publicerad: 2017
VILLA vil3a2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Snellman Tyskl. 20 (1842) osv.) ((†) -er Thomée IllSv. 210 (1866))
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. villa; av it. villa, av lat. villa, avledn. av vicus, by, till den rot som äv. föreligger i de liktydiga gr. οἶκος, sanskr. viś; jfr äv. got. weihs, by]
(större l. mindre) friliggande bostadshus (avsett för en familj), ofta med tillhörande trädgård (o. uppfört i utkanten av stad l. i förort); äv. (numera bl. i Finl.) om sommarhus på landet; äv. (i fråga om antika förh.) om romersk lantgård. Allt fler vill bo i villa. Villan var mycket påkostad. Ditt torp förbyttes till en Villa, / Och Tolförsholmens plumpa ljud / Till det harmoniska Manilla: / Palatset för ett Sändebud. JGOxenstierna 2: 322 (1803, 1806). Palats och villor, saluhallar och domssalar .. erhöllo inom romerska bygnadskonsten en lika solid som glänsande gestalt. Upmark Lübke 190 (1871). Villor äro fritt liggande hus bebodda af en eller högst ett par familjer. Almquist Häls. 428 (1896). Stranden var .. icke sönderstyckad mellan villor. Hallström Händ. 119 (1927). (Där) bruksarbetare och smeder hade sina 130 kor, svin och höns, är (numera) ett egnahemssamhälle med trevliga villor. Järnbruksminn. 159 (1952). Det enda jag tog med mig från villan var mitt gamla piano. Zetterholm Oannes 256 (1980). När de säljer villan, så vill de slippa reavinst – och då placerar de pengarna i en bostadsrätt. NerAlleh. 11/4 2000, s. 10. — jfr BADGÄST-, DISPONENT-, LANT-, PRIVAT-, RIKEMANS-, SCHWEIZER-, SKÄRGÅRDS-, SNICKERI-, SOMMAR-, SOUTERRÄNG-, STEN-, TEGEL-, TRÄ-VILLA m. fl.
Ssgr: VILLA-ARKITEKTUR. arkitektur utmärkande för l. avseende villa. Beskow Bruksherrg. 89 (1954). (Arkitekten) har .. satt sin prägel på det nya Aspen, som nu är en blandning av förälskat restaurerad viktorianism, högmodern villaarkitektur och vanlig kommersiell slarvsylta. Form 1957, s. 27. —
-BARN. barn uppvuxet i villa(stad). Senaste numret av R-tidningen .. handlar om ”villabarn, höghusbarn och barn till föräldrar som krisar”. SvD 29/12 1976, s. 14. —
-BEBYGGELSE. jfr -stad. SvNat. 1923, s. 52. På området utanför Nya allén i Göteborg .. växte den första villabebyggelsen upp. Paulsson SvStad 2: 345 (1950). —
-BRAND. SAOL (1950). Vid många villabränder får brandmän leta inne i mörkret för att hitta barn som gömt sig. Säkerhetshandb. 32 (1990). —
-BRÄNNARE. särsk. (numera bl. tillf.) om apparat som gm förbränning åstadkommer uppvärmning av villa, villapanna. Hur man trimmar och sköter sin villabrännare. AB 24/9 1962, s. 5. —
-BYGGNAD. Då det är fråga om villor, .. har man utan gensägelse de bästa förebilderna att söka i villabyggnadernas hemland, England och Amerika. TT 1895, Byggn. s. 78. —
-DAGHEM~02 l. ~20. om daghem inrymt i för ändamålet inköpt l. hyrd villa. Lägenhets- och villadaghem tycks i allt fler kommuner bli den nya melodin för att lösa daghemskrisen. SDS 19/10 1979, s. 33. —
-FASTIGHET~102, äv. ~200. SAOL (1950). Räddningstjänsten och polis beordrades till en villafastighet efter uppgifter om brand. DN 21/1 2014, Sthm s. 3. —
-FÖRORT~02 l. ~20. förort med villabebyggelse; jfr -stad. TurÅ 1957, s. 302. I början tillämpades denna plantyp (med krokgator) främst i de .. efter sekelskiftet snabbt uppväxande villaförorterna utanför de gamla städerna. SvGeogrÅb. 1961, s. 60. —
-FÖRSTAD~02 l. ~20. villaförort; jfr -stad. Johnson GrKrilon 89 (1941). Även ute i villaförstaden skall ordningen upprätthållas. Edström Hund. 90 (1948). —
