att minska riskerna för personal som arbetar med mycket giftiga kemiska föreningar. PiteåT 13 ⁄ 5 1986, s. 7. —
-INGENJÖR. ingenjör (se d. o. 4) med arbetsuppgifter rörande säkerhet. YrkesförtArbFörmedl. 19 (1952). —
-INRÄTTNING~020. jfr inrättning, sbst.2 2 b: säkerhetsanordning (se -anordning 1), särsk. på eldvapen. EldhandvSkjutsk. 2: 24 (1877). Pannan är försedd med alla nödiga säkerhetsinrättningar såsom säkerhetsventil, vattenståndglas .. samt tvenne matarepumpar. Lindberg Svagdr. Bih. 102 (1892). Geväret har ej någon särskild säkerhetsinrättning, utan i stället sättes låset i halvspänn. Alm VapnH 121 (1927). —
-INTYG~02 l. ~20. särsk. (förr) av polismästare o. d. utfärdat intyg som berättigade till innehav av dynamit l. annat sprängämne. SvTeknUppslB 1: 312 (1937). SvJuristT 1949, s. 534. —
-KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 3 a. Om en kartläggning (av trafikpropagandans betydelse) är möjlig kan .. forskarna få svar på frågan om dyra säkerhetskampanjer verkligen minskar antalet olyckor. SvD(A) 20 ⁄ 3 1959, s. 22. —
-KAROSS. [senare leden är kaross med bet.: överrede på motorfordon o. d., karosseri (se d. o. 1)] kaross konstruerad med tanke på de(n) transporterades säkerhet. 1935 års Dodge bjuder Er säkerhetskaross av stål på stålstomme. IdrBl. 31 ⁄ 5 1935, s. 13. —
(3) -KASSA. jfr kassa, sbst.1 7; särsk. (förr) om Sparbankernas säkerhetskassa. Jungberg (1873). Utom .. pensionskassa finnas flere s. k. säkerhetskassor .. som vid sjukdoms- eller olyckstillfällen gifva arbetaren någon ersättning. JernkA 1879, s. 581. Överläggning .. om inrättande av en allmän säkerhetskassa för rikets sparbanker. UNT 1 ⁄ 12 1930, s. 4. För sparbankerna i riket skall finnas en gemensam fond (sparbankernas säkerhetskassa) med uppgift att .. trygga sparbankernas verksamhet och insättarnas rätt. SFS 1934, s. 557. —
-KEDJA. kedja avsedd att ge säkerhet; äv. bildl. (jfr kedja, sbst. 3 a γ). Denne säkerhets kedja (dvs. öar, holmar osv.) om wåra Kuster, kalla vi skjär och skjär-gård. SvSaml. 3—6: 293 (1766). Skrufkopplingar och säkerhetskedjor (på järnvägsvagn). SFS 1864, nr 81, s. 3. Såsom säkerhetskedja rundtom hela öfningsterrängen användes 1 à 2 sqvadroner, utstälda och instruerade af stabsofficeren. KrigVAH 1888, s. 122. särsk.
a) om i dörrkarm fäst kedja avsedd att ihakas på insidan av dörren (för att ge säkerhet mot inbrottstjuvar o. d.). Lägga på (l. haka av) säkerhetskedjan. En gammal murrig tjänarinna gläntade misstänksamt på dörren och ville ej lätta på säkerhetskedjan. Siwertz Sel. 2: 223 (1920).
b) om kedja med funktion av säkerhetsanordning på smycke. Säkerhetskedja (dvs.) tunn liten kedja fäst på båda sidor om låset på halsband, armband o. dyl. IllSvOrdb. (1955). —
-KLACK. klack (se klack, sbst.2 1) avsedd att ge säkerhet gm att skydda maskindel l. apparat o. d.; jfr -bleck. Jochnick Handgev. 40 (1854). —
-KOEFFICIENT. tekn. tal som anger ngts (maskins o. d.) säkerhetsgrad. TT 1878, s. 85. En (flyg)maskin, som bygges med en säkerhetskoefficient af 6—8 (hvilket betyder att hvar och en af maskinens olika delar skall kunna uthärda påkänningen 6—8 gånger större än de normala). VFl. 1917, s. 20. —
(2 a) -KONFERENS. konferens för behandlande av frågor rörande (staters l. länders o. d.) säkerhet. En uppgift för den planerade säkerhetskonferensen kunde vara att upprätta ett organ till vilket tvister kunde hänskjutas för förlikning eller skiljedom. DN 24 ⁄ 3 1972, s. 9. —
-KONTROLL. särsk.: (av polis o. d. företagen) kontroll (av person) för att uppnå större säkerhet. I den nya utrikeshallen på Arlanda försiggår säkerhetskontrollen av flygresenärerna inom ett helt öppet område. RiksdP 1976—77, nr 29, s. 135. —
-KONVENTION. jfr konvention 2 a; särsk. om konvention för att främja sjöfartssäkerheten. SohlmanSjölex. (1955). —
-KOPIA. särsk. datal. kopia av datafil l. dokument o. d. avsedd att ge säkerhet o. trygghet inför risken att originalet förstörs l. kommer bort. TNCPubl. 82: 101 (1984). —
-KOPPEL. (†) säkerhetskoppling (se d. o. b); jfr koppel, sbst.1 1 d. I koncessioner å .. banor plägar .. föreskrifvas, att alla en järnvägs lokomotiv och vagnar skola å hvardera buffersbalken .. förses med en .. stötbuffer .. försedd .. med ett säkerhetskoppel med krok. TT 1899, Byggn. s. 116. Säkerhetskoppel .. Afsedt till vagnar för lokomotivdrift. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 36. —
-KOPPLING. särsk. koppling (se d. o. c) för att uppnå större säkerhet; särsk.
