publicerad: 1956
REFORM refor4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-form 1773 osv. -forme c. 1805. -formen, sg. best. 1750 osv.)
Etymologi
(med utgångspunkt i de bestående förhållandena o. utan revolutionära åtgärder o. d. vidtagen) förändring l. nydaning l. ombildning (i sht till det bättre) av sociala l. politiska l. ekonomiska förhållanden l. av sed(vänja) l. praxis o. d.; reformering, omorganisering; stundom övergående i bet.: utveckling; vanl. konkretare, om åtgärd l. beslut o. d. som leder till sådan förändring l. nydaning osv.; stundom övergående i bet.: förbättring, framsteg, modernisering. Schück VittA 5: 57 (i handl. fr. 1750). Stora Reformer förestå i Militaire och Civil staten. Kellgren (SVS) 6: 294 (1790). Reformen af brottmåls-lagarne. Geijer I. 6: 128 (1839). En .. reform af människans seder. Nyblæus Forskn. I. 2: 82 (1875). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 110 (1947). — jfr BOSTADS-, FRÖKEN-, FÖRFATTNINGS-, JORD-, LAG-, MYNT-, PARLAMENTS-, REPRESENTATIONS-, RÄTTSKRIVNINGS-, SAMHÄLLS-, SKOL-, STAVNINGS-REFORM m. fl. — särsk.
a) (i sht förr) om förbättring av klädedräkt (för kvinnor o. barn) i hygieniskt o. praktiskt avseende o. d. Reformdrägten XVII (1885). NF 20: 539 (1897). jfr DRÄKT-REFORM.
b) (numera bl. tillf.) polit. om representationsreform. Lefve Reformen! Allmän Valrätt! SErikÅb. 1942, s. 77 (1848).
Ssgr: (b) REFORM-ADRESS. (†) om adress (se d. o. 3 b) innehållande yrkande på en representationsreform. De Geer Minn. 1: 274 (1892). —
-ANDA. anda (inom ett samhälle l. en samhällsgrupp l. ett politiskt parti o. d.) som utmärkes av benägenhet för (att genomföra) reformer. SvStadsförbT 1933, Jubil. s. 10. —
-ARBETE~020. arbete l. strävan l. värksamhet o. d. för att genomföra en l. flera reformer. Bremer NVerld. 1: 204 (1853). —
(b) -BANKETT. [efter fr. banquet réformiste] hist. om sällskaplig sammankomst l. bankett varvid reformer av valsättet o. d. diskuterades av mot ett lands regering oppositionellt inställda personer; särsk. dels om förh. i Frankrike på 1840-talet, dels om förh. i Sverige 1848 o. följande år; särsk. i sg. best., om en dylik bankett i Stockholm den 18 mars 1848 (vilken ledde till de s. k. marsoroligheterna). Den stora reformbanketten ingifver vederbörande (i Paris) stora bekymmer. AB 1848, nr 47, s. 2. Det är i dag som reformbanquetten skall äga rum i La Croix salong (i Sthm). Edholm SvunnD 115 (1848). —
-BESLUT. beslut (se d. o. II 1) om genomförande av en l. flera reformer. Reuterdahl SKH III. 2: 344 (1863). —
-BILL. [efter eng. reform bill] (om ä. engelska förh.) hist. bill (se bill, sbst.5) innehållande förslag om (författnings)reform(er). AB 1831, nr 246, s. 2. —
(a) -BOMULL. [efter t. reformbaumwolle] (†) ett slags av den tyske läkaren J. H. Lahmann († 1905) förordad, för underkläder avsedd trikåväv av egyptisk bomull; jfr lahmanns-underkläder. HälsovFlygskr. 25: 3 (1896). Wretlind Läk. 7: 105 (1899). —
-BORD. (förr) benämning på ett slags (litet) hopfällbart, lättransportabelt bord. BoupptVäxjö 1896. —
-DIGER. (mera tillf.) fylld av l. rik på reformer. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 244 (1847; om språk). —
(a) -DRÄKT. [jfr t. reformkleid, -anzug] (förr) för kvinnor (l. flickor) avsedd (löst sittande) rak o. helskuren dräkt l. klänning. Reformdrägten. (1885; boktitel). 2SvUppslB 28: 117 (1954). —
(b) -FEST. (förr) om fest firad med anledning av den svenska representationsreformens genomförande 1865. Reformfesten i Upsala 1865. Strindberg TjqvS 2: 162 (1886). —
-FRÅGA, r. l. f. jfr fråga, sbst. 3. Frey 1846, s. 61. De stora sociala reformfrågorna. AB 1889, nr 255, s. 2. —
-FÄNGELSE. [efter eng. reformatory] (om nordamerikanska förh.) fångv. benämning på ett slags korrektions- l. straffanstalt för (förbättring av) unga (förstagångs)förbrytare, uppfostringsanstalt. Salomon AmerReformfäng. 5 (1908). —
