SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2001  
SÅDAN 4dan l. 32 (så`dann Dalin), vard. äv. SÅN son4, pronominellt adj., förr äv. adv.; n. sådant 4dant l. 32, vard. äv. sånt (stundom skrivet sån’t) son4t; pl. sådana 4dana l. 320, vard. äv. såna son4a; i substantivisk anv.: gen. sg. m., f. o. r., sådans, vard. äv. såns; förr äv. SÅDANA, oböjl. pronominellt adj.
Ordformer
(sa- (-aa-) 15231559. so- 15221632. swa- 1521. så- (sz-, -åå-) 1526 osv. sån 1678 osv. såna, pl. 1902 osv. sånna, pl. 1688, 1891 osv. sånt, n. sg. 1640 osv. -dan (-dh-, -nn) 1528 osv. -dana, sg. 1521c. 1680. -dana, pl. 1521 osv. -dant, n. sg. 1528 osv. -ddan 1632. -den 15971617. -dent, n. sg. 1571 (: sådennt). -dn c. 1712. -dna (-e), pl. 16881881. -dån 1572)
Anm. 1:o I ä. tid användes den gamla pluralformen i dativ, t. ex.: Sådanom människom är fast bättre att de med en synd draga till helvetes till sinom fader djävulen .. än de skulle fara dit med tio synder. Olsson Herdam. 3: 183 (i handl. fr. 1632). Arv, som långt utsläktade tillfaller el(le)r sådanom som intet penningar behöva. PersonhT 1937, s. 146 (i handl. fr. 1710). 2:o I ä. tid skrevs ordet stundom i två ord, t. ex. (Om) nogon af eder nogot saa danth oraadt före toge. G1R 1: 46 (1523). Går man .. till dee förnämste i Presteståndet, skall man både biscopar och andra förnämme män finna, som kommit fort genom så danna höga och rike disciplar. Rudbeck Bref 258 (1685).
Etymologi
[fsv. svadan, sadan, sodan, m. fl. former o. svadana, sadana, saadana; liksom fd. saadan, svadan, sodhan (d. sådan), nor. sådan av mlt. sōdān(e) (med omformning l. ombildning av förleden efter fsv. swa, så) av (se , adv.) o. dān (se DANN), eg.: således beskaffad]
A. i anv. som demonstr. o. determ. pron. o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
I. hänvisande till ngt i det föregående satssammanhanget omtalat l. antytt l. till ngt som framgår av situationen, betecknande ngn l. ngt som tillhörande samma kategori l. art l. beskaffenhet som l. som överensstämmande med ngt omtalat l. antytt i det föregående satssammanhanget l. som framgår (l. kan konstrueras) av situationen: så beskaffad; av samma slag l. sort; likartad; på exemplifierat sätt beskaffad; likadan; särsk. i uttr. sådan där l. här (stundom sammanskrivet) (se DÄR I 4 b resp. HÄR, adv.1 I 4 b), ofta pregnantare, i sht klandrande; jfr DYLIK, SLIK.
a) i adjektivisk anv. (jfr b) ss. attribut (jfr dock γ); särsk. i uttr. en sådan en (förr äv. sammanskrivet (sådanen)), en så beskaffad person, en sådan person; förr äv. med obest. art. efterställd. Sådana (där) personer skall du undvika. En sådan (där) cykel vill jag ha. G1R 1: 31 (1521). Rosen watn eller annor sådan smörielse. OPetri 1: 398 (1528). Oss var befallat, att ehvad som kunde oss i vägen på sånt sätt offereres, skulle vij (osv.). RP 8: 149 (1640). Hur Weth en sådan en / Hwad Dygd den pryda bör som råder öfwer flera. ÖB 115 (c. 1712). Det är underligt, at om en ährlig Karl råkar ibland at säja en sådanen et ord, så tagas det straxt up för alfware, och då inbilla de sig, at man är kär åt dem. Modée HåkSmulgr. 52 (1738). Just sådan en förryckt person / Gick på besök en Skald at råka. Bellman (BellmS) 19: 151 (1793). Jag kan inte tåla sån’a där sprättar. PT 1911, nr 302 A, s. 3. Glöm inte att göra gott och att dela med er; sådana offer behagar Gud. Hebr. 13: 16 (NT 1981). — särsk.
α) (†) motsv. ett förenat demonstr. pron.: den, denne; den förutnämnde l. ovannämnde; ifrågavarande. Påuans ban .. haffuer warit såå gräseligit ath jugen haffuer tordz ducat sich vp, för en nw man haffuer lärt besinna huadh krafft sådana ban haffuer. OPetri 1: 159 (1527). (Käranden) Gaff och ther hoss tilkenne, att för:de bondhe therudöffwer medt woldh samme äger ännw in till thenne dagh, emot sådane breff, beholledt och hender emellen hafftt haffwer. HH XIII. 1: 16 (1562). HovförtärSthm 167677, s. 926.
β) (†) mer l. mindre pleonastiskt, ss. bestämning till ett sbst. som redan är bestämt av ett poss. pron., äv. demonstr. pron., ungefär liktydigt med det självständiga demonstr. pron. denne. Såsom the hafva alla sworit .. så skall och hwar och en wara förplichtadt, sådan sin Eed trooligen och ährligen att hålla. SvFlH 1: 508 (1570). Aldenstund .. jagh samptt minn k. hustro haffva achtadt .. sådantt detta lofflige contract (angående äktenskap) medh christelige .. ceremonier late .. stadfeste .. therföre (osv.). OxBr. 12: 45 (1614). Sådana sin resolution haffve the iche velat förhålla nestomliggiende potentater. RP 8: 97 (1640).