a) konkret, om koppling för överföring av kraft l. rörelse o. d. mellan maskiner l. maskindelar, som stoppar maskinen osv. om arbetares l. maskins o. d. säkerhet är i fara. Elektromotorn sätter i rörelse en kort transmissionsaxel med 2 säkerhetskopplingar. TT 1894, M. s. 77.
b) om förhållandet att koppla dels vagnar till varandra, dels vagn(ar) till dragfordon, särsk. i fråga om järnvägsfordon, som ger större säkerhet vid bromsning; jfr -koppel, -länk. Onödiga utgifter, som vid våra jernvägar förorsakas deraf, att nu alltid s. k. säkerhetskopplingar måste begagnas (osv.). TT 1872, s. 75. —
-KORT. (†) om sådan (av myndighet utfärdad) skriftlig handling som ger löfte om säkerhet, särsk.: löfte att fritt o. utan fara färdas l. vistas ngnstädes, pass (se pass, sbst.1 I 10); jfr säkerhet 2 e. Hammarsköld SvVitt. 2: 152 (1819). (Skrivelsen) utgjorde ett säkerhetskort för henne och hennes man, att färdas hvart helst i landet, de ville. Almqvist GMim. 3: 292 (1842). Han sade mig, att polisen utdelade säkerhetskort till dem, som ville biträda vid ordningens upprätthållande. Hyltén-Cavallius Lif 156 (c. 1880). —
-KRAV. krav på säkerhet. Motorför. 1928, nr 10, s. 7. (Svensk Kärnbränsleförsörjning) kan inte i dag veta vilka framtida .. säkerhetskrav som statsmakterna kommer att ställa. MotRiksd. 1978— 79, nr 2007, s. 1. —
(2—4, 6) -KÄNSLA. känsla att vara i säkerhet l. att vara säker. Hwasser VSkr. 2: 326 (1851). Den säkerhetskänsla, som självförtroende medför, är nödvändig för att kunna taga egen förmåga fullt i anspråk. Söderberg PrFlygl. 1: 51 (1935). Mönsterskydd för glas har åter blivit aktuellt .. Våra glasbruk och deras konstnärer behöva den säkerhetskänsla ett sådant skydd skulle innebära. Form 1935, Ann. s. 26. —
-KÄTTING. jfr -koppling b, -lina. Vagnarne i tåget skola, om de äro försedda med fjederbuffers, vara tätt ihopkopplade .. Säkerhetskettingarne skola vara påhakade på båda sidor. ReglTjSJ 1858, s. 27. —
-KÖL. (†) köl konstruerad för att ge större säkerhet. KrigVAH 1847, s. 127. Är kölen hopfogad af två delar, med spunningen helt och hållet i den öfre, kallas den säkerhetsköl. 2UB 9: 589 (1906). 3NF 12: 481 (1930). —
-LABORATORIUM. Ett säkerhetslaboratorium för försök med högexplosiva och på andra sätt mycket riskabla ämnen. SDS 17 ⁄ 8 1983, s. 19. —
-LAGSTIFTNING~020. särsk. konkretare. Den .. föreslagna .. ”rådrumslagen” .. innebär att gällande säkerhetslagstiftning på atomenergiområdet sätts ur spel. MotRiksd. 1978—79, nr 2716, s. 14. —
-LAMPA. särsk. (förr) om sådan gaslampa avsedd för användning i (kol)gruvor som konstruerats för att minska risken för antändning av explosiv(a) gruvgas(er). Berzelius Res. 108 (1818). Davy’s säkerhets-lampa till skydd för explosion af brännbara gazarter i grufvor. Dens. ÅrsbVetA 1821, s. 43. —
-LINA. om lina avsedd att ge säkerhet gm att kunna användas vid olyckshändelse. En säkerhetslina, som dykaren har om lifvet, tjenar honom till samtal med de uppe varande samt till upphalning i händelse af behof. Norman GossLek. 77 (1878). Till förekommande av olycksfall genom nedstörtning skall arbetare vid utförande av arbete (på hustak) .. tillhandahållas livbälte jämte säkerhetslina. SFS 1938, s. 23. —
-LÅS.
