SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SEDAN se3dan2 l. (i sht i vard. o. poetiskt spr.) SEN se4n l. sen4 l. sän4 (sen (ĕ) Weste; rimmande med känn Bellman (BellmS) 1: 15 (c. 1770, 1790); rimmande med ben Därs. 2: 81 (c. 1766, 1791)), adv., prep. o. konj.
Ordformer
(sea c. 1695 (i bygdemålsfärgad framställning). sean 1693. sedan (-ee-, -nn) 1523 osv. seden (-ee-, -nn) 15271647. seen 16241711. se'n 1701 osv. sen' 1723. sen 1663 osv. senden 1593. senn 16981772. sidan (-ii-, -nn) 15241614. siden (-nn) 1521 (: side(n)), 15251587. siiden (-ij-) 15231561. sydhen (sz-) 15281538. sädan (-nn) c. 15801682. säden 16051625. sädn 1619. sädän 1596. sähn 16511652. sän 16201756. sänn c. 1711)
Etymologi
[fsv. siþan, sedhan, sin; jfr fgutn. sen, sv. dial. sena, sea, sina (Hof DialVg. 250, 251 (1772)), senn, sänn, senna, sänna, sinn, sinna m. fl. former, d. siden, nor. siden, fvn. síðan, fsax. siððon, mnl. siden(t), mht. sidunt, sident; till stammen i SID, i bet.: sen; jfr med avs. på bildningen MEDAN; formen sen har utvecklats gm kontraktion av sedan i svagtonig ställning; beträffande uppkomsten av I 6 se under detta mom.]
I. adv.
1) ss. temporalt adv., betecknande att ngt inträffar l. äger rum vid en tidpunkt l. under en tidrymd som följer efter (är senare än) en annan (angiven l. på annat sätt bestämd) tidpunkt l. tidrymd l. efter avslutandet av en viss handling l. ett visst skeende: vid en senare tidpunkt l. ett senare tillfälle, någon tid l. gång l. något senare, därefter; efteråt; sedermera; längre fram, om en stund; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 2, 4 l. 5. Jag kommer sedan, jag har inte tid just nu. Gör det, innan du reser, för sen blir det för sent. Vi får väl se sen, just nu kan jag ingenting lova. Jag har inte träffat honom efter studentexamen; vad blev det av honom sedan? OPetri Tb. 5 (1524). Så är gudz rijke som en man kastadhe ena sädh j iordhena, och lagde sigh sidhan soffua. Mark. 4: 26 (NT 1526). (De första munkarna) leffde strengeliga, men the sålde icke theras godha gerningar som sidhan skeedt är. OPetri 1: 504 (1528). Effter wij inthet ther aff (dvs. om förordnande av krigsöverste) förnumme mädann E. K. M:tt ännu war her i Riket, eij heller sädann nogenn beskied der om bekommitt haffue. HB 2: 261 (1594). Ingiald .. lät sammandraga (landets lagar) uti et enskylt wärk, Wigers flockar kalladt, som sedan tiänte til grundwal för Uplands Lagen. Lag 1734, Föret. s. 2. ”Har något ledsamt händt? Ack säg, hvad är det?” ”Jag skall säga dig det sedan!” Bremer Grann. 2: 171 (1837). Jag knarrade så väldigt med sängen, så till sist satte Bosse sig upp och rev sig i håret. Och sen väckte han Lasse, och de smög sig ut på vinden och nedför trappan. Lindgren AllBarn 16 (1946). — särsk.
a) (i sht ngt vard.) i förb. sedan så l. sedan .. så (jfr 4 a α, 5 a, c α), förr äv. så sedan, (och) därefter. St. av Est. 8: 14 (Bib. 1541). Sedan när min Fader något widare ifrån mig gången war, och jag vtaf obetäncksamhet blef på samma rummet stående, och the nu sågo, at min beskyddare war borta, så omringade mig 5 eller 6 stycken (av pojkarna). Humbla Landcr. 18 (1740); jfr 4 a α. Sen så utarbetas .. (utkasten) av en högt avlönad författare, som själv trätt i skuggan. Norling Mänskl. 203 (1930).
b) (†) i det tautologiska uttr. sedan därefter l. därefter sedan, därefter, sedan. Thereffter sedan. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). (Kristianstad gav sig åt svenskarna) under Fiendens åsyn. Sedan därefter, då den Danske sig undan drog, fölgde Hans Maj:t efter. HC11H 7: 151 (1715).
c) (numera bl. tillf.) ställt omedelbart framför en titel, ss. adverbial i en elliptisk sats l. satsförkortning, betecknande att ngn (som vid den tidpunkt som framställningen avser innehar en annan titel l. saknar sådan) vid en senare tidpunkt bär (o. är känd under) den angivna titeln; jfr SEDERMERA, adv.1 I 1 b. En äldre broder, sedan jägmästare och riksdagsman, var kamrat med min bror Gustaf. De Geer Minn. 1: 21 (1892). Läraren vid navigationsskolan J. J. Åstrand — sedan observator i Bergen. Warburg Rydbg 1: 158 (1900).
d) i vissa, numera bl. tillf. använda uttr., med mer l. mindre klart framträdande komparativ bet.; jfr 4 e.
α) med bestämning som anger hur mycket senare ngt inträffar, t. ex. något l. litet l. långt sedan, något l. litet l. långt senare. Nogodt sedan. BtÅboH I. 13: 126 (1638). Litet sedhan siälades Konungen. Stiernhielm Fateb. D 2 a (1643). På Island avskaffades holmgången omkring år 1000; i Norrige omkring 1010, men i Sverige långt sedan. Holmberg Nordb. 503 (1854).
β) i uttr. förr eller sedan o. d., förr l. senare (se för övr. FÖRR, adv. I 2 b); i vissa fall utan bestämd avgränsning från 2. Widh then tijdhen noghot förr eller sedhan bleeff drötning Blanka dödh. OPetri Kr. 138 (c. 1540); jfr α. Hwarken förr eller sedan. Rudbeck Atl. 1: 240 (1679). (De romerska soldaterna som rövat gods från kyrkorna) hafwa .. alt hwad the seen eller förr äröfrat, förlorat. Isogæus Segersk. 951 (c. 1700); jfr 2.
γ) i uttr. till sedan, till ett senare tillfälle, till senare. Andersson Plautus 33 (1901).
e) (†) övergående i bet.: då (se DÅ, adv. I 1 c). (Jesus) wart haffder vthaff andanom in vthi öknena, och frestadhes fyretiyo daghar aff dieffwulen, och ååt intit vthi the daghar vthan thå the ändadhe woro, sedhan hwngradhe honom. Luk. 4: 2 (NT 1526; äv. i Bib. 1703).