γ) med relation till o. uttryckande jämförelse med sådan, förr äv. hurudan, i föregående sats: likadan, så (beskaffad); av samma slag l. sort; äv. predikativt (motsv. b); särsk. i elliptiska satser, i sht ordspr. Sådan herre, sådan dräng. Sådan moder, sådan dotter. Hurudana then (första) iordesch (människan) är, sådane äre och the iordische. 1Kor. 15: 48 (NT 1526). Hurudanna Fadhren är, sådana är Sonen, sådana är ock then helghe Ande. Palma HimApot. N 5 b (1610). Sådhan Herre, sådan Swän. Grubb 778 (1665). Sådant landet är, sådan blifver hufvudstaden. WESwedelius i 2SAH 41: 268 (1866). Som herren är, sådan är drängen. Östergren (1952).
δ) i pregnant anv., närmande sig bet.: så stor. Nog tyckes mig det var sjungande köp, / Sådan en huggare prompt i sig dräja; / Men til at säga hvad sort som jag söp, / Det kan jag just intet säja. Bellman (BellmS) 1: 258 (1790). Jag skattar mig sådan heder ej värdig. Adlerbeth Æn. 13 (1804). Jag förtjenar icke en sådan wälgerning. Nordforss (1805).
ε) (vard.) i uttr. bara en sådan sak, för att beteckna ngt i det föregående som man icke kan l. vill närmare gå in på o. som väcker ngns förvåning l. gillande l. ogillande l. besvikelse o. d. Småfåglarnas Vänner. Bara en sådan sak. Småfåglarnas Vänner! Rönblom DödGryt. 128 (1957).
ζ) (†) ersättande ett adj.-attribut i det föregående: likadan. En rijk Frijare, seer sigh giärna om en sådan Brwdh. Grubb 683 (1665). Hwardera hade de Gullagda skiölder och sådana hiälmar på hufwu. Reenhielm OTryggw. 244 (1691). — särsk. i uttr. såsom sådan (jfr c β), så beskaffad, sådan. Twärt emot måste Begynnelsen wara bequämlig och blygsam, såsom sådana är Homeri vthi begges hans wärck, ther han begynner aff Musarum åkallan. Arvidi 11 (1651).
b) i adjektivisk anv. (jfr a) ss. predikativ: det, detta; äv.: så beskaffad l. inrättad l. funtad; av dylik beskaffenhet l. art; äv. motsv. a ζ: likadan; ofta närmande sig l. övergående i adverbiell anv.: så, på detta sätt, på det viset. Sådant är livet. Sådana är människorna. Thå skal wardha en stoor wedhermödha, så ath hon haffuer ey warit sådana j frå werlde(n)nes begynnilse och till the(n)ne tidhen. Mat. 24: 21 (NT 1526). De Christne Predikanternes grufveliga Troslära, at anse det för en berömelig .. gerning, då Konung Ingo .. innebrände sin medtäflare Blot-Sven. Sådant var åtminstone upsåtet, fastän Sven för sin person kom ut och blef ihiälslagen. Schönberg Bref 1: 109 (1777). Ingen Stor man är sådan i sin Kammartjenares ögon. Kellgren (SVS) 5: 259 (1793). När han kom till Lintulax, / Bad han om en halmkärf strax, / Sökte sömn på all sin möda, / Smakte ej en bit till föda. / Sådan slöt han denna dag. Runeberg (SVS) 5: 76 (1846). Sådan (som han framträder genom sina runarbeten) var Bure som samlare. HHildebrand i 3SAH 23: 278 (1908). Du som är sur intill märgen av citronil och härsklystnad. — Sån sitter du i tidningen nu, och sån vill du sitta i riksdan. Hallström Ness. 24 (1919). Dolly skulle .. aldrig försöka dränka sej, hon var inte sådan. Fogelström Dolly 54 (1958). — särsk.
α) inledande huvudsats, sammanfattande innehållet i föregående sats för åstadkommande av emfas. Det kom blixtar och dån och åska, och det blev en väldig jordbävning, så stor att något liknande inte har förekommit så länge människor funnits på jorden, sådan var jordbävningen och så väldig. Upp. 16: 18 (NT 1981).
β) (†) ersättande ett sbst. i föregående sats: (så)som sådan. Salla, blif då min gudinna! / Sådan skall jag dyrka dig. Valerius 2: 51 (1811).
c) utan förb. med huvudord; särsk. med självständig substantivisk anv. (l. ss. självständigt demonstr. pron.); äv. närmande sig anv. ss. anaforiskt pron. Låter barnen komma til mich, och förmener them icke, för ty sådana hörer Gudz rike till. Mark. 10: 14 (NT 1526). Uthi Höghkorn .. finnes en Graffsteen Uuthuggen medh Munkestyl och som en vapn opå; sammaledes på kyrckiogården en sådan. Dybeck Runa 1848, s. 22 (i handl. fr. 1673). Drysius, som hatade det papistiska bruket af vigvatten i kyrkan, (hade) medtagit en flaska sådant (vid besvärjelsen). Rydberg Vap. 368 (1891). (Bure) var angelägen att för egen räkning förvärfva handskrifter. En mycket viktig sådan, innehållande helgonlegender, har efter honom fått namnet Codex Bureanus. HHildebrand i 3SAH 23: 216 (1908). Han kunde lika väl varit en gammal uppskattad dräng och utförde också en sådans sysslor. Nyblom StrPers. 228 (1945). Såna skulle inte få leva. Sandgren Förklar. 12 (1960). (Jag var) glad över att jag lyckats hålla skolpsykologen stången .. Man skall aldrig låta någon sådan se någonting. Man skall aldrig säga någonting till sådana. Myrdal AnnanVärld 234 (1984). — särsk.