-FÖRBUND. särsk. i uttr. Sveriges religiösa reformförbund, benämning på en 1929 stiftad sammanslutning som bl. a. betonar nödvändigheten av en ny kyrkoreformation o. icke vill binda sig vid några bekännelseformler. SvD(A) 1929, nr 128, s. 3. —
(a) -FÖRKLÄDE~020, äv. ~200. (förr) om ett slags (ärmlöst) klännings- l. rockliknande förkläde. KatalÅhlénHolm 1908—09, s. 46. —
-FÖRSÖK. [jfr t. reformversuch] jfr försök 2. Erik-Jansismen är ock ett reformförsök, men inom den Evang. Lutherska kyrkan. Frey 1845, s. 532. —
-HETS. (vard.) om jäkt l. hets (se hets, sbst.2 3) i strävan att genomföra snabba reformer. SvD(A) 1929, nr 130, s. 7. —
-IVER. (brinnande) intresse för (genomförande av) reformer, (stark) reformvänlighet. Bolin Statsl. 2: 236 (1871). —
-IVRIG. om person l. sinnelag o. d.: reformivrande; äv. om tid l. period: präglad av reformiver. Böttiger 5: 45 (1867, 1874). KyrkohÅ 1913, s. 70. —
-JUDE. [jfr t. reformjude] (i fackspr.) (liberal) jude som icke håller fast vid (alla) de ortodoxa judarnas (gamla) regler rörande gudstjänster o. måltider o. d. MissionTIsr. 1874, s. 136. —
-JUDENDOM~002. [jfr t. reformjudentum] (i fackspr.) om reformjudarnas religion o. ritual o. d., liberal judendom. 2NF 32: 998 (1921). —
-KATOLICISM. [jfr t. reformkatholizismus] teol.
-KATOLIK. [jfr t. reformkatholik] teol.
-KINES. hist. i fråga om förh. i Kina omkring 1900: anhängare av ett parti som krävde reformer inom Kinas administrativa o. militära system. Laurin Folkl. 266 (1915). —
-KOKARE, r. l. m. (†) kok. benämning på ett slags kokapparat konstruerad för ångkokning av grönsaker o. d. AB(L) 1895, nr 271, s. 7. Abelin MTr. 124 (1902). —
-KONSILIUM. [jfr t. reformkonzilium] (om medeltida romersk-katolska förh.) kyrkl. om konsilium (se konsilium, sbst.1) l. kyrkomöte sammankallat för att reformera kyrkan o. påvedömet. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 41 (1898). —
-KVINNA. (mera tillf.) om kvinna som arbetar för (sociala l. politiska o. d.) reformer. Hellström RedKav. 136 (1933). —
-KÄMPE. (mera tillf.) jfr kämpe, sbst.1 2. Den åldrige publicisten och reformkämpen L. J. Hierta. Samtiden 1873, s. 772. —
-LINJE. om linje (se d. o. 11 e) l. tillvägagångssätt l. handlingsprogram som ngn väljer l. följer för att uppnå en (viss) reform l. (vissa) reformer; äv. konkret, i utvidgad anv., i pl., om skrift o. d. innehållande ett program för genomförandet av en reform l. reformer. 2NF 7: 1454 (1907; konkret). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 39 (1947). —
(a) -LIV. (i sht förr) ss. ersättning för korsett l. snörliv använt, till kvinnodräkten hörande liv (se d. o. II 5 a α) som i allt väsentligt följer kroppens linjer (o. icke snöres åt på ett olämpligt l. ohygieniskt l. skadligt sätt) o. (vanl.) är försett med knäppning fram o. snörning bak (o. vanl. saknar fjädrar l. planschetter). Hallsten o. Lilius (1896). Reformliv .. av prima silvergrå parkum m(ed) vacker galonmontering. KatalÅhlénHolm 112: 29 (1936). —
-LÄROVÄRK~002. (förr) om lärovärk där pedagogiska reformer genomförts (t. ex. samundervisning för gossar o. flickor, utbildning av individuella anlag o. d.). Reformläroverket ”Nya elementarskolan”. Grimberg SvH 576 (1909). —
-MAN ~man2. om person som kräver l. försöker genomföra en reform l. reformer. Verd. 1891, s. 268. särsk. hist. om reformkines. Nyström NKina 1: 232 (1903, 1913). —
-MERKANTILISM. nat.-ekon. benämning på en modifierad form av merkantilism, bl. a. innebärande vissa strävanden efter handelsfrihet. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 607 (1912). —