2) ss. temporalt adv., betecknande att ett visst tillstånd l. förhållande råder (oavbrutet l. då o. då) ända från en viss (angiven l. på annat sätt bestämd) tidpunkt l. tidrymd l. tiden för en viss handling l. ett visst skeende allt framgent l. intill innevarande l. en viss (angiven l. på annat sätt bestämd) tid(punkt): (hela tiden) efter l. ända från den tiden l. dagen l. stunden, (ända) sedan dess; allt framgent; därefter; i förb. med negation äv.: (icke) längre l. mera; i vissa fall svårt att skilja från 1 l. 4. SthmSkotteb. 3: 188 (1521). När the gingo vp vthwr watnet, toogh herrans ande Philippum bort, och then snöpte sågh honom intit sedhan. Apg. 8: 39 (NT 1526; Bib. 1917: icke mer). Thet skeedde sedhan, at helfften aff the vnga män giorde arbetet, the andra helfften höllo spetz, sköldar, boghar och pantzar. Neh. 4: 16 (Bib. 1541; Bib. 1917: från den dagen). Öfuer twå dagar thet ähr (sedan Thisbe blev kär i Pyramus): / Senast hon i templet waar, / Blef thz oss först uppenbaar. / Sedan haar hon så underligh warit. Asteropherus 33 (1609). Sådant skeer och medh Hoorkonor som sätias på Kåken, .. at ther the tilförende bedriffuo Hoor medh en eller twå, the bliffua sedhan hwars mans Horor. Schroderus Waldt 81 (1616). Han har inte varit hemma sedan? Björn FörfYngl. 114 (1792). Efter afklädandet lästes aftonbön, och sedan fick icke ett ord talas. De Geer Minn. 1: 7 (1892). Moberg DinStund 38 (1963). — särsk.
a) i uttr. allt sedan l. (hopskrivet) alltsedan, se ALLTSEDAN 1.
b) (†) i uttr. (så) sedan som förr l. tillförne, såväl efter som före en viss tidpunkt, fortfarande liksom förut. OPetri 3: 545 (c. 1535). Rikesens rådh badh .. (Sten Sture d. ä.) storligha ther om, at han skulle bliffua widh regementet så sedhan som för. Dens. Kr. 282 (c. 1540). (Domstolarna) betiänte sig af Kyrckiobalken i dömande, sedan som förr (dvs. såväl före som efter Uppsala möte). Kyrkol. 1686, Föret. s. 3 b. Swedberg Lefw. 147 (1729).
3) (numera bl. i a, c, d o. e) ss. temporalt adv. placerat omedelbart efter ett tidsuttr., betecknande att en händelse inträffade l. att ett tillstånd rådde vid en tidpunkt l. under en tidrymd som ligger så långt tillbaka i tiden som det framförstående tidsuttrycket anger. Saa finge vj nogra daga sidan her Bærendz scriffuilse. G1R 1: 201 (1524). Intet är heller skorsteenen lagadt sedan den muurades ny try åhr sedhan. ConsAcAboP 4: 43 (1672). Nederlandet, war någon tämmeligh tijdh sedan, lutter Moras och Skougzmarck. Sylvius Mornay 129 (1674). Min kort sedan afledne fader. VDAkt. 1783, nr 312. (Virginia är) Skön ännu, som trenne somrar sedan, / Och mer tillbedjansvärd. Leopold 1: 133 (1802, 1814). — särsk.
a) i uttr. länge l. långe l. lång l. långt o. dyl. l. längst sedan l. sen l. (hopskrivet) längesedan l. långesedan osv., se LÄNGE-SEDAN resp. LÅNGE-SEDAN o. LÄNGE 2 d α; jfr d, e.
b) i uttr. någon tid sedan förleden, för någon tid sedan. TbLödöse 59 (1587).
c) (numera bl. i Finl., knappast br.) i förb. med ett omedelbart föregående tidsuttr. (angivande en viss tidrymd) o. ett före detta ställt tidsuttr. (angivande en viss tidpunkt l. tidrymd), betecknande att den tidpunkt l. tidrymd som avses ligger så långt tillbaka i tiden, räknat från den av det första tidsuttrycket angivna tidpunkten l. tidrymden, som det senare tidsuttrycket anger. G1R 7: 211 (1530). I dagh 3 vekor sedan. OxBr. 3: 94 (1626). Thet hende att nästkommande wåhr try åhr sedan förreeste uth till Pohland .. een Reuter i Hielmsery sochn. VDAkt. 1658, nr 14. Enl. bref skulle fartyget redan i Fredags vecka sedan varit färdigt at ifr(ån) Stockh(ol)m afresa. Porthan BrCalonius 304 (1796). Jag minns hur jag i dessa dagar ett år sedan vände hem från Köpenhamn. Kræmer Orient. 2 (1866). I dag, ett år sen, for hon hem till Gud. Wulff Dante 165 (1897).
d) (fullt br.) i uttr. det är (så l. så lång tid) sedan o. d.; jfr a. Det är ej längre sedan än det 16:de seculum som Järn manufacturen blef införd i det landet. Widegren (1788). Huru länge sedan är det? Sundén (1888). Det där är femton år sen. Lo-Johansson Förf. 17 (1957).
e) i uttr. för (så l. så lång tid) sedan, se FÖR, prep. I 18 b.
f) i uttr. i tu år sen l. (hopskrivet) i tuårsen, för två år sedan. Wetterbergh Penning. 121 (1847). SDS 1895, nr 346, s. 4.
4) med försvagning av bet. av temporal relation o. med mer l. mindre klart framträdande (bi)bet. av annat samband mellan de ifrågavarande företeelserna; jfr 1, 2.
a) med mer l. mindre klart framträdande kausal l. instrumental l. konsekutiv (bi)bet., övergående i bet.: i o. med detta, med hänsyn därtill; därigenom; tack vare detta; på grund l. ss. en följd därav, därför; då (se DÅ, adv. I 2); alltså, så. G1R 1: 190 (1524). Mången enfaldigh aff hopp om någor bättring, fattar mood och en godh resolution, som honom lyckas, och blijr honom sedan rächnadt för en mandom. Grubb 330 (1665). (Min man) dödade en skurk för mig. Sen tänkte jag bara på hämnd öfver honom. Hallström Than. 44 (1900). Man (är) tacksam, om en kraftig vilja tar ledningen och bestämmer både mål och vägar, så att de övriga sedan endast behöva förtroendefullt följa ledningen. SvTeolKv. 1933, s. 323. Det var prästen och högerbönderna i skolrådet, som bestämde över skolan här, och sedan visste man. Moberg Sold. 90 (1944). — särsk.
α) (numera bl. tillf., vard.) i förb. sedan så; jfr 1 a, 5 a, c α. Häng vthi Dufwornes Nästen then Örten Wijnruthe, / Sedan så måste the skadlige diuren stå vthe. Arvidi 156 (1651).
