publicerad: 1957
RESANDE re3sande2, m.||ig.; best. -en; pl. = (Schmedeman Just. 893 (1685) osv.) ((†) -er Schiller SvSpr. 38 (1855)).
Ordformer
(förr äv. rees-)
Etymologi
(Anm. I obest. form sg. o. pl. kan ordet stundom äv. uppfattas ss. hänförligt till RESA, v.1 1 e α). person som reser l. företar resor; ofta: person som befinner sig (l. beger sig ut) på resa; resenär (se d. o. 3); stundom: passagerare; äv. om person som på resa tar in l. (för kortare tid) bor ngnstädes l. som från annan ort kommit till en plats på (kortare) besök o. d.; jfr RESA, v.1 1 e α o. anm. ovan. Rum för resande, ofta om enklare logi för resande. (Sv.) reesande, (lat.) Viator. Linc. Tttt 1 a (1640). Jag skickar detta med en resande til Holland. LinkStiftsbibl. Brev 3/3 1718. (Tobakspipan), den ensamme resandens gode vän, hade för några dagar sedan svikit mig. Kongo 2: 447 (1888). Ingen af de fyra resandena .. svarade på .. (Don Quijotes) utmaning. Lidforss DQ 1: 608 (1891). Såsom resande anses enligt denna författning (angående hotell- o. pensionatsrörelse) en var, medan han uppehåller sig å ort, där han icke är mantalsskriven. SFS 1917, s. 1093. Är herrn resande på stan? Engström Mem. 13 (1927). Peringer .. var (antikvitets-)kollegiets flitigaste resande. Schück VittA 4: 128 (1935; i fråga om resor för avbildning av runstenar). — jfr FORSKNINGS-, GENOMGÅNGS-, JORDENRUNT-, JÄRNVÄGS-, LÅNGVÄGA-, MARKNADS-, MED-, TILL-, UPPTÄCKTS-, ÖKEN-, ÖVERGÅNGS-RESANDE m. fl. — särsk.
a) reseagent; särsk. handelsresande; äv. i sådana uttr. som resande för (en firma o. d.), äv. resande i papper l. glas o. d.; jfr RESA, v.1 1 b ζ β'. Han .. fick anställning som ”resande” hos handelshuset Pettersson & Lundström. SöndN 1866, nr 42, s. 3. Anställning såsom resande på mellersta Sverige. SDS 1900, nr 35, s. 4; jfr PÅ I 23 d δ. Därs. 1907, nr 122, s. 4 (: för). Resande i cigarrer. Auerbach (1913). Fredrik Tengwall, Fosfatens resande, sågs ej mycket på kontoret. Henning HbgMinn. 1: 17 (1950). jfr BOK-, HANDELS-, PROV-, PROVISIONS-, UR-, VIN-RESANDE m. fl.
b) [sannol. utgående från en parodierande travestering av gästgivarordningen med bestämmelsen, att gästgivare vore skyldig att till resandes bekvämlighet sätta ”stång i vägg”, men däremot icke vore ansvarsskyldig, om resanden vid begagnandet av anordningen bleve biten av gris, vilket vore resandens ensak (se Holm 3BevO 257 (1948))] (vard.) i uttr. det vare l. är o. d. resandes l. resandens ensak, i utvidgad anv., liktydigt med: det vare osv. vederbörandes ensak (se ENSAK 3) l. däri får vederbörande göra som han vill o. själv ta riskerna l. det får vederbörande själv stå för o. d.; jfr RESA, v.1 1 e α β'. Vill någon .., trots allt, tro på hjälp från .. (homeopatin), vare det resandes ensak! Söderström LäkKvacksalv. 175 (1926).
