publicerad: 2004
TILLSYNA til3~sy2na, v. -ade (se för övr. SYNA, v.1). -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.). (förr äv. skrivet ss. två ord)
Etymologi
1) (†) gm l. efter syn (se SYN, sbst.2 2 slutet) tillerkänna (ngn (äv. sig) ngt, särsk. hemman l. annan fast egendom); jfr SYNA TILL 2. Torkil Gris hade och thenn velborne her Erich Göstaffsonns dombref opå thet hemen, han bygger, Gröneuadh, så att(e)t är honum tilsynnt. VadstÄTb. 118 (1587). När Bostället blef honom tillsynt, talades intet om bemälte Skiljogiärdzgård. VDAkt. 1724, nr 332. Så snart Directionen trädt i verksamhet, låter densamma sig tillsyna Åbyggnaderne vid Corrections-Huset och å Nygårds Hemman. SPF 598 (1829). Modin GTåsjö 155 (1916).
2) (utom ss. förled i ssgr numera bl. tillf.) utöva tillsyn (över (ngn l. ngt)), särsk. ss. vbalsbst. -ing: tillsyn; jfr SYNA TILL 1. Som han .. förwägrat .. sig med Hospitals tillsyningen at befatta. VDAkt. 1699, nr 696. (Truppstyrkan) kräfde otaliga bestyr, släp och försakelser: skjuts och färjrodd, kvartering, uppassning, tillsyning, mat- och foderskaffning. Högberg Vred. 2: 3 (1906). MotRiksd. 2001–02, nr 1263, s. MJ272.
Ssgr (till 2): TILLSYNINGS-LÄRARE. (numera mindre br.) tillsynslärare. DN 1895, nr 9259, s. 2. Kvinnliga tillsyningslärare vid samläroverk. UNT 5 ⁄ 1 1933, s. 3. Carlsson SocOmgrupp. 183 (1966). —
-MAN. (mans)person som (yrkesmässigt) utövar tillsyn över ngn l. ngt; förr särsk. dels om person med uppgift att anhålla o. förhöra tiggare, dels om föreståndare vid fängelse l. kronohäkte, dels om övervakare av villkorligt frigiven person; jfr till-seare 2, tillsies-man, tillsynare, tillsyns-man, uppsyningsman. Marcus Exorc. 14 a (1579). Med tillsyningsman förstås i denna lag (dvs. lösdriverilagen från 1885) sådan, som enligt förordningen angående fattigvården blifvit utsedd att hafva uppsigt å bettlare. SFS 1885, nr 27, s. 7. Den .. frigifne står viss tid under en stödjande tillsyningsman. 2NF 35: 1133 (1923). Överkonstapel resp. första vaktfru och uppsyningsman (kallas vid vissa anstalter tillsyningsman) är vaktkonstaplarnas och vaktfruarnas närmaste förmän. SvYrkeslex. nr 772 a, s. 1 (1957). jfr lapp-, skol-tillsyningsman. —
-MYNDIGHET~102 l. ~200. (numera bl. mera tillf.) tillsynsmyndighet. Auerbach (1915). Tillsynen över jordbrukets kreditkassor utövas med ledning av handlingar, vilka jämlikt lag eller eljest insändas till tillsyningsmyndigheten. SFS 1956, s. 507. DN 20 ⁄ 2 1999, s. C2. —
-PERSONAL. (numera bl. tillf.) tillsynspersonal. SFS 1925, s. 859. Såsom kustfästningar bibehöllos Vaxholms .. Älvsborgs och Hemsö fästningar, de två sistnämnda likväl med endast tillsyningspersonal i fredstid. SvFlH 3: 318 (1945). jfr SAOL (1998). —
-TJÄNST. (numera mindre br.) tillsynstjänst. Att Jag nu ifrån samma Tillsyningztienst och ämbete (vid hospitalet) kunde blifwa befrijad. VDAkt. 1701, nr 45. Tillsyningstjänstens organisation vid sådana skolor, där klasslärare icke utövar tillsyn över sina respektive klasser under måltiderna. TSvLärov. 1955, s. 355. —
-ÄMBETE~020. (numera bl. tillf.) ämbete som innefattar tillsyn; särsk. om (kyrklig) tillsynsmans ämbete; jfr tillsyns-ämbete. Att iagh TillsÿningzEmbetet här wid Jönköpingz Hospital antaga skulle. VDAkt. 1699, nr 695. Kyrkpress. 1996, nr 11, s. 7.
Avledn.: TILLSYNARE, m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. tillf.) person som har tillsyn över ngt; jfr till-seare 2, tillsynings-man, tillsyns-man. PrivSvStäd. 3: 6 (1561). (Eleven) är tillsynare i sjuan och åttan (under lärarkonflikten). UNT 26 ⁄ 10 1966, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content