-MÖTE. (i sht förr) om (politiskt) möte (se d. o. 6) varvid en (viss) reform l. (vissa) reformer påyrkas; särsk. till b, om dylika möten i Sverige 1848—65, vid vilka genomförandet av en representationsreform påyrkades. Callerholm Stowe 319 (1852). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 374 (1947; om engelska förh.). —
-OPERA. [jfr t. reformoper] mus. om av den österrikiske kompositören C. W. von Gluck († 1787) komponerad opera vari musiken avser att uttrycka librettons psykologiskt motiverade handling på ett enklare sätt än i äldre operor; stundom äv. om sådan opera av annan kompositör. Det genomgående draget i Glucks reformoperor är sannfärdighet. Wegelius MusH 281 (1892). 2SvUppslB 21: 1087 (1952). —
-OVILLIG~020. (mera tillf.) ovillig att genomföra l. acceptera (en l. flera) reformer, reformfientlig. Cederschiöld Manh. 238 (1916). —
-PARTI. [jfr t. reformpartei, eng. reform party] polit. (politiskt) parti som arbetar för genomförandet av (vissa) reformer. Lundell (1893). Ett borgerligt reformparti. SvD(B) 1945, nr 206, s. 4. —
-PAUS. i sht polit. om (längre l. kortare) uppehåll l. paus i reformarbete. DN(A) 1938, nr 97, s. 3. —
-PEDAGOGIK. [jfr t. reformpädagogik] i sht pedag. pedagogisk riktning som syftar till reformer i uppfostran o. undervisning. 2NF 24: 1111 (1916). —
-PERIOD. period varunder (många l. viktiga) reformer genomföras l. ha genomförts. Finland 123 (1893). —
-PLAN, r. l. m. plan (se plan, sbst.1 II 2) för l. på genomförande av en l. flera reformer; särsk. i pl. Rydberg Ath. 260 (1859). —
-POLITIK. politik (se politik, sbst. 3) som syftar till genomförande av en l. flera reformer. 2NF 1: 28 (1903). —
-PROGRAM. i sht polit. program (se d. o. 4) som innehåller krav på en l. flera reformer. Schybergson FinlH 1: 446 (1887). —
-RÖRELSE. [jfr t. reformbewegung, eng. reform movement] rörelse som har ss. mål att (försöka) genomföra en (viss) reform l. (vissa) reformer. IllSvH 6: 167 (1881). —
-SKOLA, r. l. f. [jfr t. reformschule, eng. reform school]
1) i sht pedag. skola vari reformpedagogikens metoder tillämpas. Samskolans betydelse som reformskola. DN 1893, nr 8814 A, s. 2.
2) (tillf.) om orgelskola (se d. o. 3) vari nya (undervisnings)metoder o. d. tillämpas. Nilson Pedalspeln. 6 (1884).
3) [efter eng. reformatory school] (i sht om engelska o. nordamerikanska förh.) om skola för vanartiga barn; reformfängelse. NF 5: 656 (1882). Grebst Året 57 (1913).
-STAVARE. (tillf.) om person som påyrkar l. tillämpar en stavningsreform. OrdförtSvSpr. IX (1916). —
-STRID, r. l. m. strid l. stridighet i samband med (krav på l. genomförande av) en reform l. reformer; särsk. i pl. IllSvH 6: 144 (1881). —
-STRÄVAN. strävan att genomföra en (viss) reform l. (vissa) reformer. Spångberg StMän 2: 184 (1921). —
-SYFTE. syfte att genomföra en (viss) reform l. (vissa) reformer; särsk. i uttr. i reformsyfte. 2NF 18: 443 (1912). —
-SYNOD. (om medeltida romersk-katolska förh.) kyrkl. = -konsilium. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 14 (1898). —
(b) -SÄLLSKAP~02, äv. ~20. (förr) polit. om sammanslutning (i Sverige i mitten av 1800-talet) som hade till syfte att värka för en representationsreform. Frey 1848, s. 306. —
-TANKE. tanke(n) att genomföra en (viss) reform l. (vissa) reformer; äv. (särsk. i pl.) om tanke l. åsikt som ingår i en reformplan l. ett reformprogram. ASScF 16: 200 (1888). Konow Hind. 212 (1927). —
-TURK. om förh. under 1800-talet: turk som (tillhörde ett parti som) arbetade för politiska o. sociala o. d. reformer (efter mönster av västerländska förh.), ungturk. Heidenstam End. 99 (1889). —
(a) -UNDERKLÄDER~0020, pl. (förr) om ett slags hygieniska o. praktiska (dam)underkläder; jfr -dräkt, -liv. Sömnadsb. 416 (1915). —
-VÅG; pl. -or. om en serie l. ett antal (samtidigt genomförda) reformer. Den sociala reformvåg, som f. n. går öfver Amerika. Koch EmigrLand 198 (1910). —
-VÄG.