α) (†) med obest. art. efterställd, i uttr. sådan en, en sådan person. Ther så wore någhon om .. (studenterna) eller theras ståndh hädheligen taalte, kan sådan en lagföras. ConsAcAboP 1: 291 (1647). Månge föra blodige Krijg, til at intaga mång Land, och fasta Borgar, sättiandes sine Victorier intet måål, och ingen ända .. Sådan en war Landstöraren Alexander, then therföre kallas Hin Store. Stiernhielm Lycks. 1 (1650, 1668). Gud wet när sådan en här näst i Uhmo waknar! Runius (SVS) 1: 273 (1713).
β) i uttr. (så)som sådan, i den egenskap l. funktion som det nämnda substantivet uttrycker; äv.: betraktad för sig, i o. för sig; isolerad, i sig själv. Hvarje skön vers är som sådan redan ett konstverk i smått. ETegnér i 2SAH 9: 82 (1819). Linné var systematiker och bör såsom sådan bedömmas. Agardh LinnéBet. 3 (1878). Då ogillar du inte aktionen som sådan? Edqvist Skugg. 202 (1958). Matchen som sådan var spelmässigt mycket torftig. SvD 25 ⁄ 4 1976, s. 23.
γ) (numera mindre br.) i sg. best. form efter best. art. o. efterföljande adj.: i sitt slag; stundom mer l. mindre pleonastiskt. Eos är en .. litterär tidning, som förtjenade att vara mera spridd, äfven af det blotta skäl, att den är den ende sådane .. i landet. Najaden 1839, nr 60, s. 3. Hellands skildring af lapparnas religion .. är den hittills bästa sådana. Ymer 1913, s. 95. Till de flitigaste producenterna inom genren hör de lundensiska medicinarna i deras årliga publikation Toddybladet. Det äldsta sådana .. rymmande ett (rim)alfabet vilket finns i (Akademiska) Föreningens Arkiv är från 1914. Särafen 1993, nr 1, s. 16.
δ) i n. sg.
α') (pleonastiskt) återupptagande o. framhävande en föregående bisats som utgör den följande satsens logiska subj. l. obj. At .. (Jesus Kristus) är een sann Menniskie, Sådant vthwijser hans lijdande, dödh och pino. Carl IX Bew. A 3 a (1604). At Herrans wälsignelse giör rik, sådant lärer then dageliga ärfarenheten. Giese Sprachm. 1: 452 (1730). Men, att med omvänd fot nå ljusets boningar åter, / Sådant är möda och konst. Adlerbeth Æn. 140 (1811).
β') (†) i uttr. lika sådant, likadant, i samma form. Hwad sädesmannen förkränkt och odugeligit utsår, det får skördemannen lika sådant inbärga. Serenius EngÅkerm. 95 (1727).
γ') hänvisande till, ofta sammanfattande, (innehållet i) en sats i det föregående l. ersättande en sats som kan konstrueras ur det föregående: det, detta. Tå tecktes thz Herranom wel, at Salomo badh om sådant. 1Kor. 3: 10 (Bib. 1541). Om 3 a 4 Tomter inlöstes til detta Torgs utwidgande, som nu är nog trångt, skulle sådant blifwa både nyttigt och prydligt. Hülphers SvStäd. 1: 4 (1778). Man talar ej högt vid Despoters Hof. Sådant vore en oanständighet. Kellgren (SVS) 5: 607 (1792). (Det händer) att af hundra unga män nittio .. förklaras läskunniga. Sådant brukar man med stolthet anföra såsom bevis på att läskunnigheten är allmänt utbredd i vårt land. Schück o. Lundahl Lb. 1: 29 (1901). — särsk. (†) i uttr. såsom sådant, så som, såsom, sådant som. Doch skal man .. achta, at man och strax i begynnelsen författar Innehållet eller dicendorum propositionem, såsom sådant Virgilius i sine Böcker om Åkerbruket giordt hafwer. Arvidi 11 (1651).
δ') med obestämd (koll.) innebörd: dylika ”saker”; (ngt l. annat) dylikt l. slikt l. liknande; särsk. dels i uttr. annat sådant (förr äv. sådana), dels i uttr. något (någonting) sådant, särsk. ss. uttr. för ungefärlig beskrivning av ngn l. ngt, ungefär liktydigt med: ngt i den stilen, ngt ditåt, ngt liknande. Något sådant har jag aldrig sett. Sådant (där) gör man inte. Karameller, choklad med mera sådant. Giff oss nådh til ath toleligha lidha förtal, bannor, öfwerwold, orät, och annat såådana. OPetri 1: 59 (1526). Hwj haffuer tu sådant giordt migh? 1Mos. 12: 18 (Bib. 1541). Stycken, ammonition, träverke och mehra sådant. RP 7: 504 (1639). Han förnam ingen ånger, ingen trefvande förtviflan .. ty sådant låg icke i hans fast gjutna natur. Hallström Than. 59 (1900). Tja, sade pojken. Sånt händer ju. Martinson Nässl. 32 (1935). Någon kom emot henne, en pojke. Kanske ordförande eller nånting sånt, tänkte hon. Fogelström BorgTr. 39 (1957). Stjärnorna eller galaxerna, eller hur det nu var, sånt där begriper man ju inte, det lönar sig inte ens att försöka. Zetterström EnslBel. 12 (1981). — särsk. (†) i uttr. ett sådant, ngt sådant, ngt dylikt. Sielf Cæsar häpen Blijr (när han får se Pompejus’ avhuggna huvud) .. / Wet eij hwad han wid slijkt skall tahla eller täncka, / Att en förmäten hand ett sådant giöra tordtz. ÖB 100 (c. 1712).
