publicerad: 1967
SERVIS servi4s, r. l. m. (RP 3: 213 (1633) osv.) ((†) n. RP 3: 212 (1633), Karlson EBraheHem 228 (i handl. fr. 1668)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(sarvis 1722. service 1631—1878. servies 1667. servis 1633 osv. servitz 1633—1636)
Etymologi
[liksom d. service (ä. d. äv. servis, servitz), t. service (äv. servis) o. eng. service av fr. service, av lat. servitium (se SERVITIUM). — Jfr SERVICE, sbst.1]
1) handlingen att (be)tjäna l. servera o. d.
α) = BETJÄNING 1 a, b α, β; stundom: tjänst l. handräckning, stundom: tjänstgöring; numera bl. i β' o. ssgrna SERVIS-AVGIFT, -PENNINGAR, -TRAPPA; jfr SERVERA, v.1 1 a, b. När Hindrick (stads-)Wachtmästaren om afftonen hade gjort sin servis hooss borgmästaren .. (o.) hade gått till sin wacht der ifrån, .. kom (osv.). ConsAcAboP 2: 83 (1657). Wardt slutit dhet de ankomne Novitier skulle bära sina kappor uti 3 Månaders tijd, doch at ingen af Landzmännerna dem på något sätt brukar till någon service. VärmlNatLdP 10/9 1692. Iag .. (har) både utj Studier som disciplin och åtskillige Servicer på de orter deräst berömmelige Apoteqve warit och ännu äro .. anwändt al den flijt som nånsin kunnat skiedt. HdlCollMed. 7/3 1698. Som grunder för (det tysk-österrikiska postförenings-)fördraget antogs: upprättande af ett stort allmänt postområde, likartad organisering af servisen och förvaltningen (m. m.). UB 7: 106 (1874). Ekbohrn (1904). särsk.
α') (†) om läkares skötsel l. behandling av patient; äv. i uttr. kirurgisk servis, anträffat bl. konkretare, liktydigt med: resurser för l. möjlighet att ge kirurgisk behandling; jfr SERVERA, v.1 1 b. Professor Tingstadius har af .. (hertig Fredrik) erhållit en dyrbar ring för sin hafda möda och servis under loppet af hans långa opasslighet. Ahnfelt HofvLif 3: 146 (i handl. fr. 1799). Olycksfall, som kräfva omedelbar åtgärd, mottagas naturligtvis alla tider på dygnet å de sjukhus, som hafva kirurgisk servis. Sthm 1: 492 (1897).
β') om handlingen att leverera l. distribuera vatten l. elektrisk energi l. gas till förbrukare o. d.; utom i vissa ssgr (se SERVIS-LEDNING, -RÖR m. fl.) bl. mera tillf. På fastighetsägarehåll anser man, att tvådagarssystemet (i fråga om varmvatten) fått ett mindre allmänt mottagande i Malmö. Högst femtio procent av fastigheterna ha genomfört denna form av servis, förklarar man. SDS 1943, nr 266, s. 9.
β) [jfr α] (†) om tjänst(er) som ngn gör utan att vara i tjänarställning; anträffat bl. närmande sig bet.: tjänstvillighet l. dyl.; jfr BETJÄNING 1 c. Carl Persson anhöll om sin käre svågers ”allsom största bevågenhet och höge affection, den jag förpliktad är med allsom största servis ihugkomma och betjäna uti hvad måtto jag min skyldighet prestera kan”. Rosman BjärkSäb. 2: 182 (cit. fr. 1685).
γ) (†) om betjäning (se d. o. 1 e slutet) av maskinell anordning o. d.; särsk. om betjäning av artilleripjäs l. artilleri (jfr SERVERA, v.1 1 c α). På hvarje sida (av fartyget betjänas) tvänne Canoner af en Canons Besättning, således, at då den ena Canon Viskas och Laddas, Riktas och Affyres den andra, och blir Secund Commendeuren ansvarig för den ena Canons Service. TjReglFl. 1790, s. 115. Ensamt borttagandet af .. (stationernas) optiska signaler med deras nödvändiga, mångenstädes dyrbara servis, skulle helt säkert ersätta kostnaden för tågtelegrafens uppsättning och underhåll. TT 1880, s. 65. KrigVAH 1890, s. 154.
