publicerad: 2004
TERM tær4m, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(term 1734 osv. terme 1716—1769. termer, pl. 1660 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. term; av fr. terme (ffr. terme, av mlat. terminum (ack. av terminus) l. terminem (sekundär ack. av termen, liktydigt med terminus) förhållande, uttryck, fackuttryck); ytterst av lat. terminus, dels med ursprunglig bet. gräns, råmärke, slut (se TERMIN), dels med bet. storhet l. uttryck i matematisk l. logisk sats efter mönster av gr. ὅρος, gräns, råmärke, definition av begrepp, vilken senare bet. i mlat. utvecklats till uttryck, ordval, villkor. — Jfr TERM, sbst.4, TERMINISM, TERMINOLOGI]
1) (†) (yttersta) gräns (för viss tid l. tidsepok); äv.: mål, ända; jfr TERMIN 1. Prisfrågan hade satt ingången af det adertonde Seklet till den term, öfver hvilken framställningen icke borde sträcka sig. Schück VittA 7: 437 (i handl. fr. 1819). När frågan var att lära känna de termer emellan hvilka oscillationerne skedde och resultaterne af dem, syntes (osv.). Ehrenheim PVetA 1823, s. 28. Termer .. (dvs.) gräns, mål, ända. Pfeiffer 346 (1837).
2) log. om begrepp i en slutlednings satser. Hwalström SpecPaid. 93 (1773). Omdömet består af tvänne termer (Subject och Predicat), Slutledningen åter af trenne Termer (termini), nämligen Omdömets Subject och Predicat samt en dessa förmedlande Medelterm. Snellman ElCurs 2: 90 (1840). Term (dvs.) Den minsta logiska enheten för ett begrepp. Karlqvist ADBOrdb. 30 (1973). I modern logik skiljer man mellan singulära termer vilka i likhet med egennamn betecknar enstaka individer eller objekt och generella termer vilka står för egenskaper eller klasser av objekt. NE 18: 177 (1995). — jfr EFTER-, FÖR-, MEDEL-, UNDER-TERM.
3) mat. storhet som ingår som led i addition l. subtraktion; förr äv. om sådan storhet som led i division l. multiplikation; äv. om tal i talföljd (där kvoten mellan två konsekutiva tal är densamma i hela följden). Hwar ock en af de proportionella storheterna kallas en Term uti Analogien. Strömer Eucl. I. 2: 96 (1744). När alla rötterne til en æquation äro nekade, då blifva alla equationens termer jakade. VetAH 1750, s. 255. Quotienten, som upkommer, när den ena Termen (eller Talet) divideras med den andra, kallas Rationens Exponent. Bergklint MSam. 1: 122 (1781). Varje ord .. sitter lika fast i mitt minne som termerna i multiplikationstabellen. Nilsson HistFärs 158 (1940). 5+3 och 8 är olika namn för samma tal. 5 och 3 kallas termer. Alvin o. Anderberg NHögstMat. 1: 42 (1970). — jfr ANDRAGRADS-, HELTALS-, PERTURBATIONS-, ROT-TERM.
4) om ord (se ORD, sbst.2 4) l. uttryck som används inom ett visst verksamhetsområde och där har en speciell l. noggrant bestämd betydelse, fackord, fackterm; äv. om ord l. uttryck som i visst sammanhang brukas med speciell l. noggrant bestämd betydelse l. är utmärkande för en viss grupps l. sfärs språk l. språkbruk; särsk. [av lat. terminus technicus] i uttr. teknisk term, se TEKNISK 1; jfr 5. Arkeologiska, botaniska, kemiska termer. Fransk, tysk term. Vulgär term. Uttjatad, laddad, missvisande term. Salberg Gr. 13 (1696). Jag tror icke, at vårt språk varit någonsin rikare på ord, än nu för tiden, och tillika, fattigare uti sitt genie (jag kiänner icke på svenska någon terme, som säger detsamma). Höpken 1: 434 (1765). Att förstå dessa hitintils i Skaldernes Gudaspråk okände termer, af Loppor, Osmund .. &c. finnas nödige noter till upplysning bifogade. Kellgren (SVS) 5: 113 (1786). I Grammatiken .. nyttjas vissa Termer (konstord), hvilka ofta äro nödvändiga för att bestämdt och kort kunna uttrycka åtskilliga till ämnet hörande begrepp, som eljest skulle fordra en besvärlig mångordighet att redigt förklara. Moberg Gr. 10 (1815). En term, dvs. ett ord som genom vetenskaplig definition fixerats till att i gifvet sammanhang alltid och oföränderligen uppträda såsom ett och samma semem. Noreen VS 7: 79 (1906). Med denna term, kampen för tillvaron, ville Darwin ej säga, att de olika organismerna kämpa med varandra en strid på liv och död. Sefve UtvLär. 138 (1926). Själva termen katekes betyder undervisning. Kulturen 1995, s. 143. — jfr ARTILLERI-, BOKFÖRINGS-, DANS-, FACK-, KORTSPELS-, KÖPMANS-, LÄK-, MUSIK-, PROVINSIAL-, RÄKNE-, SAMMANFATTNINGS-, SJÖ-, SKOL-, SPORT-TERM m. fl. — särsk. allmännare, i uttr. som termen lyder, som man brukar säga. Hon rodde .. på samma sätt som han, men aldrig riktigt i samma båt, som termen lyder. Hallström Händ. 124 (1927). Det förhåller sig som så att jag varit dig otrogen som termen lyder. Thorén Herre 219 (1942).