II. i determ. anv., motsv. I; ofta i förb. med där (se d. o. I 4 b) l. här (se HÄR, adv.1 I 4 b).
1) med syftning på en efterföljande rel. bisats (l. participialkonstruktion o. d. motsv. sådan bisats).
a) motsv. I a: i adjektivisk anv. ss. attribut; ofta motsv. o. utbytbart mot det determ. pron. den. Jer. 5: 29 (Bib. 1541). Man måste plöye medh sådan oxar som man haffuer. SvOrds. B 6 a (1604). Consistorium äger macht, at .. stämma alla til rätta, uti sådane måhl .. som til dhesz Dom .. lemnade äro. FörordnRättegDomcap. 1687, § 4. Sådana tankar, som .. (Jesus) framstälde, äro sannerligen icke hvars mans. Wikner Pred. 387 (1879). Det måtte vara människor, som kommo, och i sådan nöd, som han nu befann sig, blev han inte rädd. Lagerlöf Holg. 1: 191 (1906). I en sån scarf, som jag har på mig nu, går jag i varje fall inte och sätter mig på Grand. Hedberg VackrTänd. 148 (1943). — särsk. (†) motsv. I a β. Gå .. ned i smedjan och tillse sådana mina saker, som behöfva lagas. Rydberg Vap. 55 (1891).
b) motsv. I c, utan förb. med huvudord, om person l. ngt sakligt.
α) i mer l. mindre självständig substantivisk anv.; ofta motsv. o. utbytbart mot det determ. pron. den (se DEN III 3, 4); stundom närmande sig bet. av en kvalitativ bestämning: en sådan person l. en sådan sak, av den typ, av det slag. Huar man lärer sodant som han vmgådz medh. SvOrds. B 2 a (1604). Akhilleus eller Niobe eller någon sådan där, som icke en gång lät se sitt ansikte. Andersson GrDram. 295 (1885, 1910). De som misslyckas är såna som inte vågar. Lo-Johansson Gen. 211 (1947). Hon är inte en sån som lägger sej i saker och ting. Hedberg VadUngFlick. 223 (1969). Sån’t som man inte kan göra nåt åt. RöstRadioTV 1975, nr 1—2, s. 35. Då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist. Luk. 13: 30 (NT 1981).
β) (i emfatiskt syfte) i mer l. mindre adjektivisk anv., med underförstått sbst. som är att supplera ur det föregående, ungefär liktydigt med: av den typ, av det slag; äv. med utelämnat rel. fogeord. Mustigt gräs, sådant som växer på (osv.). Weste (1807). Också ville hon .. brygga det herligaste spisöl i verlden, ett sådant som sjelfva biskopen skulle anse för högst förträffligt. CFDahlgren 4: 126 (1831). På hufvudet hade hon vanligen en gammaldags sidenhatt, sådan ingen menniska mer begagnade. Hertzberg Canth Lifsb. 2: 150 (1886). En mönstring av de subjektlösa satserna i svenskan, sådan som vi nu vilja företaga, bör (osv.). Cederschiöld Ordlek. 65 (1910). Han förstod, att om han ej kunde uppfylla .. villkoret, skulle både han och hans följeslagare förvandlas till stenstoder, sådana som han hade sett så många ute på borggården. Grip JunkG 158 (1926). Fotografen D. hade en strålande, ljus tenor, sådan man sällan träffar numera. Bratt Fig. 69 (1946).
2) med syftning på en efterföljande konsekutiv att-sats.
a) i adjektivisk anv.
α) ss. attribut; ofta pregnant: så stor l. så stark l. så svår o. d.; äv.: denne l. efterföljande. (Lat.) Cachexia (dvs.) sådana oskickeligheet j kroppen at enom intet kommer tilgodo thz han äter. VarRerV 16 (1538). När nu the Danske wore slagne på fluchtenne, kom .. them en sådana förskräckelse vppå, att Ryttarne .. rände på sitt eget fotfolk. Svart G1 27 (1561). Huilkett korszwerckzhuus .. Erich Nilszonn .. såldt hafuer .. dogh medh sådana förordh, att thett dråprumett, som (osv.). 3SthmTb. 5: 3 (1603). Skeppet kom (under stormen) i sådan fara, att manskapet ansåg sig nästan förloradt. LbFolksk. 24 (1890). För denna vår synpunkt (att rytmen har inflytande på fantasin) finnes det en sådan massa lärorika exempel att hämta från naturljudshärmningarna, att vi råka i förlägenhet vid urvalet. Cederschiöld Rytm. 162 (1905). Det dröjde innan hon fick sån kraft i armarna att hon kunde slå de tunga trasmattevävarna. Ekman Häxring. 114 (1974). — särsk. (numera föga br.) med efterställd obest. art. Sådan en artig Skytt är Amor, at han drabbar i mörkret. Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668).