b) motsv. SERVERA, v.1 2: servering (se SERVERA, v.1 2 e); numera företrädesvis i ssgn SERVIS-AVGIFT. Pfeiffer (1837). Efter kl. 10 på aftonen kom supén, som .. serverades i tvänne rum. .. Klockan var redan öfver 1 efter midnatt, innan servisen var slut. Ahnfelt HofvLif 2: 60 (i handl. fr. c. 1845). Herrarne talade politik vid middagen. Frun inskränkte sig till att se efter det servisen gick oklanderligt. Strindberg Giftas 1: 203 (1884). SFS 1939, s. 1319.
2) [jfr 1 a] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om tillhandahållande av bostad l. inkvartering l. enbart fri möblering jämte värme o. lyse o. d. (vid inkvartering) åt militär (l. därmed likställd personal) l. penningersättning härför; äv. konkretare, om det tillhandahållna. AOxenstierna 6: 85 (1631). Konungens och Rixens Troupper (skola) när så omtränger hafwa genom Wåre Taffelgodz i Pommern, dheras frije pass och repass, och då niuta allenaste en tilbörlig service. Stiernman Riksd. 1215 (1654). Det tridie (brevet från konungen) war för en borgmestare enkia i Landzchrona at wara frij för servis och inquarteringh, som henne och till hörsampt föllie deraff wederfors. Banér GenGuvBer. 32 (1668). En .. förtekning .. efter hwilken Öfwer- och Under-Officerarne (vid Västerbottens regemente) med Stads-Betjenterna årligen af landet i service njuta 525 famnar wed, och 1698 dal. k:mynt penningar. LMil. 4: 791 (1695). När .. (regementets befälspersoner) åter komma i garnizon, niuta de där service och fälttractamente. (Marginalanteckning:) .. med service förstås husrum, lius och värme. 2RA 1: 506 (1723). Officerare och underofficerare vid Fortifikationen (få), när de för kortare tid kommenderas till Karlsborg, Vaxholm eller Karlskrona .., tilldelas nödtorftig servis in natura från Kronans förråd. Hallman Förf. 227 (1876). 2NF 25: 201 (1916).
3) om personal som betjänar ngt l. som serverar.
a) motsv. 1 a γ, om personal för betjänande av maskinell anordning, betjäning (se d. o. 3 c); i sht om manskap vid kanon o. d. (se slutet). Ahlman (1865; vid spruta). Den (på en pråm uppställda ångpålkranen) förmår .. nedslå 37 pålar om dagen, hvarvid erfordras 8 à 10 mans servis. TT 1871, s. 299; möjl. till 1 a γ. Monierplattorna tillverkas med maskin, vars kapacitet med servis av 3 man uppgår till 140 kv.-meter pr 8 timmars arbetsdag. SvD(A) 1932, nr 217, s. 5. jfr BRAND-, HAMN-, RAM-SERVIS. särsk. om personal för betjänande av kanon l. annat tyngre eldvapen (granatkastare, kulspruta o. d.); stundom äv. sammanfattande, om två l. flera kanonserviser l. samtliga kanonserviser i ett batteri l. artilleriförband: servispersonal. KrigVAH 1810, s. 151. Åkande Artilleri .. (kallas) de Batterier, der hela eller största delen af Servicen följer Styckena på Föreställare, Lavetter eller Vagnar. Därs. 1823, s. 4. 3 röda föllo, men resten av servisen räddade vapnet (dvs. maskingeväret). KampRFinl. 1: 41 (1918). TT 1944, s. 359. jfr ARTILLERI-, BATTERI-, KANON-, RAKET-SERVIS.
b) (numera mindre br.) motsv. 1 b: serveringspersonal. En herr Meyer från Berlin .. kurtiserar med glänsande framgång den qvinliga servisen (på ett värdshus). Rosenius Himmelstr. 169 (1903). SvHotellRevy 1920, nr 7, s. 6.
4) om ngt varmed ngn (l. ngt) betjänas l. om ngt som användes vid servering samt i anv. som ansluta sig härtill.
a) tekn. motsv. 1 a α β'.
