publicerad: 2004
TERROR tær4or, r. l. m.; best. -n.
Etymologi
[jfr dan. o. t. terror, ävensom meng. terrour (eng. terror), ffr. terreur, fr. terreur (varav sannol. ry. terror); av lat. terror, (darrning av) skräck, till terrere, förskräcka, till den rot med bet. ’darra (av skräck)’ som äv. föreligger i gr. τρέω, flyr (av rädsla), fruktar, fir. tarrach, ängslig, skygg, find. trásati, darrar, är rädd; i bet. 2 o. 3 sannol. från eng. l. möjl. ry. — Jfr TERREUR, TERRIBEL, TERRORISERA, TERRORISM, TERRORIST]
1) (†) skräck, fasa, förskräckelse. Att H. K. M:t sigh Fädherneslandzens konungzlige crone opå taga wille .. dädh måtte skee .. dette Rijketz fiender alle samptligen till terror och förskreckelse. RA II. 2: 169 (1617).
2) sammanfattande, om (organiserade o. systematiska) (hot om) våldshandlingar (ss. mord l. mordbrand l. sprängattentat o. d.) använda i politiskt syfte för att sprida skräck o. därvid uppnå vissa mål; jfr SKRÄCK-VÄLDE. Den nazistiska terrorn i Hitlertidens Tyskland. Söderhjelm Uppror. 115 (1918). Den terror, som i september 1918 sattes i gång som repressalier för attentatet mot Lenin. Claëson Lockhart PolAgent 96 (1933). Det var i Anzio vi fick egna erfarenheter av den fascistiska terror, som tidningarna redan .. haft notiser om. Wigforss Minn. 2: 193 (1951). Den terror som bedrivs av president Amin i Uganda. RiksdP 1976—77, nr 79, s. 134. Den lilla sekt (dvs. Baader-Meinhof-ligan) som föresatt sig att med terror och våld förändra landet. GbgP 9 ⁄ 3 1996, s. 8. — jfr POLIS-, REVOLUTIONS-TERROR.
3) i försvagad anv. av 2, om (upprepat och systematiskt) agerande av ofta psykiskt hotfull karaktär, oftast riktat mot en person l. grupp av personer o. ägnat att väcka l. som väcker rädsla l. olust l. irritation o. d. Vara utsatt för psykisk terror. SvD(A) 13 ⁄ 6 1931, s. 3. Att .. (högern) i fosterlandets missbrukade namn ansåg sig kunna utöva åtminstone en slags moralisk terror mot olika tänkande. Spångberg BanbrHövd. 108 (1939). Den verbala terrorn återfinns oftast i statliga utredningsbetänkanden och i remissvar på sådana. SvD 30 ⁄ 12 1974, s. 4. Dom sa att nu har dom förstått att SJ anser att idealtillståndet på arbetsplatsen är anarki, att trakasserier och terror främjar produktiviteten. Karnstedt Gnistsk. 341 (1990). — jfr TELEFON-TERROR.
Ssgr (i allm. till 2): TERROR-AKTION. aktion ingående i terror. SvD(B) 17 ⁄ 1 1946, s. 3. Vi avslutar .. med att resa till massgravarna i skogen, där offren för säkerhetspolisens terroraktioner ligger begravda. Jannes Möten 188 (1976). —
-ANGREPP~02 l. ~20. jfr angrepp I 3 a. Avsiktliga terrorangrepp mot civila mål. Agrell VälorgNederl. 214 (1990). —
-ATTACK. jfr attack 1 a. SvD 24 ⁄ 11 1986, s. 6. Möjliga terrorattacker mot europeiska mål .. i den islamska världen. SDS 21 ⁄ 5 1995, s. A9. —
-BALANS. [jfr eng. balance of terror] om styrkebalans mellan stormakter, vars stridskapacitet (främst i fråga om kärnvapen) är så stor att den verkar ömsesidigt avskräckande; äv. mer l. mindre bildl. SDS 6 ⁄ 11 1957, s. 18. Vi (står) inför den rysk-amerikanska terrorbalansen med dess tvång att undvika ett kärnvapenkrig med vätebomber. DN(A) 1964, nr 284, s. 2. Terrorbalansen mellan det onda och det goda i människosinn. Cedell Manöv. 65 (1965). —
-BEKÄMPNING.