β) ss. predikativ (motsv. I b): så beskaffad l. inrättad l. funtad; av dylik beskaffenhet l. art. Gudz gåffuor och tilkallilse äro sådana, ath han kan th(e)m icke ångra sich. Rom. 11: 29 (NT 1526). Respublican (i Nürnberg) hwad som anlånger så är hon öffwermåttan skön och är icke sådan till at finna uthi hela Romerska rijket. Bolinus Dagb. 42 (1668). Verlden är nu en gång sådan att den roas mer af det qvicka, än af det ledsamma! Sturzen-Becker SvSkönl. 196 (1845). Han var sådan, att det blev glädje på gästabuden, så snart han visade sig. Lagerlöf Troll 2: 8 (1921). Över soppskeden iakttog Henrik sin far, och resultatet var sådant, att han lydde sin mor. Spong Sjövinkel 50 (1949).
b) i substantivisk anv. (motsv. I c); särsk. (o. numera bl. ålderdomligt) i n. sg. med koll. innebörd: det. TobCom. C 4 a (1550). Tij iag fan ingen än nu som sådant giorde, / At han sig emoot osz sette toorde. Holof. 19 (c. 1580). Om nya åhret så celebrerasz här (i Leipzig) en sådan marcknat så hansz lijke icke hållesz sådan uthi ganscha Europa. Bolinus Dagb. 19 (1667). Då det sådant oaktat af tidningarna utspriddes, att jag stod i spetsen för ett oppositionsparti, som ville störta ministären, riktigt längtade jag efter ett tillfälle att få visa, huru ogrundad denna uppfattning var. De Geer Minn. 2: 159 (1892).
3) med efterföljande (l. underförstådd) komparativ sats; särsk. (motsv. I) med bestämning inledd av konjunktionen som: så beskaffad l. inrättad l. danad l. funtad; äv. med exemplifierande anv.; ofta pregnant; äv. med konjunktionen utelämnad (se särsk. c).
a) i adjektivisk anv.
α) ss. attribut framförställt sitt huvudord; äv. (numera mindre br.) med obest. art. efterställd. Skulle en sådana man som iagh är gå vthi Templet, på thet han skal bliffua leffuande? Neh. 6: 11 (Bib. 1541). Lycklig den som har en sådan hustru som jag. Möller (1790). En sådan der lymmel som du. Schulthess (1885). Den friaren var af annat slag / än sådan en fattiglapp som jag. Andersson Plautus 44 (1901). Detta långa perspektiv bakåt i tiden fortsättes af sådana män som statsmannen Johan Skytte (m. fl.). Schück o. Lundahl Lb. 1: 116 (1901). Sydamerikanarna tyckas sakna varje skymt av begrepp om såna saker som hemtrevnad och komfort. Barthel Colón 149 (1932). Två sådana mästarballader som (Goethes) ”Die Braut von Korinth” och ”Der Gott und die Bajadere”. SSiwertz i 3SAH LX. 1: 11 (1949). — särsk.
α') (numera föga br.) motsv. I a β, ss. bestämning till ett sbst. som redan är bestämt av en gen. l. ett poss. pron. Sådana hans skrifter som Lutherboken ”Humor och melankoli”, hans utläggning av katekesen (osv.). HågkLivsintr. 15: 258 (1934).
β') med syftning på ngt i det efterföljande satssammanhanget, som närmare preciseras l. antyds l. förklaras där, i uttr. bara en sådan sak som (med efterföljande inf. l. konsekutiv att-sats), ss. uttryck för förvåning l. beundran l. gillande l. ogillande o. d. Bara en sån sak som att kunna fasettögon. Hedberg Dan 305 (1948). Bara en sån sak som att jag inte ens ska få ha min garageplats kvar. Kan ni tänka er det, va! Gustaf-Janson DödlKär 156 (1953).
γ') pregnant, inledande sats: så stark, så häftig o. d.; med kausal bibet. Man fick snart lof att ha mattor, sådant golfdrag som det var här på nedra botten. Öberg Makt. 2: 14 (1906). Det var en sak, att hafvet bröt upp landisen, sådan storm som då var. Högberg Vred. 3: 351 (1906).
β) ss. attribut, (i emfatiskt syfte) efterställt sitt huvudord (o. i skrift vanl. skilt från detta med komma), i uttr. sådan som, så beskaffad som, såsom; äv. med exemplifierande anv., ungefär liktydigt med: av typen, t. ex., såsom. Huru wore thz mögeligit at een rett Christen Försambling, skulle kunna lijdha ibland sig så margahanda groff .. misbruk, som the Påueske haffua warit vndergiffne, sådana som äro the ochristeliga wiyelse, eller beswärielse. LPetri KO Föret. 4 (1571). Förtjenster, sådana som Luthers, borde .. minst af alla äfventyra att bli förgätna. Tegnér Tal 1: 16 (1817). Hvem tror du .. räknar / Ett par små dussin .. fräknar, / När rundt dem .. det spelar fritt / Ett solskenslöje så’nt som ditt? Gellerstedt GVis. 50 (1900). Vetenskapsmän, sådana som de stora astronomerna Kepler (osv.). Auerbach (1913). Endast ett fullkomligt mästervärk, sådana som antikens, kan njutas fullt ut, även om det är namnlöst. Wulff Leopardi 127 (1913). — särsk.