α) [jfr motsv. anv. i eng.; delvis sannol. elliptiskt för SERVIS-LEDNING] servisledning för distribution av gas l. vatten l. elektrisk energi. De smärre (gas-)rör, som leda till brännarna, de s.k. serviserna, göras af smidt jern. NF 5: 916 (1882). 2UB 1: 533 (1898; om vattenledningsrör). I den främre (delen av transformatorhuset) .. sitter en marmortafla med säkerhetsapparater för fyra utgående fyrtrådiga serviser. TT 1900, M. s. 135. Gasledningarna (för Södersjukhuset) äro anslutna till stadens servis. Därs. 1944, s. 804.
β) vattenpost. Under nr 1345 falla .. rännstens-, slask- och andra avloppsbrunnar, fig. 212, s.k. serviser (vattenposter) (m. m.). VaruhbTulltaxa 1: 397 (1931).
b) motsv. 1 b.
α) sammanfattande, om utensilier, särsk. (o. numera företrädesvis) kärl, för servering o. förtäring av mat l. dryck; särsk.: (fullständig) uppsättning (för ett visst antal personer) av kärl för måltid (tallrikar, fat, karotter o. d.) l. dryck, i sht kaffe l. te (koppar, fat, kanna o. d.); i sht förr äv. allmännare, med inbegrepp av vissa andra tillbehör till dukat bord, t. ex. skedar, ljusstakar; förr äv. i individuell anv., om enskilt sådant kärl (osv.). Servis för tolv personer. RP 3: 213 (1633). Een hehl Servis af bleck .. Inlagdt uthij ett Bleckfoder (innehållande bl. a.) 3 Dusin Talricker .., 6 st. Bägare, 4 st. Liusstaker .., 12 st. Skiedar. Roth Kägleh. 18 (i handl. fr. 1686). Faat, Tallrikar och skedar medh mehra Serviser twättas. HovförtärSthm 1694 A, s. 1629. I Kimi för en äl(le)r 2 personer lägs hehl servis, 5 à 6 talrikar med skedar, serveter etc. Linné Skr. 5: 187 (1732). Det går (vid måltiderna) i våningarnas innandömen / från hem till hem ett skrammel af servis. Österling ÅrVis. 103 (1907). Kejsaren hade själv från Addis Abbäba medfört både servis och mat (till besöket i Djigdjiga). Agge SvartTj. 105 (1935). Ibland kan (efter-)rätten serveras ur den form, som den gräddats i, eller på ett fat eller i en karott, som hör till servisen. StKokb. 460 (1940). Ett brett skåp som innehöll den vardagliga servisen, vinkrus, tennbägare och glas. Johnson DrömRosEld 10 (1949). jfr BLECK-, BORDS-, DEJEUNÉ-, DESSERT-, DOCK-, GULD-, KAFFE-, MAT-, PLÄTER-, PORSLINS-, REPRESENTATIONS-, RES-, SILVER-, SNAPS-, SYLT-, TAFFEL-, TE-, VAPEN-, VIN-SERVIS m. fl. särsk.
α') om uppsättning av kärl (kalk, paten l. ask för nattvardsbröd, vinkanna o. d.) för utdelande av nattvarden. Fyra fullständiga, dyrbara serviser nattvardskärl. Rig 1949, s. 1.
β') (†) om matbestick (jämte saltkar o. d.). Då .. (O. W. Klinckowström) berättade (för K. XII) at på (hov-)Fruntimmerstaffeln var ingen service, utan måste hvar och en hafva sin knijf och sked med sig, blef Hans Maij:t något flaat. BrinkmArch. 1: 228 (1717); jfr HSH 7: 236 (c. 1800).
β) (†) om bordduk o. därtill hörande servetter. 1 Service af Dammarsk bestående af 1 duk 12 st Serveter. BoupptSthm 1689, s. 174 b (1688).
c) [jfr b (o. 1 a)] om uppsättning av utensilier l. tillbehör till ngt, som icke användes i samband med servering l. intagande av förtäring.
α) om uppsättning utensilier för rökare (askkopp, tändsticksställ m. m.); i sht i ssgrna CIGARR-, RÖK-SERVIS.