1) lås konstruerat för att ge (större) säkerhet gm att (i jämförelse med andra låstyper) vara förhållandevis svårt l. omöjligt att öppna utan rätt nyckel l. speciell kunskap o. d. Almroth Karmarsch 628 (1839). Säkerhetslåsen, hvilka läto förändra sig efter vissa, endast af egaren kända inskärningar eller bokstäfver. 1MinnNordM X. 3: 5 (1885). De pålitligaste säkerhetslås äro brama- och chubblåsen, hvilka ock vanligen användas å kassaskåp. ArbB 214 (1887).
-LÄNK. (numera mindre br.) säkerhetskoppling (se d. o. b). Hwasser HbLokF 30 (1865). Den vanligaste förbindelsen (mellan lokomotiv och tender) sker genom en ledbar kopplingsanordning .. Allmännast används en grof hufvuddragstång i midten och på hvardera sidan om denna två mindre dragstänger, s.k. säkerhetslänkar. 2NF 28: 834 (1918). —
-MARGINAL. om tänkt utrymme mellan ngns handlande l. ngts funktion o. dyl. o. sådant handlande l. sådan funktion osv. som ger anledning till oro l. risk för fara o. d.; jfr marginal 2. Bred (l. god) säkerhetsmarginal. Liksom det stora flertalet organ i kroppen äro njurarna tilltagna med åtskillig säkerhetsmarginal för fyllandet av kroppens anspråk på dem. Thunberg Livsförrättn. 2: 255 (1925). Man måste .. (vid omkörning) hålla sig med en ordentlig säkerhetsmarginal. Agvald Körtekn. 60 (1957). —
-MEDEL. (numera bl. tillf.) särsk. om medel (se medel, sbst. 13) l. metod som ger säkerhet. VDAkt. 1790, nr 524. Vad .. beträffar de exekutiva säkerhetsmedlens användning enligt .. (Kristoffers landslag) synes den giva de reella säkerhetsåtgärderna en primär ställning och de personella en subsidiär. Minnesskr1734Lag 2: 1098 (1934). —
-MOTSTÅND~02 l. ~20. el.-tekn. elektriskt motstånd (se d. o. 2 c) avsett att skydda ansluten apparat l. ledning mot alltför hög strömstyrka. TT 1898, M. s. 96. —
-MUTTER. tekn. mutter avsedd att hålla ngt som monterats på samma skruv o. d. i fast l. säkert läge, kontramutter. Balck Idr. 2: 456 (1887). —
-MÅTT. säkerhetsåtgärd, försiktighetsmått; jfr mått, sbst.4 11. Vidtaga ((l. ta) sina) säkerhetsmått mot ngn l. ngt. PH 9: 829 (1772). —
-MÄSSIG. som har att göra med l. avser säkerhet. Säkerhetsmässig och social kontroll över nationens handelsflotta. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 104. —
-NIVÅ. särsk.: säkerhetsgräns (se d. o. 1). Om nedfallstakten (av radioaktivt stoff) hålls oförändrad kan .. vissa säkerhetsnivåer komma att överskridas. SvD(A) 10 ⁄ 7 1959, s. 3. —
-NÅL. om sådan omböjd, i böjningsändan fjädrande nål (använd för att fästa kläder o. d.) som i sin trubbiga ända är försedd med hylsa med inskärning vari nålspetsen inlägges o. därmed hindras från att lossna. Säkerhetsnålen, som kan sägas vara det ursprungliga spännet, det som legat till grund för de andra, mera utbildade. AntT 4: 26 (1872). Att Svenska Folkets historia bland annat är dess .. säkerhetsnålars har nyss blifvit ledt i bevis. Strindberg NRik. 78 (1882). Säkerhetsnålen .. leder sin härkomst .. från fibulan eller bågspännet, som vikingarna och deras kvinnor använde till att sammanhålla sina mantlar på axeln. SHedin i 3SAH 25: 178 (1913). Denna urtråkiga människa! Allting sitter ihop med säkerhetsnålar på henne. Bergvall Sayers Kamr. 35 (1940). —
-NÄT. nät avsett att ge säkerhet gm att minska risk för skada vid (fall från hög höjd l. annan) olyckshändelse; jfr -lina. AB 27 ⁄ 12 1897, s. 4. —
-OMRÅDE~020. (avspärrat) område avsett att ge säkerhet (vid för omgivningen farlig verksamhet); äv. (mera tillf.) om skyddsområde (se d. o. 1 a). Delblanc Nattresa 76 (1967). MotRiksd. 1982—83, nr 1745, s. 1 (om skyddsområde). —
-ORGANISATION. organisation för erhållande av (bättre) säkerhet; särsk. till 2 a: organisation l. sammanslutning av stater mellan vilka enl. överenskommelse säkerhet ska råda. VärldspolitDagsfr. 1945, 6: 6. —
-ORT. (†) ort (se ort, sbst.1 II 1) l. plats som ger skydd l. säkerhet; särsk. om befäst sådan ort osv.; jfr -plats. Är .. thetta icke .. til .. effterdöme: at Patkul .. har icke funnit sin förmenta säkerhet uti utlänska Potentaters fierran belägne, och nästan ointageliga Säkerhets Orter och Fästningar. Block Progn. 83 (1708). Cronholm Lig. 137 (1839). —
-OVAL. (förr) om kvinnligt preventivmedel (livmoderinlägg) i form av en oval. UNT 23 ⁄ 10 1930, s. 10. VaruhbTulltaxa 1: 161 (1931). —
-PANNA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ångpanna (jfr panna, sbst.1 2 a) konstruerad för att ge större säkerhet. TT 1875, s. 201. De s. k. säkerhetspannorna, hvilka .. utgöras af ett rörsystem, i hvilket vattnet upphettas. Därs. 1877, s. 243. —
-PAPPER.