α') (†) i pregnant anv., i uttr. sådan som ngt är, använt om ngt som är dåligt l. medelmåttigt l. undermåligt, ofta liktydigt med: av dålig osv. kvalitet l. beskaffenhet. Trävirke kring kyrckegården har iag bracht försambl(ingen) att upsättia, sådant som det är, låtet späna kyrckan och Sacristian. VDAkt. 1725, s. 3. Riksdrotzen Bo Jonson Grip satte Alexandri Magni lefverne på Svenska Verser, sådane som de voro. 1VittAH 1: 23 (1755).
β') (†) med koncessiv bibet.: huru än. Då vij inthet tviffle att saken lärer få sin ände, sådan som den och bliffver. AOxenstierna 2: 657 (1624).
γ) i predikativ anv. (motsv. I b); särsk. dels i uttr. sådan som .. l. sådan, så som .. på samma sätt l. likadan, dels i uttr. med försvagad jämförande innebörd, inlett med sådan som, använt för att erinra om ngt (känt) förhållande. Såådana som fatoburen är j hiertat såådana warder ther och framburit. OPetri 1: 24 (1526). Ath sådana som wij äro medh oordhen j breffuen j fråwårelsen, så äro wij och medh gerningen när wij tilstädhes äro. 2Kor. 10: 11 (NT 1526). Alt Folcket ropade det är sant: Aristodemus är sådan som I sägen. Ehrenadler Tel. 222 (1723). Hälst borde boken vara ”populär” .. Men sådana som förhållandena i vår bokvärld nu äro .. vore detta .. bortkastad möda. Wulff Petrarcab. 6 (1905). Jag vet inte hur ni kan vara sån mot mej, som ni är, mor. Lagerlöf Kejs. 288 (1914). Sådana som människorna nu en gång äro. Harlock (1944). — särsk.
α') (†) i uttr. lika sådan som, likadan som. Widh predikestolen är jungfru Mariæ beläte lijka sådant uthmålat som hon haffwer warit här (i) werlden. Bolinus Dagb. 47 (1670). En särskilt Förening, lika sådan, som den Calmarska. Dalin Vitt. II. 6: 140 (1749). (Mandarinen) frågade mig om alla Tuppar i Swerige woro lika sådane som jag? Sahlstedt TuppSag. 57 (1759).
β') med mer l. mindre pleonastisk anv., framför bisats inledd av konjunktionen som med hypotetisk l. irreal bet.: som om, liksom om. Gertrud såg sådan ut, som visste hon ej hvad detta angick henne. Lagerlöf Jerus. 1: 184 (1901).
b) motsv. I c, i substantivisk anv.; i n. sg. äv. närmande sig adverbiell anv.: så, på det viset. The som til sådana, som är Biscops embete, kallade äro. LPetri KO 80 a (1561, 1571). En braf såldat wil iag hafwa och inte en sådan där, som han är. Horn Beskr. 45 (c. 1657). Sådant som det är. Widegren (1788). Det ska vara en sån som jag, som låter lura mig. Wägner NattS 190 (1926). Ingen av dem som varit mina sagesmän hade någonsin uppehållit sig vid sådant som långa vapenskiften man mot man, där slutligen den ene såras eller dödas. Strömholm Fält. 287 (1977).
c) med underförstått som, övergående i konjunktionell anv.
α) motsv. a β; särsk. liktydigt med: såsom. Då han af omstående befrågadess, hurudan han nu war? sade han: jag är rätt så dan iag plägar wara. VDAkt. 1621, nr 4. Sådan han var, med komiska småfel och gedigna förtjänster, var han vår förklarade gunstling. Gellerstedt Glänt. 146 (1909). (I våra barnkamrar) ritas en människa — sådan bilden nu är — långt innan man kommer sig för att rita en spiral. Ymer 1913, s. 94. Sådan ställningen nu var, skulle vi nätt och jämnt vara solventa när vi nådde Marabá. Gripenberg Fleming BrasilÄv. 242 (1935). Sådan valpen är, så blir ock hunden. Östergren (1952).
β) motsv. a γ, (i emfatiskt syfte) efterställt sitt huvudord (i skrift vanl. skilt från detta med komma) o. inledande sats utan den komparativa konjunktionen som: så (beskaffad), såsom; i det skick l. den form som; i sht förr äv. i substantivisk anv.; stundom med koncessiv bibet. Geijer Häfd. 44 (1825). Jag har varit vittne till en springbrunn! en sådan jag i alla mina dagar aldrig sett. Almqvist AmH 1: 4 (1840). Särskildt vilja vi framhålla, att vårt system, sådant det föreligger .. gör anspråk på att vara naturligt. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. IV (1885). Själva talet, sådant det av Johannes Magni avtryckes, innehåller ingen uppgift om året. Schück VittA 1: 15 (1932). Den dag då ni .. fick kunskap om Guds nåd sådan den verkligen är. Kol. 1: 6 (NT 1981). — särsk. (numera föga br.) i pregnant anv., i uttr. sådan(t) ngn l. ngt är, för att ange att ngn l. ngt är dålig(t) l. medelmåttig(t) l. av ringa kvalitet o. d.; i n. sg. äv. ss. bestämning till (innehållet i) en sats; stundom med koncessiv bibet. Icke til förtigande, at Predikningarne, sådana de då äro alt för tidigt förekomma. VDAkt. 1767, nr 390. Jag fick ett svar, sådant det var. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hon har väl en man, sådan han är? Jolin Barnhusb. 74 (1849). (Terrassen på taket) är visst icke mycket större än däcket på en ångbåt, men der fins ändock ett slags trädgård, sådan den är: några krukor med törnrosor och nejlikor och en löfsal med täta vinrankor. Lundgren MålAnt. 1: 20 (1870). Han har skrifvit en bok sådan den är. Schulthess (1885). Han hade ju .. några månader talat franska, sådant det var. Nyblom Minn. 2—3: 73 (1904).