β) [jfr fin. sitten i motsv. anv.] (i Finl.) med starkt försvagad bet., väsentligen använt bl. för att understryka en utsaga.
α') då (se DÅ, adv. I 7), alltså. Arska .. e en rikti gigolo. Han kan sen int låta en kvinna vara ifred. Cleve Gatst. 73 (1959). Hufvudstadsbl(A) 1964, nr 209, s. 6.
β') i uttr. icke sen, eller hur. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 41 (1964).
b) med mer l. mindre klart framträdande konditional (bi)bet., särsk. med tanke på förefintligheten l. inträdandet av ett visst tillstånd l. fullbordandet av en viss handling o. d. ss. villkor för att ngt skall ske l. få göras o. d.: efter det att l. när l. om detta skett l. gjorts, först därefter l. då; särsk. i förb. med (ss. motsats till) först (se FÖRSTE, adj. II 2 e); stundom svårt att skilja från e. Om så är ath tu offrar thina gåffuo till altaret, och kommer så j hogh, ath thin brodher haffuer någhot emoot tigh, så läg ther thina gåfuo nedh för altaret och gack först bort och förlijka tigh medh thin brodher, och kom sedhan och offra thina gåffuo. Mat. 5: 24 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). Herre latt (dvs. låt) stå thet (dvs. trädet) än nw j thetta året, så lenge iach graffuer om kring thet, och gödher thet, om thet så kunde bära fruct, hwar och icke, hugg thet sidhan bort. Luk. 13: 9 (Därs.; Bib. 1917: ). Få först och flå sedhan. SvOrds. A 6 b (1604). Göden wäl Åkren, bruker och Marken, / Aldrigh sähn ät(en) j bareste Barken. Arvidi 161 (1651). Först arbeta, sedan äta! Östergren (1938).
c) med mer l. mindre klart framträdande koncessiv (bi)bet., övergående i bet.: trots detta, under sådana förhållanden, nu (se NU, adv. I 7 f), då (se DÅ, adv. I 2 c); det oaktat; så; stundom svårt att skilja från d samt 5 c. Carl IX Cat. S 1 b (1604). Hvar enda falsk tanke, hvart enda lågt uttryck, käns såsom en örfil på Smakens kind — och fråga sedan Granskarn: Hvad angår dig Ansers dumheter? Kellgren (SVS) 5: 262 (1793). Seger, magt och ära borta — hvad finns se'n att lefva för? Snoilsky SDikt. 3: 177 (1878). Kom sen och säg att inte verkligheten är underbarare än dikten! Ziedner Lögn 119 (1930). Så klok som han är också! Så genomskådande och klok. Och sen kommer ni här och påstår, att han inte skulle vara riktigt ... klok. Gustaf-Janson ÖvOnd. 80 (1957). — särsk. (i Finl., vard.) i uttr. sen också [jfr fin. sittenkin], ändå; inte sen heller [jfr fin. ei sittenkään], icke ändå. KalSvFolkskV 1913, s. 135. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 41 (1958).
d) för att beteckna ett mer l. mindre markerat motsatsförhållande, övergående i bet.: därefter .. dock, emellertid; däremot; stundom svårt att skilja från 5 c; jfr äv. c. Warder ock menniskionnes hierta fult medh argheet, Och galenskap är j theras hierta så lenge the leffua, sedhan moste the döö. Pred. 9: 3 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). Iag haffwer offta hördt en swagan giffwa tapt / En gång; sän fatta Mod och strijda åter knapt (dvs. raskt l. flinkt l. dyl.). CupVen. C 1 a (1669). Den föda som bragtes kunde .. (lejonet) lämna orörd i timtal utan att kasta en blick därpå och sedan förtära i mörkret. Hallström Than. 35 (1900). Du har gjort många fattiga för att din son skulle bli en rik man. När det sen kommer till kritan, har du ingen son. Bergman Mark. 238 (1919).
e) med tanke väsentligen på ordningsföljden mellan olika företeelser som i tiden följa efter varandra l. betecknande ordningsföljden (stundom rangordningen) mellan olika företeelser utan tidsrelation till varandra: därefter, därnäst; ss. en fortsättning, i fortsättningen; stundom: i andra hand; särsk. i förb. med (ss. motsats till) FÖRST (se FÖRSTE, adj. II 3, 4); stundom närmande sig 5; jfr äv. b o. 1 d. Först är det din tur, sen är det min. På första bänkraden satt den kungliga familjen, sen satt regeringen på bänkarna bakom. J ären Christi lekamme, och lemmar til hwar annan, Och gudh haffuer sett (dvs. satt) j församblingenne först apostlar, ther nest prophetar, sedhan lärare, sedhan kraffter, sedhan helbröghders (dvs. helbrägdagörelsens) gåfuor, hielpare, regimente, mongahanda tungomål. 1Kor. 12: 28 (NT 1526); jfr 5. Sedhan fölier (i framställningen) een liten formaning til closterfolk och theres wener. OPetri 1: 473 (1528). Erich Flemmingh .. (hade) lättid (dvs. låtit) flyttia thill en stor sall wtaff træ och några små stugor, som wore ståtteliga cläde innan thill med rött engilst och sidan med rött dubbelt tafft. Brahe Kr. 24 (c. 1585). Hwad inom (boktryckar-)Societeten aftalt och slutit warder, må ingen för Parter eller andre uptäcka (dvs. avslöja) wid Sex Daler S:mts bot .. första gången, och sedan dubbelt hwarje gång han dermed beträdes. PH 5: 3296 (1752). Så långt hatten hade skyddat det af lingula lockar kransade ansigtet, var det gulblekt, men midt på näsan och sedan nedåt var det rödbrunt af fräknar och solbränna. Hedenstierna FruW 6 (1890). Först kommer Gud fader. Så kommer kavalleristen, så kommer kavalleristens häst. Sen kommer ingenting. Å sen kommer ingenting. Å sen kommer infanteristen. Strix 1906, nr 20, s. 1. Emellertid hade det i den avlidnes testamente föreskrivits att först hustrun, sen sönerna skulle få ta ur boksamlingen vad de ville. Holmberg Leopold 1: 42 (1953).