1) till 2, om papper tillverkat med skydd mot förfalskning. TTekn. 1860, 2: 181. Sedelpapper och annat säkerhetspapper. SvD 19 ⁄ 8 1975, s. 12.
2) till 2: pass (se pass, sbst.1 I 10); jfr -kort. (G. H. v. Görtz upptäckte) att skepp gingo från Sverige med svenska varor under skydd af ryska säkerhetspapper. BvBeskow i 2SAH 43: 254 (1867).
3) (numera föga br.) till 3: om papper l. värdehandling avsett som säkerhet. Nordström Cred. 124 (1853). Vill Ni ha något säkerhetspapper så låt en sak-kunnig författa det, att jag må skrifva under. Strindberg Brev 4: 316 (1884). —
-PATRON. (numera föga br.) jfr patron, sbst.2 5 slutet, o. -propp 2. Elfving Starkstr. 198 (1909). KatalInstallAsea 1931, s. 163. —
-PATRULL. (numera mindre br.) patrull för erhållande av (bättre) säkerhet. DN(B) 29 ⁄ 3 1958, s. 10. jfr skol-säkerhetspatrull. —
-PAVILJONG. (numera bl. tillf.) om avdelning på mentalsjukhus för vård av våldsamma l. farliga patienter. 2NF 29: 63 (1919). Wigert PsykSj. 2: 186 (1925). —
-PELARE. (numera bl. tillf.) stödpelare. JernkA 1873, s. 122. Längs hufvudorterna (i stenkolsgruvan) kvarlämnas af flötsen säkerhetspelare om 3—4 meters bredd. SvGeolU Ca 6: 331 (1915). —
-PLATS. plats för erhållande av säkerhet; särsk. (om ä. förh.) om fästning l. befäst ort tillerkänd hugenotterna gm ediktet i Nantes 1598; jfr plats sbst.1 2 c. Höijer Thukyd. 2: 357 (1832). Till säkerhet för Hugenotterna inrymdes dem fyra säkerhetsplatser. Ekelund NAllmH 1: 76 (1833). —
-PLUGG. plugg avsedd att lossna för att förhindra olycka; särsk. om sådan plugg i ångpanna; jfr plugg, sbst.1 1, o. -propp 1. TT 1881, s. 61. Säkerhetspluggens ändamål är .. att vara en säkerhetsanordning, för att skydda eldstadstaket för förstöring vid torrkokning. Lundberg Lok. 45 (1902). —
-POLIS. polis(man) l. avdelning av polismakten med uppgift att övervaka samhällets l. medborgarnas l. rikets säkerhet; särsk. (o. numera bl.) till 2 a, om polis med uppgift att övervaka rikets l. statens säkerhet; jfr polis, sbst.1 2, 3. SPF 1831, s. 204. Magistratsrådmannen .. åligger .. att i egenskap av polismästare hava tillsyn över och ledningen av vad som hörer till stadens säkerhets-, sundhets-, sedlighets- och ordningspolis. SFS 1921, s. 336. En avdelning av säkerhetspolisen i Stockholm detacheras för att anställa förhör med personer, som haft med ammunitionstillverkningen .. att skaffa. SvDÅb. 21: 40 (1944). Säkerhetspolisen – Säpo – finns med i bilden i alla spionageutredningar. Arbetet(R) 23 ⁄ 5 1984, s. 31. —
-POLITIK. politik som rör landets l. rikets säkerhet i förhållande till andra länder l. makter. Lika litet som sovjetregeringens nedrustningsförslag tidigare hade tagits på allvar av västmakterna, lika litet vann den nu något effektivt stöd för sin nya säkerhetspolitik. VärldspolitDagsfr. 1945, 6: 5. Säkerhetspolitik är ett relativt nytt ord i den politiska debatten men begreppet är gammalt. MotRiksd. 1971, nr 690, s. 4. —
-POST. (numera föga br.) bevakningspost (se d. o. 2). KrigsmSH 1804, 1: 51. De ryska säkerhetsposterna, hvilka under natten skickas fram .. ha ofta order att skjuta några skott .. för att .. visa sitt .. befäl, att de äro vakna. Berg Krig. 84 (1915). —
-PROPP.