4) med syftning på efterföljande temporal bisats; särsk.: så beskaffad l. funtad. Herren Zebaoth är sådana, när han kommer widh itt land, tå försmälter thet. Am. 9: 5 (Bib. 1541). Der hvarken uttal eller hänledning decidera, gäller det Allmänna Bruket. Hit höra i synnerhet sådana fall, då fråga blir, om man antingen bör sätta E, eller A (osv.). Kellgren (SVS) 5: 460 (1790). Sådana var vi alla en gång, då vi följde våra mänskliga begär och handlade som kroppen och våra egna tankar ville. Ef. 2: 3 (NT 1981).
5) i annan framåtsyftande anv. än vad som anges i 14; särsk.: så beskaffad l. funtad (som följer); av följande art l. beskaffenhet; ofta med syftning på en självständig sats (i skrift skild från denna med kolon l. punkt l. dyl. o.) vanl. till innebörden motsv. ett uttr. med efterföljande att-sats. (Äldste sonen godkände på syskonens vägnar överenskommelsen) medt sådan förordh, vm han eller hans syskene framdelis förmåghe och willie samme gårdh till theris eigett behoff löse för för:ne penninge szumma, thå schall thet them icke förwägres. HH XIII. 1: 17 (1562). (Lusta) kom medh tree sijne Döttrar, / Samt sin Son, dera Broder, här-an, i sådana lynde: / Een war tröger å foot (osv.). Stiernhielm Herc. 14 (1658, 1668). Sådan var Armfelts hustru: stolt och oförfärad, med ett klart och skarpt förstånd, reda och praktisk klokhet. Tegnér Armfelt 2: 274 (1884). Han var sådan, Daniel Olofsson, han följde klockan. Salje DessBröd. 7 (1964).
III. [anv. delvis utgående från ett komparativt uttr. där en följande komparativ led l. konsekutiv att-sats l. rel. bisats o. d. är utelämnad] i anv. utan (klar) syftning till ngt i det föregående l. efterföljande satssammanhanget men utgående från o. närmast anslutande sig till bet. (I o.) II.
1) [jfr II 3 a γ, c α] ss. bestämning till ett sbst. (o. ss. uttryck för jämförelse l. överensstämmelse) inledande en predikatslös sats o. korresponderande med sådan (se I a γ) i efterföljande led (vanl. predikatslös sats): så l. så beskaffad l. danad l. funtad. Sådant Såår, sådant Plåster. Grubb 779 (1665). Brage war tapper och wäl öfwad i alla Idrotter: sådan Ryttare till sådan Häst. Dalin Vitt. II. 6: 111 (1740). Sådan möda, sådan vinst. Leopold (1775) i 2Saml. 6: 83.
2) i förstärkande, pregnant anv., utan l. i förb. med obest. art., i uttr. med försvagad komparativ innebörd (särsk. i utrops- l. frågesats), som betecknar förvåning l. gillande l. ogillande l. besvikelse o. d.: vilken (god l. bra l. dålig osv.); jfr SICKEN, pron. Nei hör på, sådana förgiftiga Tungor! Lagerström Molière Tart. 7 (1730). Från Köpenhamn reste jag till Lund, der jag gjorde Thomanders och Wieselgrens bekantskap; den första är det största snille jag någonsin sett; och en sådan Predikant! CAAdlersparre (1837) hos Roos FamArkiv 301. När såg ni såd’na armar / Och sådan hals? Wennerberg 1: 78 (1881). Garm .. började berätta pojken sådana dagar han förr hade haft med Vind-Ile. Lagerlöf Holg. 1: 190 (1906). Se, en sån krage han har, och halsduken, efter sista modet. Strindberg Kamm. 1: 30 (1907). Fy sjutton, sånt klimat. Hit reser jag aldrig mer. Wulff GrönlDagb. 252 (1917). Sån förbannad tur! Lagerkvist Bar. 28 (1950). — särsk.
a) (numera mindre br.) med obest. art. efterställd. Fy sådan en stygg en! Wetterbergh Penning. 305 (1847). Känner ni Conrad, baron Conrad, o, sån en treflig kar! Engström Lif 120 (1907). Sån en jäkel! Dens. 12Bok 239 (1919).
b) i uttr. med klandrande innebörd; särsk. i uttr. en sådan en (sådana ena), ss. benämning på person resp. personer med vissa egenskaper (som man ej kan l. bryr sig om att närmare specificera o.) som väcker ngns förvåning l. gillande l. ogillande l. besvikelse o. d., ungefär liktydigt med: vilken typ, vilken figur, vilken egendomlig person o. d. resp. vilka typer, vilka figurer, vilka egendomliga personer osv. Så’na ena man har att göra med! Janson Gast. 131 (1902). Sedt i belysningen af löftet om ett snart utfallande lån fann han August Karlssons uppförande högst klandervärdt. — En så’n en, sade han ogillande. Dens. Ön 188 (1908). De trodde, att jag inte kunde köra själv! Såna ena! Bergvall Michaëlis Bibi 162 (1935). En sån en, så okynnig hon är! Östergren (1952).