5) betecknande att (förutom ngt förut nämnt l. underförstått) ngt ytterligare tillkommer: vidare, dessutom, därjämte, därtill, därutöver; och så; i vissa fall liktydigt med: på samma gång, tillika, (och) likaså; utom dels i anv. med kvardröjande bibet. av tidsrelation l. ordningsföljd (jfr 1, 4 e), dels i c l. med en bet. närmande sig c numera bl. mera tillf. GlJoh. 13: 34 (NT 1526). Kristoffuer Andherss[o]nn hann haffuer wthi then jordh, som Nills Arrffuidzonn nu bor wppå, en hallff parth och sidann ehn thriddiungh. TbLödöse 134 (1589). Pharao .. Tagher migh hijt een högtidz klädningh, / Sädan och een förgyltan Ringh. Gevaliensis Jos. 27 (1601). Ty befahle Wij .. eder alle nådeligen, aff Ridderskapet och Adelen, så månge som till sine Lage Åhr kompne äre, Seden Bispen, att i med Twå af Capitlett, så och en Prestman af hwartt Häradh .. ställe eder inn här i Stockholm. RARP 1: 11 (1626). Att ther möieligit voro, .. Academien måtte få en, som kunde vara både professor och sedan häradshöffding ther kring Vbsala. Rudbeck Bref 3 (c. 1661). Staden .. är .. tämmeliga wäll bewäpnat medh en grop omkring hela staden; sedan en mycket starck mur omkring. Bolinus Dagb. 21 (1667). Kolmodin och Holmström sen, / Sku nu blifva Adelsmän. Bellman (BellmS) 2: 1 (1769, 1791). Gu' signe er, Herr Ung-Hans! Allas far. / .. Gu' signe eder dotter se'n tillika. Jolin UHansDr 30 (1860). — särsk.
a) (numera bl. ngt vard.) i förb. sedan så, förr äv. så sedan (jfr c α, 1 a, 4 a α), (och) vidare l. ytterligare o. d. Arvidi B 1 b (1651: så sedan). Sedan så hafver och Hertigen sendt hijt någre 100 t:r hvete. RARP 9: 201 (1664). (Att biskopen skulle kunna för tjänst vid gymnasium underkänna de vid universitetet godkända) är heelt orimligit; först aff den orsaken att (osv.). .. Sedan är ingen Biskop .. så verserat i alla slags studier, att (osv.). .. Sedan så förglömmer en Biskop myckijt i sin egen facultet, ty (osv.). Rudbeck Bref 33 (1664); jfr c α.
b) (†) i uttr. än sedan (det l. det), ytterligare l. (och) vidare (det l. det). Lickwel sende the än sedann andre ganska monge huar effter annen, på thz sidzsta bidiandes att hans Maiestat wille doch werdas för Gudz skull komma till them personlige en gong. Svart G1 132 (1561). ProstbVista 1729, s. 4.
c) (fullt br.) betecknande att ngt tillkommer som utgör ett mer l. mindre självständigt tillägg till vad som förut sagts, särsk. att en viss utsaga har avseende på l. gäller ngt som icke tidigare varit på tal l. belyser ngt från en ny synpunkt l. tar hänsyn till förut icke beaktade omständigheter, ofta tillika betecknande en viss stegring: i l. för övrigt, vad övriga förhållanden angår; för resten; därtill, till på köpet; till råga på allt; vad bättre resp. värre är; jfr 4 c, d. G1R 1: 164 (1523). Teslikes döpte iach Stephani hwsfolck, Sidhan weet iagh icke hwem iach annan döpt haffuer, för then skul ath Christus haffuer icke vthsendt migh till ath döpa, vtan till ath förkunna euangelium. 1Kor. 1: 16 (NT 1526; Bib. 1917: om jag eljest har döpt någon vet jag icke). Sägh (vid skriftermålet) ena eller twå (synder), the tu weest .. Och lät sedhan bliffuat. Cat. 1567, s. C 3 b. Han kan träffa fläcken på hundrade famnar; och sedan har han hufvudet på rätta stället. Palmstjerna Snapph. 1: 174 (1831). Han lär se ut som en människa med hjärtesorg ... Sedan är han också, stackars karl, alldeles barskrapad. Högberg Frib. 285 (1910). Hon hade inte fått .. (sin förföljelsemani) hos honom. Det var mormodern som var bacillbäraren. Att han i sin egenskap av landsflyktig tysk jude inte varit något lämpligt umgänge kunde sen vara sant. Hedberg Blomb. 239 (1953). — särsk.
α) (numera bl. mera tillf., ngt vard.) i förb. sedan så (jfr a, 1 a, 4 a α), (och) i övrigt l. för övrigt l. förresten o. d. Arvidi 32 (1651). Han kommer nog igen, när det kliar i kaksta'n. Se'n så är han ju van att sköta sig sjelf och vara ute så länge han vill. Carlén Rosen 701 (1842). Reitzius BlSkr. 262 (1847).
β) avslutande en (fullständig l. elliptisk) utropssats l. därmed jämställd frågesats (som ofta med och är förbunden med den föregående satsen); jfr δ.
α') i en sats som till det förut sagda för fram en ny (minst lika l. mera väsentlig) omständighet. Tvi dej, hvad du är söter! / Barhufvud, inga skor och ingen skjorta se'n! Bellman (BellmS) 4: 319 (1771). Armarna nakna ända upp till axlarna .. och sådana axlar se'n! JournLTh. 1810, s. 689. Hur oförskämda karlar kunna vara! Och hvad de kunna säga sen! PT 1903, nr 17 A, s. 2. Det var små, små steg och så många se'n. Belfrage Väg. 80 (1918). Och mor Boussets potatiskaka sedan, varm och gulbrun och mör, så den smälter i munnen. DN(A) 1921, nr 63, s. 5.
β') (vard., mera tillf.) i ett interjektionellt uttr., betecknande att en efterföljande utropssats för fram en ny (minst lika l. mera väsentlig) omständighet. Och, kära hjärtandes sen, vad det fanns många frestelser i de stora städerna. Wilhelm BerByn 145 (1929).
γ') (vard.) i sats innehållande en uppmaning l. befallning, särsk. för att ge uttryck åt en viss otålighet; jfr DÅ, adv. I 7 d. Ta hit bänkhammarn och bågfilen, och skynda dej sen, din lutfisk. Jolin MSmith 56 (1847). Gå ut på bakgården med ditt fyrverkeri och hör sen! Trolle O'Neill LjuvUngd. 12 (1936).
δ') i en utrops- l. frågesats, för att beteckna l. understryka att vad som i det föregående sagts likaledes l. i ännu högre grad gäller för ngn l. ngt som omnämnes i utrops- l. frågesatsen; jfr γ, 6. Atterbom är för mig .. en utomordentligt kär person. Och hans fru sedan! HTSkån. 2: 239 (1842). Mor blir så ond på oss .. (säger det ena barnet). ”Ja, och far sen!” (säger det andra). Lagerlöf Holg. 2: 180 (1907).
ε') (vard.) i sats som innehåller ett (icke menat) ironiskt påstående. Roos Skepp 22 (1896). ”Man svärmar för sanningen, förstår du” .. ”Pyttsan, hvad man gör sen.” Alving Brita 31 (1904). Det är Himmelbergs bössa, skrek Lutoteskans pojke. — Vad det är sen! Himmelbergs bössa har en kopparmutter på hanen. Dens. Chateaubriant Brière 155 (1924).