β) om uppsättning av kärl o. d. utgörande tillbehör till kommod; i sht i ssgrna KOMMOD-, LAVOAR-SERVIS; jfr γ. 1 kommod med servis. BoupptVäxjö 1881.
γ) uppsättning utensilier för toalett, t. ex. spegel, (skrin med) kammar, (askar med) smycken m. m.; i sht i ssgn TOALETT-SERVIS; jfr β. SvForns. 3: 398 (1842). Fatab. 1954, s. 176. särsk. (†) i uttr. fruns servis, ss. beteckning för sällskapslek (pantlek) vari deltagarna ta sig namn efter kvinnliga toalettartiklar, fruns toalett (se FRU 2 b β). SvForns. 3: 398 (1842).
5) [jfr 1 a α, b; delvis elliptiskt för SERVIS-AVGIFT] av gäst erlagd ersättning för betjäning (på hotell l. restaurang o. d.), i sht för servering, servisavgift, drickspengar. IllSvOrdb. (1955).
Ssgr (i allm. till (1 b o.) 4 b α): (1 a α β', 4 a α) SERVIS-APPARAT. el.-tekn. elektrisk säkerhetsapparat (med smältskydd) för anslutning av servisledning till abonnents ledning(ar); jfr -säkerhetsapparat. Bildmark Entrepr. 241 (1921). —
-AVGIFT~02 l. ~20.
2) (förr) till 2, om avgift erlagd ss. avlösning av skyldigheten att tillhandahålla servis in natura. Hülphers Norrl. V. 1: 16 (1789). —
-BESTICK. (i sht mil., numera mindre br.) matbestick. FältutrInfKomp. 1918, s. 14. IllSvOrdb. (1964). —
(2) -BIDRAG ~02 l. ~20. (förr) penningbidrag utgörande ersättning för servis in natura; särsk. om lönebidrag som till 1941 utgick till underbefäl (underofficerskorpraler o. korpraler) under tjänstgöring ombord på flottans fartyg. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 120. Motion i 2 kam. 1911, nr 166, s. 7. —
(1 a α β', 4 a α) -BOX. [jfr eng. service box] el.-tekn. kabelbox vid förgrening mellan fördelningsledning l. dyl. o. servisledning; jfr -låda 1, -muff. BonnierKL 7: 341 (1925). —
(1 a α β', 4 a α) -DOSA. el.-tekn. kopplingsdosa för anslutning inomhus till servisledning. KatalInstallAsea 1931, s. 153. —
-FÖREMÅL~002, äv. ~200. föremål tillhörande servis; serviskärl; stundom äv. allmännare, om sked o. d.; jfr -artikel, -del, -effekt, -glas, -kärl, -pjäs. MeddSlöjdF 1897, 2: 31. Karlson StåtVard. 504 (1945; allmännare). —
-GLAS. (finare) glas (se d. o. 2) använt ss. l. utgörande servisdel l. serviskärl; särsk. om vinglas o. d. SmålP 1890, nr 151 A, s. 1.
-GODS. koll.: serviskärl l. servisföremål o. d.; särsk. om serviskärl osv. ss. (produktions)-vara (jfr -vara). NVexjöBl. 1859, nr 4, s. 2. Form 1951, s. 5. —
(3 a slutet) -GROP. (numera bl. mera tillf.) mil. skyddsgrop för servispersonal, särsk. kanonservis. NF 5: 568 (1882). —
(2) -KOSTNAD. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om kostnad för värme, lyse, möbler o. d. i samband med inkvartering. SFS 1841, nr 3, s. 8. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 39. —
(1 a α β', 4 a α) -KRAN tekn. kran för tappning av vatten o. d.; jfr serverings-kran. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 209. —
-KÄRL. kärl ingående i servis; serveringskärl; jfr -föremål UFlott. 1: 73 (1882). Serviskärlen för den kalla grädden kunde (förr) .. ha annan form (än snipans). Kulturen 1956, s. 66. —
(1 a α β') -LEDNING. [jfr eng. service line] tekn. ledning (för gas l. vatten l. elektrisk energi l. för avlopp) som betjänar en konsument l. konsumentgrupp (o. som avgrenats från distributionsnät resp. förenar fastighet o. d. med rörsystem för avlopp); jfr servis 4 a α o. -kabel, -rör. TT 1879, s. 147 (för gas o. vatten). Alla servisledningar för såväl gatu- som den invändiga belysningen äro uttagna från fördelningsledningarna. Därs. 1892, s. 86. Kloaker äro nu nedlagda i nästan alla gator; servisledningar saknas dock ännu temligen allmänt. SDS 1898, nr 508, s. 3. SOU 1951, 26: XIV. —
-LÅDA.