1) (numera föga br.) säkerhetsplugg. Då .. säkerhetsproppen på en kolsyreflaska smälter, utströmmar gasen under ett tryck af öfver 120 atmosferer. TSjöv. 1890, s. 380. Till förekommande af torrkokning är i eldstadstaket insatt en lättsmält säkerhetspropp. TT 1897, M. s. 90. 2UB 2: 577 (1901).
2) el.-tekn. propp (se d. o. 2); jfr -patron, -stycke. 2UB 3: 199 (1897). I en säkerhetspropp går strömmen genom en fin silvertråd, som ligger inbäddad i sand inuti en porslinscylinder. Bergholm Fys. 3: 53 (1955). —
(3) -PROTEST. (om ä. förh., numera föga br.) växelprotest upptagen då acceptanten råkat i obestånd, sekuritetsprotest. Körner JurRådg. 438 (1888). 2NF 33: 441 (1921). —
-PUNKT. särsk. (numera bl. tillf.) till 2 a, om sådan punkt (se d. o. 9) i dokument som avser säkerhet. Nordberg C12 1: 215 (i handl. fr. 1702). Säkerhets puncter, som Konung Sigismund utfästade efter sin Kongl. Kröning, år 1594. Schönberg Bref 1: 263 (1778). —
-PÅDRAG~02, äv. ~20. jfr pådrag 2 slutet. Jättelikt säkerhetspådrag vaktar (Israels premiärminister,) fru Meir i London. SvD 11 ⁄ 11 1973, s. 6. —
-RAKKNIV~02 l. ~20. (förr) om rakkniv med skyddande platta som hindrade eggen att tränga in i huden. Säkerhetsrakknif, den bästa och mest praktiska som hittills är konstruerad, för alla hvilka raka sig sjelfva. PriskurLeja 1895—96, s. 97. —
-RATT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) ratt (se ratt, sbst.1 2) konstruerad för att ge större säkerhet vid olycka. S. k. säkerhetsratt, som inte skall vara farlig för föraren, är nu ett försäljningsargument på många bilar. Agvald Körtekn. 140 (1957). —
-REGEL, sbst.1 regel (se regel, sbst.1 II 1) åsyftande säkerhet. Dalin (1854). I .. underafdelningen, säkerhetsregler å banan, fastslogs .. att hvarje säkerhetsåtgärd skulle vidtagas så som om tåg vore att vänta i hvilket ögonblick som helst. SJ 4: 451 (1906). —
-REGEL, sbst.2 (förr) på eldvapen: säkerhetshake (se -hake a); jfr regel, sbst.2 2 b. Källström Jagt 108 (1850). —
-REGRESS. (om ä. förh., numera föga br.) om regress (se d. o. 3) efter säkerhetsprotest. Fliesberg Handel. 25 (1891). SvAffärslex. (1948). —
-RISK. särsk. (o. i sht) till 2 a, om person som gm sin verksamhet l. sina åsikter o. d. utgör risk för rikets säkerhet; äv. om ngt sakligt som utgör sådan risk. Sven Andersson hade .. 1959 underrättats av säkerhetspolisen om att Wennerström betraktades som en ”säkerhetsrisk”. Lindström RegKvar 158 (i dagsboksant. fr. 1963). Ett nytt fall av personkontroll har .. medfört att en person avförts från den krigsbefattning han innehaft .. Han utgör .. en säkerhetsrisk. RiksdP 1977—78, nr 86, s. 89. —
(2 a) -RÅD(ET). om ett av Förenta Nationernas huvudorgan, med uppgift att upprätthålla fred o. säkerhet; jfr råd, sbst.3 22. VärldspolitDagsfr. 1945, 6: 14. —
(3) -RÄTT. jur. rätt att till säkerhet kvarhålla egendom; jfr pant-, retentions-rätt. (Panthavares o. retentionsberättigades) säkerhetsrätter beröras ej af att föremålen genom arf eller försäljning öfvergå till ny ägare. Björling CivR 209 (1908). —
-RÖR. om rör avsett att ge säkerhet; särsk. (kem. l. tekn.) rör (se rör, sbst.3 3) i destillationsapparat som hindrar sprängning av kolv o. d. till följd av för häftig gasutveckling l. sugning om gasutvecklingen avstannar; äv. om säkerhetständrör. Säkerhetsrör; så kallas ett slags för distillationer alldeles oumbärligt kemiskt instrument. Berzelius Kemi 3: 348 (1818). Wetterdal Grufbr. 157 (1878; om säkerhetständrör). —
-SAL. SvD 5 ⁄ 12 1981, s. 6. Vi behöver (i tingshuset) en säkerhetssal, där vi inte riskerar fritagningsförsök. GbgP 9 ⁄ 4 1984, s. 8. —
-SATS. (numera bl. tillf.) jfr sats 6 a o. -tändsticka. TT 1900, Allm. s. 148. SvSkog. 1208 (1928). —
-SELE. säkerhetsbälte (se d. o. 1); jfr sele, sbst.2 2. I många bilar ingår numera säkerhetsselar som standard redan vid köpet. Agvald Körtekn. 141 (1957). —
-SKÄL. jfr skäl, sbst.4 13, 14. FoFl. 1933, s. 1. Det finns .. en rad .. utrustningsdetaljer, som av säkerhetsskäl bör finnas i en fritidsbåt. Säkerhetshandb. 112 (1990). —
-SLUTBLECK~02. Risken är .. att tjuven kan skjuta in sin kofot i springan och bryta upp dörren .. För att .. förhindra detta bör .. låset kompletteras med ett säkerhetsslutbleck. Det får kolven till låset att ligga som i en plåtlåda. SvD 23 ⁄ 6 1976, s. 13. —
-SPRÄNGÄMNE~020. om sprängämne konstruerat för att ge säkerhet; särsk.