γ) (numera bl. tillf.) inuti en elliptisk frågesats (omedelbart efter det interrogativa pronomenet l. adverbet), för att beteckna l. understryka att vad som i det föregående sagts likaledes l. i ännu högre grad gäller för ngn l. ngt som omnämnes i frågesatsen; jfr β δ', δ, 6. Vi (dvs. Snoilsky o. Topelius) äro båda byggda av det finådriga virke, som känner stynget av en mygga, vad sedan av ormbett! ZTopelius (1891) i SnoilskyVänn. 2: 345. Se, sade han, så fläckiga se vi ut för englarnas ögon, hvad sedan för Guds! Dens. EvBarn. 21 (1893).
δ) [jfr β, γ] i sådana uttr. som än sedan?, vad sedan?, än sedan då?, vad sedan då? l. (numera vanl.) än sen?, vad sen? osv., förr äv. sen då?, vart sen?, vad spelar det (för resten) för roll?, vad gör (väl) det?, det har väl ingen betydelse!, det är väl ingenting mer att säga om det! Frosine. Sen I intet huru långt denna linian går? Harpagon. Än sedan då? hwad betyder det? Lagerström Molière Gir. 46 (1731). (Sylvanus friar till Chloris o. säger:) Hör på hwad Brudskatt jag dig ger, / Dalar, Skogar .. (osv.). / Kan tu wäl begära mer? (Chloris svarar:) Hwart sen, ser tu wäl ut / At kunna öma hiertan röra. Lindahl Syrinx 10 (1747). Jag föreställer mig att Adam, till och med i sitt paradis, icke tyckte om att se sina frukter falla ned och ruttna på jorden. .. Men se'n då? Insekterna skola hålla kalas, ty i verldens stora sammanhang går ingen ting förloradt. Samtiden 1873, s. 47. Jag tror det är längre än femti (mil till Lund), sa jag. Nära sexti. — Det är drygt femti, sa han och blev ond. Och vad sen om det är mer? Lo-Johansson Förf. 88 (1957). Hon bekände ju öppet, att hon hade honom till älskare! — Ja, än sen? sa jag. Vad är det med det? Gustaf-Janson Råtun. 281 (1962).
ε) (ngt vard.) i allmän relativsats, för att understryka l. förstärka dess generella giltighet: än; jfr ζ. (Skrivaren) skal ock icke tilstädia någhon, ehwem thet sedan wara kan, at tagha aff nagon Bergzman sin skuld förr än han först haffuer vthgiordt then deel han H. K. M. och Cronon skyldigh är. AJGothus ThesEp. 3: 64 (1619). Kränk ej en släkting, hvad du gör sen! Andersson Terentius 20 (1896). Fyllsvin släpps inte in på julafton! Ge dig i väg, vem det sen är! Spong Österg. 271 (1926).
ζ) i uttr. som beteckna att man lämnar därhän l. anser det vara utan betydelse, hur det förhåller sig med ngt; ofta liktydigt med: än; jfr NU adv. I 7 a; i vissa fall svårt att skilja från ε. Bara jag kommer ut till ön skall väl något rinna ut hvad det sen må bli. Strindberg Brev 3: 231 (1883); jfr ε. Personligheten, med dess krav på frihet och själfständighet, råkar i skarp motsättning mot massan af medborgare — dessa må sedan vara meningsfränder eller motståndare. Vasenius Harm. 6 (1908). Dr A. Jensen i sin bok Mazepa uppräknar dock några namn, hvarifrån han sedan fått dem. Quennerstedt C12 2: 12 (1916).
6) [fsv. sidhan (i uttr. än sidhan); jfr d. siden, end siden (o. endsige) i motsv. bet.; anv. kan ha uppkommit antingen gm betydelsemässig anslutning till SIDER, adv. komp. (o. uttr. än sider) l. gm formell ombildning av SIDER i anslutning till SEDAN, adv.; jfr dels SEDERMERA, adv.2, dels 5 (c β δ', γ) ovan] (†)
a) ensamt l. i uttr. än sedan, inledande en (fullt utbildad l. elliptisk) sats, betecknande att vad som i det föregående sagts i ännu högre grad resp. (då den föregående satsen är negerad l. försedd med inskränkande bestämning) ännu mindre grad gäller l. kan tänkas gälla överhuvud l. för ngn l. ngt som omnämnes i den av sedan l. än sedan inledda satsen.
α) efter negerad l. på annat sätt inskränkt sats: än l. ännu l. långt mindre; och i varje fall icke, och under inga förhållanden; så mycket mindre troligt då. Wij kunne icke tenkia noghot gott aff oss sielffue, än sedhen tala eller göra. OPetri 1: 186 (1527). Hans lijfflige och scriftlige eedh förmäller, att han inth(et) skulle beslute eller handle med nogen herre och potentat ähn seden med muskowitern. 2SthmTb. 7: 93 (1584). Dedh ähr i den ringeste måtto min B(roder) till någott föracht, spott eller förklenering, icke tencktt seden giordt. AOxenstierna 2: 150 (1613). Han .. begärade at the skulle försvara honom, men the gode Herrar gofvo honom till svar, thet the icke kunde förswara sig sjelfva sedan andre. HSH 10: 34 (1616). Jag (har) waritt i 10 eller 12 byar där icke een brödz bith finnes seen ett mer (dvs. något annat). MStenbock (1705) i KKD 12: 266. Franzén Skald. 5: 270 (1836).
β) efter positiv sats: än mer; så mycket hellre l. snarare (då); för att (då) icke tala om (ngn l. ngt). (Bönderna) sade att man måtte slå sig tråtter (dvs. trött) på en hop och (dvs. av) gäss, ähn sidan på ehn sådan hop folck (som konungens här). Brahe Kr. 49 (c. 1585). Medh sådanne diupe för Maledjelsser (dvs. förbannelser) och Bedyrandhe, .. så att steenar och stockar måtte wäll sättia der till Troo, sedhan een eenfaldigh och Blödigh menniskia. VDAkt. 1664, nr 154. Huilcket syness vara nogot ringa till en, sedan för tuänne. Därs. 1698, nr 368.
b) i uttr. än sedan, ss. adverbial inuti en sats: så mycket mer l. bättre l. dyl. Item om landit skall delt blifva udi fyra qvarter, om thet kunde en sidan hielpe adt teste snarare komma till undsettningh, hvar behof giordes. RA I. 1: 336 (1544).