2) (i sht förr) till (1 b o.) 4 b α: låda för resservis; jfr -kista. Tersmeden Mem. 1: 279 (c. 1780). —
(1 a γ, 3 a slutet) -MANSKAP~02 l. ~20. mil. om manskap betjänande artilleripjäs(er) l. annat (andra) tyngre eldvapen (granatkastare o. d.), servispersonal. Spak HbFältartill. 221 (1873). —
(2) -MEDEL. (förr) penningmedel erlagda ss. servisavgifter (se -avgift 2) l. erhållna ss. servisersättning. SFS 1844, nr 27, s. 4. Herlitz Stadsförv. 1830 242 (1924). —
(1 a α β', 4 a α) -MUFF. el.-tekn. om (kabel)muff för anslutning av serviskabel till fördelningsnät o. d. Sthm 2: 401 (1897). —
(3 a slutet) -NUMMER. mil. om var o. en av soldaterna i en servis (med tanke på att de betecknas med nummer svarande till olika uppgifter vid pjäsens betjäning); särsk. i fråga om kanonservis. Holmberg Artill. 3: 92 (1883). —
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl.
1) [efter mlat. servitium (se servitium)] kyrkohist. till 1 a α: servitier (se servitium). Lagerbring 1Hist. 2: 417 (1773).
-PERSONAL.
2) (mindre br.) till 1 b, 3 b: serveringspersonal. SvHotellRevy 1919, nr 6, s. 1. DN(A) 1958, nr 134, s. 33. —
(1 a α β', 4 a α) -STOLPE. el.-tekn. om ledningsstolpe varifrån servisledning(ar) utgår (utgå). KatalInstallAsea 1931, s. 141. —
(1 a α β', 4 a α) -SÄKERHETSAPPARAT~100102. (numera bl. mera tillf.) = -apparat. KatalInstallAsea 1931, s. 145. —
(1 a α, b) -TRAPPA. (i sht i fackspr.) från kök l. serveringsrum o. d. ledande (av serveringspersonal o. d. använd) trappa upp till annan våning; ngn gg äv. om trappa som leder utifrån till kök, kökstrappa. Kunde ni se om hörnet, där servis-trappan är, skulle ni märka en hop fattiga, som .. (den nu avlidne konsuln) hjälpte .. när det föll honom in. Strindberg Kamm. 3: 19 (1907). Beskow Bruksherrg. 128 (1954; om ä. förh.). —
-UPPSÄTTNING~020.
1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) till 2, om utrustning (möblering o. d.) som erfordras för personals förläggning (i kasern). BtRiksdP 1894, 4Hufvudtit. s. 25.
Avledn. (till 1 a α; †): SERVISERA, v. -ing (Fries). gå (ngn) till handa l. ge (ngn) handräckning o. d.; äv. (se slutet) utan obj. När jag i Norrige seglade, såg jag med nöije på min lap, som servicerade mig, att (osv.). Linné Skr. 5: 133 (1732). särsk. i fråga om tjänster som det enligt äldre bruk ålåg novitie (se d. o. 3) l. recentior att utföra åt äldre nationsmedlemmar; anträffat bl. utan obj.: tjänstgöra ss. passopp åt äldre nationsmedlemmar o. d. (särsk. i fråga om ett slags vaktmästartjänstgöring huvudsakligen bestående i hämtning o. utdelning av post). War och proponerat huru många gångor i weckona han skulle Servicera, blef suarat af alle Landzmännerna, att twå gånger i weckona woro nogh och om Söndagerna upwakta hoos Seniores om så behöfdes. VärmlNatLdP 23/4 1687, s. 13. Fries 2Linné 2: 289 (cit. fr. c. 1750).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content