c) (i sht i vitter l. högre stil) i utvidgad l. bildl. anv. (jfr b), motsv. RESA, v.1 2; särsk. dels med tanke på jordelivet ss. en resa (jfr RESA, v.1 2 d), dels med tanke på ngns hädanfärd (jfr RESA, v.1 2 e). Wi .. äre nu här i werldenne stadde såsom resande och wandringzmän på wår reso. Swedberg SabbRo 1037 (1690, 1712); jfr huvudmomentet. Han (dvs. Gud) lär' en så wälkommen Gäst / Ha' länge wäntat, som du äst, / En resande från jorden. Frese VerldslD 82 (1713, 1726). Det skönaste blir icke vår hvardagsgäst, det skönaste är en resande, som blott besöker. Runeberg 3: 295 (1837). Äro vi icke alla resande genom lifvet! Bremer GVerld. 1: IV (1860). Sandström NatArb. 2: 21 (1910).
Ssgr: RESANDE-BOK; pl. -böcker. på hotell o. d.: bok (liggare) vari nyanlända gäster anteckna sina namn jämte hemvist, ankomstdag o. d.; ngn gg äv.: besöksbok (vid institution o. d.) vari resande (turister o. d.) anteckna sina namn (jämte hemvist m. m.). En person, som .. inskrifvit sig som litteratör J. W. Bergman i hotellets resandebok. ST 1898, nr 2688 B, s. 1. I klostrets resandebok visade man mig kejsar Maximilians av Mexiko .. namn. Lagergren Minn. 5: 15 (1926). Karlzén BlåNov. 185 (1951). —
(a) -DISTRIKT. (av firma fastställt) distrikt för handelsresandes värksamhet; jfr rese-distrikt. Carlbaum Mem. 155 (1930). —
-GRABB. (i vissa kretsar, vard. l. slangfärgat) om pojke l. yngling som drar omkring från ort till ort (ss. nasare o. d.) för att söka arbete. Ahlin Tåbb 93 (1943). —
-HEM, n. (i Finl.) hus l. våning (med mera anspråkslös karaktär än ett hotell) med rum till uthyrning för resande, enklare hotell. Hufvudstadsbl. 1911, nr 76, s. 11. Böök ResSv. 218 (1924; i Rovaniemi). —
-KAMRAT. (mera tillf.) särsk. till a, om yrkesbroder till handelsresande. Carlbaum Mem. 105 (1930). —
-KONTROLL. (av polismyndighet o. d. utövad) kontroll över resande. Resandekontrollen är (vid hotell- l. pensionatsrörelse av ringa omfattning) inskränkt till att omfatta allenast utlänningar. 2NF 36: 475 (1924). —
-KORT, n. (mera tillf.) på hotell o. d.: kort (blankett) varpå nyanländ gäst antecknar sitt namn jämte hemvist, ankomstdag o. dyl. o. som (numera bl. i fråga om utlänningar) gm hotellets osv. försorg inlämnas till polismyndighet, anmälningskort för resande; jfr -bok. Thorén Herre 183 (1942). —
-LISTA, r. l. f. lista över resande (som medfölja på en resa, t. ex. med ett fartyg, l. som anlänt till en plats l. tagit in på ett hotell o. d.). Jag bor på Stadshotellet här, och ens namn kommer ju på resandelistan i tidningen. Kleen MSommar 131 (1896). IllSvOrdb. (1955; om passagerarlista). —
-RUM, n. rum avsett för uthyrning till resande; jfr hotell-rum. LdVBl. 1887, nr 28, s. 4. Paulsson SvStad 1—2: 596 (1950). —
-RÄKNING. (i fackspr.) räkning av antalet resande (på tåg o. d. för utrönande av resandefrekvens). SvD(A) 1920, nr 300, s. 3. —
-STRÖM, r. l. m. oeg., om mängd av resande, betraktad ss. en ström: (folk)ström av resande. GHT 1895, nr 156, s. 3. En resandeström söderifrån vällde ut på planen (framför Centralstationen). Stiernstedt Bank. 289 (1947). —
(a) -ÅR. (ngns) år ss. handelsresande; i sht i pl. Under mina 15 första resandeår. Carlbaum Mem. 147 (1930).
Spoiler title
Spoiler content