II. prep.
1) för att beteckna att ngt inträffar l. äger rum vid en tidpunkt l. under en tidrymd som följer efter (är senare än) en annan (angiven l. på annat sätt bestämd) tidpunkt l. tidrymd l. efter avslutandet av en viss handling l. ett visst skeende: senare än, efter (se d. o. 11 c). Alla Byten skola, sedan bewilljandet, innom tre år warda fullfölgde. LandtmFörordn. 10 (1765). Sedan .. (konung Eriks) bortresa (1449) ombyttes ställningen på Gothland. Lagerbring 1Hist. 4: 430 (1783). Man Lappska Kyrkans fond sen då förbättrat har. Leopold 6: 379 (c. 1800). Mycket har hänt sen igår. Östergren (1938). — särsk. i uttr. sedan dess (se för övr. DEN II 2 g β; jfr 2 b α, 3), förr äv. dess sedan (se för övr. DESS-SEDAN), efter den tiden l. tidpunkten o. d. Kyrkian Långaryd, som då .. af fienden war nästan i grund ruinerad, (är) des sedan .. reparerad worden. VDAkt. 1723, nr 169. Mycket har sedan dess (dvs. efter mordet på Abel) timat. Rundgren Minn. 2: 212 (1870, 1883).
2) för att beteckna att ngt inträffar l. äger rum (oavbrutet l. då o. då) under en viss tidrymd ända från en viss tidpunkt l. tidrymd allt framgent l. till innevarande l. viss angiven l. på annat sätt bestämd tid: alltsedan; särsk. i uttr. ända sedan o. allt sedan (se med avs. på det senare uttr. ALLTSEDAN 2).
a) med rektion som anger viss tidrymd: ända från en tidpunkt l. tidrymd som ligger (så l. så lång tid) tillbaka o. allt framgent l. till innevarande l. viss angiven l. på annat sätt bestämd tid. Judit 9: 5 (Bib. 1541). Se'n fjorton dagar befinner jag mig på landet. Tegnér (WB) 1: 299 (1803). Sen århundraden hade han sett mänskorna ligga och knäböja med blicken mot höjden. Lagerkvist OndSag. 139 (1924). För RJ hade det symboliska drunknandet i grämelse och bekymmer pågått sedan länge. Lo-Johansson Förf. 103 (1957). Man levde i fred sedan ett år. Johnson NådT 55 (1960). — särsk. i uttr. sedan (så l. så lång tid) tillbaka. En omarbetning, hvarmed .. lagfarne män varit sysselsatte sedan 40 år tillbaka. Odhner Lb. 232 (1869). Sedan långt tillbaka i tiden. Salje DessDBröd. 246 (1964).
b) med rektion som anger en viss tidpunkt l. tidsepok l. en händelse som inträffat l. person som levat l. verkat o. d. vid en viss tidpunkt l. under en viss tidsepok: ända från (en viss tidpunkt l. tidsepok osv.) o. allt framgent l. till innevarande l. viss angiven l. på annat sätt bestämd tid. (Rut) haffuer ståndet (på Boas' åker) sedhan j morghons in til nu. Rut 2: 7 (Bib. 1541). Jag har intet sett honum sen i söndags. Ekeblad Bref 2: 369 (1663). Hela världen slogs om Petrarcas bref och dikter, åtminstone sedan skaldekröningen 1341. Wulff Petrarcab. 71 (1905). Ända sedan 1915 hade .. (polisintendenten) suttit .. som chef för kriminalavdelningen i huvudstaden. Hellström Malmros 11 (1931). Cigarretter och sötsaker är strukna från vår budget. — Sedan när då? frågade jag. Thulin Boo ÄvTid. 166 (1932). Det har ju skrivits rätt många böcker sen Salomo. Lo-Johansson Förf. 38 (1957). — särsk. i vissa uttr.
α) sedan dess, ngn gg (hopskrivet) sedandess (se för övr. DEN II 2 g β; jfr 1 slutet, 3), alltsedan den tiden l. gången o. d. Han var hemma en gång i början av femtiotalet; sedan dess har han icke låtit höra av sig. Weste (1807). Tre år hade verkligen sedandess förflutit. Snellman Gift. 2—3: 141 (1842). Vi var förfärligt rädda, så rädd som jag inte varit sen dess. Lo-Johansson Kungsg. 231 (1935).
β) [jfr t. seit alters] (numera knappast br.) sedan ålder, sedan lång tid tillbaka, sedan gammalt. Det var på .. slädpartier stadens herrar sedan ålder brukade bekänna sina känslor — fria, som termen lyder — och få korgar eller ja. Tavaststjerna Inföd. 35 (1887). Hahr ArkitH 128 (1902).
γ) sedan gammalt, sedan lång tid tillbaka; se för övr. GAMMAL 6 b. Tegnér Niniv. 99 (1875). Familjen Cederhjelm hade sedan gammalt röjt utpräglade ehuru ej alltid precis behagliga släktdrag. Levertin Gest. 181 (1903).
3) i uttr. det är (så l. så lång tid) sedan (viss tidpunkt l. händelse), det har förflutit (så l. så lång tid) efter (viss tidpunkt osv.); särsk. i uttr. det är (så l. så lång tid) sedan dess (se för övr. DEN II 2 g β; jfr 1 slutet, 2 b α). Det är nu tjugo år sedan den dag då han första gången kom till vårt land. Nu är det godt och väl tjugo år sedan dess. Åkerhielm GamlRoman 78 (1907).
4) med försvagning av bet. av temporal relation o. med mer l. mindre klart framträdande (bi)bet. av annat samband mellan de ifrågavarande företeelserna.
a) för att beteckna att ngt är kvar (ss. en rest) l. härstammar l. härrör från l. utgör ett minne av (ngt som funnits resp. inträffat vid) en tidigare tidpunkt l. tidsepok o. d.; ofta liktydigt med: från (se d. o. I 12 c); i vissa fall svårt att skilja från b. Topsucker. Öfrigt sedan förra året — 9 Top(par) Melis. 2VittAH 8: 101 (i handl. fr. 1540). Rosenstein, Gyllenborg, Schröderheim, Adlerbeth och Jag fingo (vid akademisammanträdet) dela oss imellan de 18 Jettonerne, plus 8 som voro öfver sen sist. Kellgren (SVS) 6: 156 (1786). En och annan blomma stod, sedan sommarens högtid, ännu qvar. CFDahlgren 4: 121 (1831). Sedan föregående berättelser minnas vi nogsamt Klas Larsson Fleming. Fryxell Ber. 13: 31 (1846). Vi känner varann sen skolan. Lo-Johansson Förf. 73 (1957).
b) (numera bl. tillf.) med mer l. mindre klart framträdande kausal l. instrumental bibet.: i och med, tack vare; jfr a. (Den äldsta vidskepelsen i Norden saknade inslag av vederstygglighet.) Sedan Kristendomen förändrade detta sig. Leopold 3: 161 (1816).
c) (numera bl. tillf.) med mer l. mindre klart framträdande koncessiv bibet., övergående i bet.: trots, oaktat. Tilhörande Första Classen (av skrifter) äro de, af hvilka man ännu, sen så många års väntan, icke sett annat än Subscriptionsplaner .., nämligen: Ett Juridiskt Lexicon (m. m.). Kellgren (SVS) 5: 566 (1792).