1) (numera bl. tillf.) om sådant sprängämne avsett för användning i gruvor som preparerats för att minska risken för antändning av explosiv(a) gruvgas(er). 2UB 5: 190 (1902).
2) om sprängämne som preparerats för att inte explodera vid hantering l. transport o. d. FFS 1920, s. 738. —
-SPÅR. järnv. jfr spår, sbst.3 2. SvD(A) 7 ⁄ 12 1915, s. 7. Säkerhetsspåret, hvilket .. har till ändamål att mottaga i drift varande vagn eller fordon, som kan hota tåg på hufvudspåret. 2NF 28: 83 (1918). —
-STEG. (numera föga br.) steg (se steg, sbst.1 5 a) taget för att uppnå (större) säkerhet; jfr -åtgärd. Regeringen (har) tagit sådana säkerhets-steg .. at Allmänheten och hans förnäma Ätt ej hafwa något at frukta för honom. GT 1788, nr 30, s. 1. LittT 1796, s. 459. —
-STEGE. om stege varmed man kan sätta sig i säkerhet vid olyckshändelse o. d. SFS 1889, nr 19, s. 2. —
-STICKA. (numera mindre br.) säkerhetständsticka. Som .. uti handeln .. förekomma såväl så kallade ”säkerhetsstickor”, som äfven ”tändstickor utan fosfor”, så må vi i förbigående här angifva deras tändsatser. Keyser Kemien 1: 155 (1869). SvSkog. 1208 (1928). —
-STIGBYGEL~020. stigbygel konstruerad för att öppna sig om ryttaren faller av hästen. Wrangel HbHästv. 338 (1885). —
-STYCKE. (numera föga br.) på elektrisk apparat: säkring (se d. o. 5). TT 1888, s. 155. PT 1904, nr 99 A, s. 1. —
(1) -STÅND. (†) Thet kötsliga säkerhets-ståndet är et sådant tilstånd, tå människan älskar synden, men therwid antingen platt intet, eller åtminstone icke med alfwar och beständighet fruktar för Gud och Hans straff. Rönigk Fresenius 90 (1753). —
-STÄLL. om sådant ställ (bestående av jacka o. byxor i ett stycke) för motorcykelförare som tillverkats för att hindra l. mildra skada vid olycka. GbgP 11 ⁄ 5 1984, s. 14. —
-SYNPUNKT~02 l. ~20. TT 1895, Allm. s. 101. Man vet .. att efterbesiktning (av bilar) .. har ett värde från säkerhetssynpunkt. SvD(A) 12 ⁄ 7 1962, s. 4. —
-SYSTEM. Ahlgren Atomkrig 138 (1946). En ”burk” vid sidan om rälsen som automatiskt bromsar tåget om lokföraren kör mot rött ljus — det är ett nytt säkerhetssystem som SJ .. håller på att konstruera. DN 14 ⁄ 7 1973, s. 1. —
(1, 2) -SÖMN. särsk. (†) till 1: sömn som medför sorglöshet l. andlig likgiltighet. Altså gör .. Diefwulen sine Giäster druckna, och nedsäncker dem uthi en så diup Säkerhets Sömn, att han utan alt Beswär tager ifrån dhem dheras Helsa både till Kropp och Siäl. Fernander Theatr. 232 (1695). Utomordentliga händelser hafva ryckt upp vår nation ur den säkerhetssömn, hvari den sedan länge varit försänkt. SvTidskr. 1871, s. 95. —
-TJÄNST.