3) med försvagad komp. innebörd, pleonastiskt, ss. bestämning till ett sbst. som redan är bestämt av ett adj., i uttr. (vanl. frågesats) med utelämnad jämförelseled, använt ss. en skämtsam omskrivning för den tilltalade. Nej, se goddag! .. Hur kan en sån gammal ravaillac ha det? Rydqvist Kar. 8 (1924). Joel, som förut hotat mig för spanskvänlighet, öppnade attacken och frågade ”vad ett sånt snobbfrö visste om såna saker”. Engström KaapAfr. 216 (1937). Vad kan en sådan liten flicka heta? Johnson GrKrilon 219 (1941). Vad skulle mamma kalla en sån liten ponke om inte Sven. Siwertz Tråd. 51 (1957).
4) förstärkande huvudordets innebörd: som i hög grad är vad huvudordet anger.
a) med sakligt huvudord; ofta liktydigt med: (mycket l. så) stor l. häftig l. svår l. väldig o. d.; om idéer, tankar o. dyl. äv.: så egendomlig l. besynnerlig o. d. Jag får sådan hjärtklappning, när jag dricker kaffe. Jag har sådan tandvärk. (Det) är k. M:tz nådige vilie och betenkiande, att efther nu tidhen faller för kort och h. k. M:t uthi sådan hast icke kan uthvälie och nampngifve the personer, som til samme handel kunne vare duglige, att han (osv.). RA 3: 173 (1593). Han gjorde et sådant buller. Möller (1790). Då jag kom .. höll bror kära på att laga sig till sängs, att jag ej strax fick gå in till honom, men sedan det var gjordt, bads jag in, och det blef en sådan glädje. FoU 17: 114 (1875). Den unga länsmansfrun .. hade alltid sådana ideer, den yrhättan. Tavaststjerna Inföd. 291 (1887). Utrikespolitiken, som för .. (England) är en sådan lifsangelägenhet, skötes af vederbörande minister i samråd med kollegerna. Fahlbeck Förf. 130 (1904). Skall vi väl duga för den jord / som med sån möda brukas? Lagerkvist SångStrid. 96 (1940).
b) om person: som i hög grad gör skäl för ifrågavarande beteckning, verklig, riktig (se d. o. I 7); stor (se STOR, adj. I 4 b). Han är een sådan ölstut. Rondeletius 20 (1614). Jag vet ju, att ni äro sådana vänner, ni båda. Andersson Kal. 36 (1906). Det har han inte tänkt på. Han är ett sådant barn. Åkerhielm GamlRoman 29 (1907). Folk är så förbaskat fega nu för tiden … såna obskuranter. Gustaf-Janson ÖvOnd. 9 (1957).
5) förstärkande, övergående i adverbiell anv., ss. (i tal trycksvag) bestämning till (väsentligen) adj.- l. gen.-attribut (till innebörden motsv. ett adj. angivande grad) i en förb. bestående av sbst. med attribut, ungefär liktydigt med: så (motsv. ”vilken” i en utropssats). Szå hafver almogen .. senndhtt någre bönder een sådann longh vägh hijtt till migh, och (osv.). OxBr. 5: 28 (1613). Så att .. widh pass 70 eller 80 personer .. äro omkomne: Hwilket inthet myckit är .. ibland een sådana folckrijk församblingh. BraheBrevväxl. II. 1: 89 (1657). Om jag ej vore i sådan satans knipa. SöndN 1862, nr 19, s. 4. Mamma, jag har fått ett sådant underligt bref. Benedictsson FruM 1 (1887). Utöfningen af kristendom i lifvet, hvarpå Lindblom lade sådan stor vikt, var (osv.). Rodhe Lindblom 185 (1905). Jag tyckte inte alls om att han .. spökade ut sig på ett sånt syndigt vis. Siwertz Fribilj. 15 (1943). Det är en sån oherrans massa blommor så! Gripe Tordyv. 30 (1978).
6) med mer l. mindre pleonastisk anv. i uttr. sådan där (stundom sammanskrivet) (se DÄR I 4 b), med syftning på ngn l. ngt som utan att vara närvarande l. i det föregående omtalad (omtalat) förutsättes vara allmänt känd (känt) l. bekant för åhöraren (l. läsaren); äv. ss. beteckning för ngt som man ej kan l. vill närmare beskriva l. gå in på; ofta med bibegrepp av ogillande l. förakt o. d. Hvarför släpper portvakten in sådana der? Jolin Barnhusb. 131 (1849). (En) björkhage, en sådan där pelarhall, du vet, med hvita, mörkfläckiga, sakta svigtande kolonner. PT 1896, nr 59, s. 3. Jag vet inte, om någon mer haft en sådandär gammal favoritknif .. som ingenting just biter, men som ändå slinker ned i högra västfickan år ut och år in. Därs. 1907, nr 78 A, s. 3. De spelte sån’t där tennis och grälade för resten. Strindberg Kamm. 2: 15 (1907). Där bor sånadär … där bor alla sorts sluskar ju … det har dom alltid gjort. Sjögren TaStjärn. 48 (1957). Ett sån’t där magasin för den där ungdomen. RöstRadioTV 1967, nr 28, s. 35.
B. [jfr motsv. anv. i d.] ss. adv. (†) så, sålunda. Skulle icke then spisfundige werldenes Furste .. sådan aff förtalde, och mångehanda andre ärender kunna Probabiliter besluta, at (osv.). Phrygius Föret. 15 (1620).
Ssgr: SÅDAN-DÄR, se sådan IIII, särsk. I a, III 6.
-EN, se sådan IIII, särsk. I a.
-HÄR, se sådan IIII, särsk. I a.
Spoiler title
Spoiler content