III. ss. adv. l. prep., ingående i vissa konjunktionella uttr.
1) [fsv. sidhan at] (†) i förb. sedan att (jfr IV 1 a α).
a) sedan (i bet. IV 1), efter det att. Sedhan at .. (nordmännen) så mong land och städher förderffuat hade i Tydzland, droghe the in i Frankarike. OPetri Kr. 38 (c. 1540). 2SthmTb. 6: 105 (1579). — särsk. i uttr. (så l. så lång tid) sedan att, (så l. så lång tid) efter det att. Widh pas en otte åhr seden att för(skrifne) handel skeedde. 2SthmTb. 5: 247 (1577).
b) [jfr Bjerre NordKonj. 1: 301] = IV 3. Huru lenge är sidhan ath thetta (dvs. besattheten) kom honom vppå. Mark. 9: 21 (NT 1526).
c) i uttr. än sedan att, om än. Läktorn 6 (1678).
2) [fsv. sidhan som] (†) i förb. sedan som l. (hopskrivet) sedansom l. sedan såsom l. (hopskrivet) sedansåsom, sedan (i bet. IV). Schroderus Dict. 288 (c. 1635: Sedansåsom). Ekblad 290 (1764: Sedansom).
a) efter det att, sedan (i bet. IV 1); äv. i uttr. (så l. så lång tid) sedan som, (så l. så lång tid) efter det att. ÄARäfst 153 (1596). Sedan som Hans Kongl: Maÿ:tt hade spÿsat Frukost afreste Hans Kongl: Maÿ:tt till Stockholm igen. HovförtärSthm 1694 A, s. 1556. JGHallman Vitt. 173 (1734).
b) ända sedan, alltsedan; jfr IV 2. Effter th(et) samme ärende haffuer ij monge år waritt ij klander och thrette, så wäll sedenn som för:ne dom och Breff äre vtgifne, såsom tilförende. UpplDomb. 2: 47 (1579); jfr a. Schück VittA 2: 154 (i handl. fr. 1612). Sedan som .. (K. XII) öfwergaf .. (sina) kryckor, bruckade Hans Maij:tt allenast 2:ne kiäppar att stödia sigh wid. KKD 3: 228 (c. 1710). ÅgerupArk. Brev 9/11 1735. Dähnert 297 (1746).
c) = IV 5 b. OxBr. 8: 37 (1631). (De antågandes) förste vpsååt war at göra Cossakerne bijstånd. .. Men sedan såsom the förnumme, huruledes Cossakerne hade sigh bundet til den falske Demetri, .. satte the sigh neder widh Jaroslau. Widekindi KrijgH 420 (1671). Samma dag, sedan som tiden i kyrkian tyckts blifwa honom för lång, och han icke lenge kunnat dwäljas therinne, förfogade han sig på brennewins-krogen. Münchenberg Scriver Får. 146 (1725). Schultze Ordb. 4703 (c. 1755).
d) = IV 5 d. Bergv. 1: 43 (1621).
IV. konj.
1) ss. temporal konj., använd för att beteckna att den handling l. det tillstånd som huvudsatsen till den av sedan inledda bisatsen anger inträffar resp. föreligger vid en tidpunkt l. under en tidrymd som följer efter (är senare än) tiden för bisatsens handling l. tillstånd: efter det att; stundom svårt att skilja från 2 o. 5. 1Mos. 22: 1 (Bib. 1541). Sädan du drogh til Rysslandh / Är wår vnge Kungh blijffuen man. Messenius Blanck. 185 (1614). Den 29 Jan. sedan Hans Kongl. Maj:t hade ätit någon liten frukost, begaf Hans Maj:t sig med Dess höga medfölje ifrån Ofwansjö. HC11H 9: 4 (1673). Sedan .. (Kellgren) genomgått Skara elementarläroverk, .. blef han 1768 sänd till Åbo universitet. Ljunggren SVH 1: 30 (1873). Sedan vi nu beskrifvit dessa för konstmakaren vigtiga hjelpmedel, öfvergå vi till sjelfva konststyckena. Hoffmann NutidMagi 2: 303 (1883). Lagårdsdoften omkring henne låg kvar i rummet, sen hon hade försvunnit. Gustaf-Janson ÖvOnd. 70 (1957). — särsk.
a) (numera bl. ngt vard.) i förb. efter sedan; jfr EFTER I 11 c γ.
α) i uttr. (så l. så lång tid) efter sedan (att), (så l. så lång tid) efter det att. Några dagar efter, sedan krigsdeclaration var ankommen, .. hade jag äfven en märkelig dröm. NGyllenstierna (1761) i 3SkånS I. 2: 11. De höllo på att söka (gossen), länge efter sedan solen hade gått ner. Lagerlöf Holg. 2: 118 (1907). Den här (gräs-)klipparn satte igång en kvart över elva ungefär. Det var inte långt efter sen att fru Alm hade åkt sin väg. Gustaf-Janson Toffl. 321 (1964).
β) föregånget av ett tidsadverbial som anger den senare tid då l. senare tidrymd under vilken huvudsatsens handling l. tillstånd äger rum resp. föreligger. Dagen effter sedan schippet war wtlöppitt, haffuer offtebe:te Anders Möler talatt Mathes Dichman tiill om betalingen. TbLödöse 81 (1587). Året efter sedan denna (för katolikerna i England) viktiga reform genomförts, inträffade julirevolutionen i Frankrike. LfF 1901, s. 205.
γ) utan anslutning till något föregående tidsadverbial. Rudbeck Bref 86 (1670). Efter sedan generalen ordagrant uppläst papperets innehåll, uppstod en allmän och bullrande munterhet. Hillman SpNov. 65 (1896). Wilhelm SolLys. 56 (1913).
b) (†) när .. därefter. Bonden, som mattzsechkienn hade mist, war wthe en stundh, och sidan han kom jgienn, spurdhe förnemdhe Oloff bondhen thil, om han hade fåtth nokionn speigiengh på mattzssekien. TbLödöse 261 (1592).