1) (†) till 2, i fråga om militära förh. l. om förh. till sjöss, om tjänst(göring) för att nå (större) säkerhet: vakthållning, vakttjänst; jfr -bevakning. Soldatens fulländade färdighet i marsch, strid och säkerhetstjenst. KrigVAH 1883, s. 72. För arbete, som är att hänföra till säkerhetstjänst, är sjöman ej .. berättigad till särskild ersättning. NFMånKr. 1939, s. 140.
2) (numera mindre br.) till 2, om verksamhet bedriven för att nå (större) säkerhet, särsk.
a) i fråga om militära l. polisiära förh. På de sista åren fick .. ingen säkerhetstjenst organiseras för kejsarinnans (dvs. Elisabet av Österrike) räkning. AB 14 ⁄ 9 1898, s. 3. Säkerhetstjänsten (”la sûreté”) har enligt den franska instruktionen till ändamål att göra det möjligt för ledningen att träffa sina dispositioner .. Den bör även trygga trupperna mot överraskningar på marken och mot faror från luften. KrigVAT 1922, s. 202.
b) i fråga om transport, i sht järnvägs- l. båt- l. flygtransport. Vid Statens järnvägar regleras säkerhetstjänsten av ”säkerhets- och signalordningarna”. Engström o. Carlson HlednTrafik. 15 (1917). Fartygstrafiken med dess säkerhetstjänst och nödsignaler. NFMånKr. 1939, s. 125. En särskild avdelning för säkerhetstjänst har man inrättat vid de större flygtrafikföretagen. TT 1940, Skeppsb. s. 45.
c) i fråga om förh. på arbetsplats l. industri l. företag l. varuhus o. d. Böök ResSchw. 89 (1932). Det finns exempel på stora industriföretag, där antalet på grund av olycksfall förlorade arbetsdagar kunnat minskas till fjärdedelen, när en ordnad säkerhetstjänst införts. Elmér SvSocPolit. 93 (1943).
3) till 2 a, om verksamhet avsedd att vara till skydd för rikets säkerhet; äv. om organisation som bedriver sådan verksamhet. Det är .. skäl att inte glömma bort säkerhetstjänstens roll — och deras, som bära det politiska ansvaret för denna stat i staten .. Bortsett från .. spionagesysslorna kan Gestapo väntas hysa ett alltför starkt intresse för de många flyktingarna här. GHT 27 ⁄ 1 1945, s. 3. Försvarsstabens underrättelse- och säkerhetstjänst. IdunVeckoJ 1964, nr 24, s. 11. —
-TRÅD.
1) (†) smältledare; jfr -metall, -propp 2. Motorvagnarne äro .. försedda med s. k. säkerhetstrådar af bly för att hindra motorernas öfverbelastning. TT 1893, M. s. 79. Därs. 1898, M. s. 96.
2) om tråd inlagd i papper (avsett för sedlar l. värdehandlingar o. d.) för att försvåra förfalskning. SFS 1971, nr 744, s. 1. —
-TÄNDARE. tändare konstruerad för att ge (större) säkerhet; i sht förr äv.: säkerhetständrör. UB 7: 517 (1875). Säkerhetständare, d. v. s. sådana tändsnören, som bestå af en tunn, tät slang, i hvars inre finnes en jämförelsevis liten mängd krut. SFS 1908, nr 38, s. 55. —
-TÄNDRÖR~02 l. ~20. (i sht förr) rör (se rör, sbst.3 3 b); jfr -rör, -tändare. Begagnar man (vid sprängning för byggnadsgrund) de Bickfordska säkerhetständrören, hvilka bestå af ett vattentät omspunnet rör fylldt med en krutsats, så behöfves ej någon fängnål. Rothstein Byggn. 531 (1859). 2NF 33: 1087 (1922). —
-TÄNDSTICKA~020 l. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.) Den röda fosforn (har) ej förmått uttränga den vanliga fosforn ur tändsatserna, utan endast lyckats förskaffa sig en underordnad plats i plånen för våra s. k. säkerhetständstickor. Keyser Kemien 1: 155 (1869). Man tände (på 1870-talet) med svavelstickor .. säkerhetständstickorna voro mycket dyrare. Linder Tid. 48 (1924). Säkerhetständstickor. Det utmärkande för säkerhetsstickorna är .. att tändsatsen ej innehåller fosfor i någon form och att de endast kunna tändas mot ett med röd fosfor preparerat plån. 3UB 8: 819 (1939). —
-UTRUSTNING~020 l. ~200. (Flygaren) är ansvarig för att .. (passagerarna) göras förtrogna med flygplanets säkerhetsutrustning såsom fastbindningsanordningar, fallskärm och dylikt. Söderberg PrFlygl. 1: 53 (1935). —