1) i uttr. i reformväg, i fråga om en reform l. reformer, när det gäller en reform l. reformer. Någonting stort eller genomgripande i reformväg. Leijonhufvud Minnesant. 369 (1843).
2) (tillf.) i uttr. på reformvägen, på vägen mot en reform l. reformer. Det andra steget på reformvägen (till ett nytt skolsystem). Verd. 1883, s. 8. —
-VÄN, m.||ig. [jfr t. reformfreund, eng. friend of reforms, fr. ami des réformes] person som är vän l. anhängare av l. förkämpe för en (viss) reform l. (vissa) reformer; särsk. (förr) polit. till b, om person som arbetade för genomförande av en representationsreform. Crusenstolpe Ställn. 9: 31 (1844). 2SvUppslB 23: 1010 (1952). —
-VÄNLIG. [jfr t. reformfreundlich] jfr -vän. Schulthess (1885). Ett parti, som försöker spela radikalt och reformvänligt. MorgT 1948, nr 244, s. 11.
-VÄRK, n. jfr -arbete, -värksamhet. Boëthius HistLäsn. 2: 155 (1898). Luthers stora reformverk. Bååth WagnerS 3: 95 (1905). —
-VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. värksamhet för genomförande av en (viss) reform l. (vissa) reformer. Tegnér Armfelt 3: 373 (1887). —
-ÅTGÄRD~02. om åtgärd för genomförande av en (viss) reform l. (vissa) reformer. Verd. 1887, s. 14. —
-ÖGA. oftalm. benämning på ett slags konstgjort öga l. ögonprotes som helt utfyller ögonhålan. Löwegren Oftalm. 88 (1923).
Avledn.: REFORMISM104, r. [jfr t. reformismus, eng. reformism, fr. réformisme] (i sht i fackspr.) om åsiktsriktning l. politik o. d. som syftar till genomförande av en (viss) reform l. (vissa) reformer. Frågan om reformismen inom religionen över huvud kan uppstå inom en organiserad kyrka. SvD(B) 1943, nr 220, s. 9. särsk.
a) teol. om den riktning inom den romersk-katolska kyrkan på 1500-talet som eftersträvade kyrkliga reformer (på humanismens grund), men icke önskade bryta med påvestolen. KyrkohÅ 1918, LittÖ. s. 56. Reformismen, .. som i Erasmus från Rotterdam hade sin främste förkunnare. SvFolket 3: 110 (1938).
b) polit. om en riktning inom arbetarrörelsen som eftersträvar en reformpolitik under lagbunden demokratisk ordning (o. utan revolutionära åtgärder); äv. om en riktning inom den svenska fackföreningsrörelsen, som lägger huvudvikten vid förbättringen av arbetarnas levnadsvillkor (äv. inom det bestående samhällets ram). Norrskensfl. 1927, nr 152, s. 1. 2SvUppslB 9: 79 (1948). —
REFORMIST104, m.||ig. [jfr t. o. eng. reformist, fr. réformiste] i sht polit. person som kräver l. arbetar för o. d. en (viss) reform l. (vissa) reformer (i sht på det politiska l. sociala området); reformvän, reformivrare; äv. (förr) till b, om person som krävde l. arbetade för en representationsreform. SC 1: 7 (1820). Det 5:te privilegierade ståndet: tjufvarne, hvilket våra reformister i och utom regeringen tillskapat. LFRääf (1852) hos Ahnfelt Rääf 357. Wägner i 3SAH LIX. 2: 59 (1948). särsk.
Avledn.: reformisteri, n. (†) reformlusta. Radicalism, rabulism, kannstöperi och reformisteri höra tiden till. FoU 21: 79 (1845). Frey 1847, s. 81. —
REFORMISTISK1040, adj. [jfr t. reformistisch] adj. till reformism o. reformist. Livijn 2: 330 (1842). särsk.
Spoiler title
Spoiler content