5) i pl., om ord (se ORD, sbst.2 3) l. uttryck l. sätt att uttrycka sig på, ordalag; särsk. i uttr. i sådana l. sådana termer; ofta svårt att skilja från 4. Salomon Möller .. hafwer det bästa wittnesbörd om sig warandes derföre af Herr Landshöfdingen till denne tienst med wackre termer recommenderat. ConsAcAboP 6: 198 (1687). Öfversten .. begynte skämta i de tvetydigaste termer. Eurén Kotzebue Orth. 2: 18 (1794). Blott med det vilkor, at Ni framdeles skulle förskona mig från detta språk, lofvade jag Er, at ej uptäcka för min man .. något om en böjelse, som, at säga det i lindrigaste termer, — är en obetänksamhet. Eurén Kotzebue Redl. 15 (1797). Du känner måhända redan, att Schlyters son Wilhelm .. en vacker morgon på Naumanns dörr uppklistrade ett hotande pasquill i de gröfsta termer, som kunna tänkas. AnderssonBrevväxl. 1: 224 (1858). Det nya i situationen är att även militären börjat kritisera .. (E. Peróns) styre i samma termer som arbetarna. DN 24 ⁄ 7 1975, s. 2. — särsk. i uttr. i de termerna, på det sättet; äv. [jfr eng. in terms of] i uttr. i termer av, dels i bet.: i fråga om, vad gäller, på grund av, dels i bet.: såsom, i form av. Politiska journalister .. har argumenterat i termer av pressens frihet. ST(A) 15⁄12 1965, s. 4. Empire State Building har aldrig regerat i termer av sin skönhet. VeckoJ 1973, nr 9, s. 51. Som kristna socialister diskuterar vi i termer som rättvisa och rättfärdighet. SvD 9 ⁄ 8 1977, s. 2. (Männen) har lärt sig hantera hammare, borrmaskin och yxa och tänkt sig vuxenvärlden mer i termer av arbete och inkomst än hem och barn. Fatab. 1985, s. 123. Jag tänker inte i de termerna över huvud taget. Expressen 24 ⁄ 10 2000, s. 13.
6) (†) (överenskommet l. rådande) villkor (i sht mellan parter); förhållande l. tillstånd l. relation; i sht i pl. Fich iag breeff aff L. Frankenbergh, som berättar, att han ingen annan kunskap bekommit, än att allt woro hoos fienden i förra termer. KKD 9: 143 (1705). Vi hafva konfererat våra termer, funnit oss ej gjorda att hata hvarandra och icke hafva skäl därtill. MoB 6: 105 (1792). Termerna i fredslutet (borde) så inrättas, att Ryska hofvet ej tydde dem så, som vore freden i Oliwa återställd. Franzén Minnest. 3: 584 (1843). — jfr NEUTRALITETS-TERM. — särsk. [jfr fr. être en termes] i uttr. stå l. vara i sådana l. sådana termer (med l. till ngn), stå i l. ha sådan(a) l. sådan(a) relation(er) (till ngn). I hwad termer wij nu med omliggiande Konungarijken, Republiquer och Furstendömen stå. 1BorgP 30 (1660). Grefve Ruuth är ej i samma termer som innan han for. MoB 6: 105 (1792). För öfrigt känner jag icke i hvad termer Hr. Adjuncten står till H. Tegnér Brev 2: 126 (1820). Jag skrifver väl till Hartmansdorff, men vi äro ej just i de bästa Termer. Tegnér Brev 8: 40 (1836).
Ssgr (i allm. till 4): TERM-BANK. samling l. förteckning (i sht i elektronisk form) av termer; jfr bank, sbst.3 1 c, o. -register. NTeknik 1973, nr 21, s. 2. Nordbäck-Linder anser att en svensk termbank vore önskvärd och menar då en databas inom regeringskansliet för engelsk, fransk, spansk och tysk terminologi. SvD 15 ⁄ 2 1990, s. 10. —
-BYGGNAD. jfr byggnad 5 d. Består omstöpningen icke i sak, utan blott i en ny Term-byggnad .. så vinnes derigenom ingen ting annat än ett nytt bråk för den lärande ungdomen. Leopold (SVS) II. 5: 291 (1816). —
-DJUNGEL. bildl. Medicinalrådet .. gav en liten orientering i den nya termdjungel som man utrustat sig med i sjukvårdsplaneringen för att förvilla allmänheten och i någon mån sig själv. SvD(A) 14 ⁄ 5 1962, s. 26. —
-FÖRKLARING. Vid serieföreläsningar .. har man tid på sig och kan med mera ro inlåta sig på termförklaringar. Ottelin FolklFörel. 2: 50 (1918). —
-FÖRRÅD. Utredning avseende det tekniska termförrådet i dokument utgivna av gruppens olika medlemsorganisationer. SDS 20 ⁄ 2 1972, s. 12. SvOrdb. 1256 (1986). —
-REGISTER. jfr -bank. I termregistret anges ett antal facktermer och de sidor där det klargörs .. vad de betyder. Dickson Nationalekon. 4 (1983). —
-SPÄCKAD. om text: som är (alltför) rikligt försedd med fackuttryck. En detaljerad uttydning av de termspäckade uppräkningarna är en lika ouppnådd som lockande uppgift. Rig 1961, s. 109. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content