1) (mera tillf.) bekämpning (av civila mål) med hjälp av terror. KontKrigsm. 1954, s. 76. Östergren (1956).
2) bekämpning av terrorverksamhet. Brittiska polischefer och arméofficerare som specialiserat sig på terrorbekämpning. DN 4 ⁄ 6 1994, s. A10. —
-BOMBA ~bom2ba, v. -ade, vbalsbst. -ande, -ning. [senare leden avledn. av bomb] utplacera l. fälla bomb(er) mot civila mål; i sht ss. vbalsbst. -ning. Kriget 1939–1945 1: 316 (1945). Göring beordrade .. det tyska flyget att terrorbomba London för att .. knäcka det brittiska motståndet. LD 1958, nr 171, s 4. Terrorbombningen av World Trade Center 1993. SvD 17 ⁄ 12 1997, s. 37. —
-GRUPP. grupp av personer som utövar l. avser att utöva terror; jfr grupp, sbst.1 2, o. -band. Terrorgruppen ”2-juni-rörelsen” i Västberlin. SvD 3 ⁄ 2 1976, s. 6. —
-HOT. hot om (utövande av) terror. SvD 12 ⁄ 5 1976, s. 5. I Israel lever människor dagligdags under bomb- och terrorhot. DN 26 ⁄ 11 1987, s. 5. —
-KAMPANJ. under avgränsad (längre) tid systematiskt bedriven terror; jfr -aktion. Expressen 11 ⁄ 7 1990, s. 15. IRA:s mångåriga terrorkampanj. SvD 17 ⁄ 2 1998, s. 6. —
-KOMMANDO.
1) grupp med mer l. mindre militärliknande organisation som bedriver l. avser att bedriva terrorverksamhet. Ett specialtränat terrorkommando på fem sex man som skjuter och spränger sig fram. DN 11 ⁄ 1 1991, s. A1.
-KRIG. krig fört gm terrorhandlingar, riktade (främst) mot civilbefolkning. DN(A) 7 ⁄ 1 1950, s. 4. När Unita .. startar sitt terrorkrig (i Angola) med mineringar, bomber på offentliga platser .. är det .. ovimbundobefolkningen som drabbas. DN 27 ⁄ 11 1987, s. 5. —
(2, 3) -METOD. jfr metod 1. SAOL (1950). Till pappas terrormetoder hörde hänvisningar till ett hjärtfel som en läkare många år tidigare trott sig kunna fastställa. Tingsten Liv 1: 158 (1961). —
-ORGANISATION. organisation (se d. o. 3) som bedriver terror. Aurén ResMänn. 146 (1937). Terrororganisationen Hamas nya bussbomb i Jerusalem. GbgP 4 ⁄ 3 1996, s. 2. —
(2, 3) -REGEMENTE. maktutövning grundad på terror (jfr regemente 1 k, 1 k β). Munsterhjelm o. Appelberg Clemens Slit. 149 (1948). SAOL (1950). —
(2, 3) -VAPEN. vapen som används l. kan användas för terrorverksamhet. Elektroniska fickhögtalare .. nyaste terrorvapnet på bullerfronten. SvD(A) 4 ⁄ 2 1964, s. 12. (Det serbiska) artilleriet används .. som ett terrorvapen mot civilbefolkningen (i Bosnien). DN 18 ⁄ 4 1993, s. A5. —
-VÄLDE. om maktutövande (i sht i fråga om ett lands styrelse) som grundar sig på terrorverksamhet. Sovjetmänniskans stora roll i världshistorien är att frälsa den övriga världen .. På en sådan trosgrund bygger de hänsynslösa diktatorerna i Kreml upp sin maktpolitik och sitt terrorvälde. Upsala 1 ⁄ 4 1954, s. 3. Motorcykelgängens terrorvälde. DN 16 ⁄ 3 1997, s. A2.
Spoiler title
Spoiler content