-UTSKOTT~02 l. ~20. i sht i fråga om förh. under o. efter franska revolutionen, i sht i uttr. Allmänna säkerhetsutskottet. NationalConventet (i Paris) decreterar, at Commiszionen af de Tjugufyra, jämte Lagstiftnings- och Almänna SäkerhetsUtskotten skola hwardera .. utnämna 3 Ledamöter. SP 1792, nr 299, s. 3. Säkerhetsutskottet, Frankrikes nya fruktansvärda polismyndighet på .. tolv män, som både utfärdade arresteringsorder, övervakade fängelserna och till sist utvalde dem som skulle ställas inför revolutionsdomstolen. Almquist VärldH 7: 153 (1928). —
-VAKT. vakt(hållning) med uppgift att värna ngns l. ngts säkerhet, skyddsvakt; äv. (o. i sht) konkret, om (person i) vaktstyrka; äv. mer l. mindre bildl. Påfven begärde af Frimont en säkerhets-vakt, att skydda .. (Rom) mot Neap(olitanska) partigängares tilltagsenhet. SC 1: 1039 (1821). För Europas skull, som säkerhetsvakt för dess kultur mot lägre orientaliska raser, har den österrikiska staten .. lefvat i alla tider. Kjellén Storm. 1: 62 (1905). När (generalen) .. hörde säkerhetsvaktens hastiga steg snabbt komma närmare, bröt han pannans skinn i djupa veck. Essén KessSthm 99 (1916). Flottans säkerhetsvakt vid våra kuster (har) inskränkts till minsvepning. VFl. 1919, s. 28. SvFlH 2: 135 (1943). —
-VELOCIPED. (†) om kedjedriven cykel, ”säkerhetsmaskin”. (Under sista velocipedåret) kommo 658 olika täflingar till afgörande, hvaraf 506 för tvåhjulingar .. 8 för enhjulingar (monocycles) och 9 för säkerhetsvelocipeder. TIdr. 1886, s. 15. Kulturen 1980, s. 4. —
-VENTIL. särsk. på ångpanna l. gasbehållare o. d., om ventil avsedd (att ge säkerhet gm) att förhindra överbelastning l. explosion o. d. till följd av för högt (gas)tryck; äv. mer l. mindre bildl. Broling Ångb. 24 (1816). Säkerhetsventilen som placeras på kokkärlets lock eller öfre del ofvanföre vattnet, utgöres vanligen af en större eller mindre hylsa af messing uti hvilken en kon af samma ämne är lufttätt inslipad. Almström KemTekn. 1: 114 (1844). Läran, att vulkanerna äro säkerhetsventiler. Lindström Lyell 3 (1859). Emigrationen .. är er (dvs. européernas) säkerhetsventil! Wijkander OSam 6 (1875). (De flesta erkänner) att pressen är nödvändig såsom säkerhetsventil för det missnöje, som råder hos stora lager af befolkningen. NordT 1892, s. 237. Helena var nödvändig för honom som biktmoder och säkerhetsventil för alla de starka känslor han inte kunde ge utlopp åt på annat sätt än i samtal med .. henne, som han visste förstod. Vallquist HNyblom 95 (1987). —
-VEV. om vev konstruerad för att ge säkerhet gm att inte slå tillbaka (se slå tillbaka 2) om den släpps. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 288. På begäran kan domkrafterna mot merkostnad förses med s.k. säkerhetsvev, en anordning bestående av en friktionsbroms, som gör att veven kan släppas i vilket läge som helst utan att lasten ändrar läge. SvByggkatal. 1955, s. 69. —
-VÄXEL. jfr -spår. Säkerhetsväxlar .. hafva till ändamål de fordons afledande, hvilka af misstag från ett sidospår röra sig mot ett hufvudspår vid samma tid som tåg framgå på detta. 2UB 9: 169 (1905). —
-ZON. om (markerat) område avsett att ge skydd l. säkerhet (åt ngn); jfr -bälte 2. Swing 1920, nr 2, s. 11. Begäran (om trupptillbakadragande) framfördes av den nordkoreanske generalmajoren Kang Sang Ho vid ett möte med FN-representanterna i den demilitariserade säkerhetszonen. DN(B) 1958, nr 293, s. 18. Övergångsstället är den gåendes säkerhetszon. BilskolLb. 103 (1959). —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. om åtgärd vidtagen för att uppnå (större) säkerhet; jfr -steg. Lugnet var återstäldt .. men de militäriska säkerhetsåtgärderna fortforo. SvT 1852, nr 18, s. 4. (Fråga) angående säkerhetsåtgärderna vid transport av värdepost: Vilka åtgärder har vidtagits för att trygga säkerheten för transport av värdepost? RiksdP 1972, nr 24, s. 69. —
(3) -ÖVERLÅTELSE. jur. överlåtelse (på ngn) av säkerhet. Säkerhetsöverlåtelse, avseende byggnad å ofri grund, har enligt svensk rättstillämpning ansetts medföra sakrättslig verkan redan i och med avtalet. 1NJA 1952, s. 409.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content