2) ss. temporal konj., använd för att beteckna att den handling l. det tillstånd som anges i huvudsatsen till den av sedan inledda bisatsen äger rum resp. föreligger (oavbrutet l. då o. då) ända från tiden för den handling l. det tillstånd som anges i bisatsen o. allt framgent l. intill innevarande l. en viss angiven l. på annat sätt bestämd tid: alltsedan (se d. o. 3), alltifrån den tid (dag, stund o. d.) då; jfr 1. G1R 1: 109 (1523). Tw haffuer icke kyst mich, men hon sedhan iach her ingick haffuer icke aflatit ath kyssa mina föter. Luk. 7: 45 (NT 1526; Bib. 1917: ända ifrån den stund då). Sådant är aldrigh skeedt eller seedt, sedhan Israels barn komo vthu Egyptj land, in til thenna dagh. Dom. 19: 30 (Bib. 1541; Bib. 1917: allt ifrån den dag då). Iagh .. (har) fögo gledi hafft sedan iag khåm hijt thill Engeland vthan sårg och mödo. NGyllenstierna (1561) i HH XXXIII. 1: 190. Aldrigh sedan iagh födder war, / .. Hafuer iagh haft en sådana natt. Asteropherus 48 (1609). Han var bara några få år äldre än jag men hade börjat skriva redan som yngling, och jag tyckte jag hade läst honom sedan jag själv var barn. Lo-Johansson Förf. 101 (1957). — särsk.
a) i förb. ända sedan. Blanche Bild. 2: 157 (1864). Jag har sparat alla dockor, jag fått, ända sen jag var liten. Lindgren AllBarn 20 (1946).
b) i förb. allt sedan l. (hopskrivet) alltsedan, se ALLTSEDAN 3.
3) ss. temporal konj., använd i uttr. det är (så l. så lång tid) sedan, för att beteckna att den handling l. det tillstånd som den av sedan inledda bisatsen anger har inträffat resp. förelegat så långt tillbaka i tiden som dess huvudsats anger. 1Mack. 12: 10 (Bib. 1541). Ni vet ju, Mamsell Nerine, at det nu är sex månader, sedan jag tog tjenst hos ert husbondfolk. Björn Tvill. 5 (1787). Han räknade ut, att det var tre veckor, sedan han hade börjat resan. Lagerlöf Holg. 1: 154 (1906). Schildt Perd. 106 (1918).
4) (†) ss. temporal konj.: så länge som. Verlden har, sedan hon stått, haft blott en Shakespeare att uppvisa. Cygnæus 3: 4 (1853).
5) med försvagning av bet. av temporal relation o. med mer l. mindre klart framträdande (bi)-bet. av annat samband emellan de företeelser som anges i den av sedan inledda bisatsen o. dess huvudsats.
a) för att beteckna att vad som anges i huvudsatsen är kvar från l. utgör ett minne av l. har sitt upphov i vad som anges i den av sedan inledda bisatsen. Snart märks ej spår af stormens gång, / Af blixten, se'n den lyst. Geijer Skald. 12 (1811, 1835). Andersson och Pettersson känna varandra, sedan de slogos på skolgården. Nilsson FestdVard. 38 (1925).
b) med mer l. mindre klart framträdande kausal l. instrumental l. konsekutiv (bi)bet., övergående i bet.: i o. med att, därigenom att; tack vare att; alldenstund, eftersom, enär, emedan. G1R 1: 204 (1524). Then stund iach war itt barn, thå taladhe iach som itt barn .. och hadhe barnsligha tankar. Men sidhan iach wort man, ladhe iach bort thet barnslighit war. 1Kor. 13: 11 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). The .. stelte flux effter .. (Nils Dacke), män seden the icke kunde bekomme honom leffvendes, skute the honom ihiel. HH 20: 94 (c. 1580). Nu, sedan begge Folken förlikt sig om et högre mål, war lätt, at afgiöra et mindre. Dalin Hist. 2: 124 (1750). (Det) är .. kanske icke så få som tycka, att sedan paragraferna en gång stå der såsom de stå, hade internationelt godt vett också fordrat att formerna blifvit iakttagna. Samtiden 1874, s. 168. Sen Lena ber för dej, ska du slippa mer pisk då! Moberg Rask. 294 (1927). Sedan fogdarna (under senare hälften av 1500-talet) hade att svara för en rad ofta återkommande avgifter från de förlänta områdena, måste de också föra räkenskap över dessa. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 449 (1962).
c) med mer l. mindre klart framträdande konditional (bi)bet., övergående i bet.: efter det att det villkoret uppfyllts att, när (se NÄR, adv.1 o. konj. II 2 a), ifall, därest, om. RARP 6: 327 (1658). Hör då up din fägring dölja / Sen den nått sin blomningsvår. / Följ ej mer en Moders spår, / Sen du kan en Älskling följa. Kellgren (SVS) 2: 136 (c. 1790). Lagarna tillkommo icke på en gång utan stiftades efter hand, sedan behof däraf visat sig. De Geer Minn. 1: 10 (1892).
d) med mer l. mindre klart framträdande koncessiv (bi)bet., övergående i bet.: trots det att, ehuru, fastän; stundom svårt att skilja från e. Huru kan man tala om deras nu först uptända hopp, sen de så länge njutit sällhet och belöning? Kellgren (SVS) 4: 16 (1778). En gammal utrimmad Rimmare rimmar ännu, sen der kommer klara vattnet. Därs. 5: 261 (1793). Änskönt längsen trött af ägodelars rof, / Och sen på panters mängd hon rika räntor röfvat, / Ändå i stoftet sänkt, dess hjerta högst bedröfvadt, / Uppger sin suck till skyn i klagan och behof. Bellman Gell. 66 (1793). Dansen hörde till den hedniska kulten, och även sedan folket kristnats lade det icke bort sina gamla vanor. Nilsson FestdVard. 88 (1925); jfr 1.
e) för att beteckna ett mer l. mindre markerat motsatsförhållande mellan huvud- o. bisatsens innehåll, övergående i bet.: medan (se d. o. II 2), då (se DÅ, adv. o. konj. II 2), under det att; jfr d. Sedan man störste deelen af sijne blomstrande Åhr hafwer anwändt i Krijgswäsende ..: Så måste man å ändelychten röna och förfara, at then Winst och the victorier, som en så högt prijsar, doch icke annat äre än een bedrägligh Inbildning. Stiernhielm Lycks. Cart. 1 (1650, 1668). Sedan man från början misstänkt och anhållit en 18 års yngling, kom man snart underfund med att denne ej gärna ensam kunnat begå inbrottet. SvD(B) 1943, nr 120, s. 2.
V. (numera bl. mera tillf., i sht i vitter stil) i mer l. mindre klart substantivisk anv., ss. beteckning för en senare tidpunkt l. tidrymd l. ngt som kommer senare. Jag (dvs. Ahasverus) njöt mitt nu; du vet det kom ett sedan. Rydberg Dikt. 1: 186 (1877, 1882). Sedan kan snart bli för sent. Landgren Ordspr. 149 (1889). I hans .. fädernesland skulle det randas ett sedan. Essén Bluff. 79 (1908).
Ssg: (I 1) SEDAN-FÖDD, p. adj. (†) född efter en viss angiven tidpunkt l. händelse; anträffat bl. om arvinge: postum (se d. o. 1). Schroderus Comenius 606 (1639; t. texten: nachgebornen).
Spoiler title