-GATA. Jag såg .. en liten gosse .. på en af villagatorna på Östermalm. Tenow Solidar 3: 99 (1907). —
-INBROTT~02 l. ~20. inbrott i villa; jfr -stöld. En adertonårig flicka har gripits för en rad villainbrott i Malmö. SvD(A) 26/11 1959, s. 12. —
-KOLONI. (†) om mark som avsatts för l. bebyggts med villor; jfr -område. TT 1899, Byggn. s. 131. Utmed järnvägslinjen .. finnas flera stora villakollonier .. , hvilka före Världskriget sommartid mycket frekventerades af petersburgska familjer. 2NF 36: 930 (1924). —
-KVARTER. bostadskvarter med villabebyggelse. AB 17/4 1874, s. 3. (I) periferin har staden (Lund) sen 80-talet betydligt tillväxt .. och helt ändrat karaktär med sina nya förstäder, huskvarter, villakvarter och institutionsbyggnader. MinnSvLärov. 1: 153 (1926). —
-MARKNAD. marknad (se d. o. 2, 3) för villor. SvD 21/8 1976, s. 1. Ser vi till riket totalt, så har vi på enbart villamarknaden alltjämt en väldigt låg rörlighet. ÄgaSmåh. 128 (1988). —
-OLJA. eldningsolja för villa. Vad konsumenter anser vara chockhöjningar på bensin och villaolja ser flera oljebolag som otillräckliga. SvD 30/1 1974, s. 11. —
-OMRÅDE~020. område med villabebyggelse; jfr -koloni. Hahnsson (1899). Från .. parken har avstyckats ett mindre villaområde invid landsvägen – troligen omfattande tjänstebostäder. Gyllensten Grott. 272 (1973). —
-PANNA. panna (se panna, sbst.1 2) avsedd l. använd för uppvärmning av villa; jfr -brännare. En villapanna för vedeldning, men passar även för oljeeldning. SvByggKatal. 1955, s. 851. —
-PARCELL. (numera bl. i Finl.) avgränsad jordlott avsedd för l. bebyggd med villa, villatomt; jfr parcell 2. Wilskman Släktb. 1: 113 (1912). —
-PRIS. jfr pris, sbst.3 I 1. (Börsvinsterna) är alltså inte till mera glädje för ägarna, än de starka höjningar av villa-priserna, som nu sker. ST(A) 13/2 1965, s. 6. —
-SAMHÄLLE~020. samhälle med villabebyggelse; jfr -stad. I östra delen af villasamhället Nya Hufvudsta .. utbröt i går eftermiddag eld i ett hus, tillhörigt en verkmästare Svensson. PT 9/5 1905, s. 2. Sommarnöjesarkitekturen spelar en icke oväsentlig roll i utvecklingen, och begreppet villasamhälle får en oerhörd räckvidd. SvFolket 10: 308 (1939). —
-SERVITUT. 2NF 25: 203 (1916). Villaservitut (dvs.) servitut, som innefattar .. bestämmelser, att den av servitutet besvärade fastigheten icke må bebyggas med annat än villabyggnad. SvAffärslex. (1948). —
-STAD. jfr stad, sbst.2 1 e, o. -bebyggelse, -förort, -förstad, -samhälle. Strax till höger om bron ligger platsen för den tillämnade villastaden å det forna utvärdshuset Hornsbergs mark. IllSv. 2: 46 (1886). Vad tusan hade nu ett sådant där magnifikt millionärsåkdon att göra här inne i den beskedliga villastaden, som bara rymde vanligt folk. Thorén Herre 16 (1942). —
-STIL. byggn. om byggnadsstil som utmärker l. är karakteristisk för villa (i sht kring sekelskiftet 1900). Sydow Lübke 610 (1870). På andra sidan ån stod ett småförnämt hus i engelsk villastil. Asplund Stud. 36 (1912). —
-TOMT. tomt avsedd för l. använd till villa(bygge); tomt som tillhör l. omger villa; jfr -parcell. BtRiksdP 1888, I. 1: nr 4, s. 3. (Stenmurklan) förekommer ofta gruppvis på svedjeland och kring gamla vindfällen, understundom på villatomterna. Cortin SvampHb. 330 (1951). —
-TRÄDGÅRD~02, äv. ~20. Villaträdgården. En bok för sommarställen och stadsgårdar. Abelin VTr. 12 (1903; titel). —
-TYP. typ (se d. o. 2) av villa(bebyggelse). Då det är fråga om villor, .. då har man utan gensägelse de bästa förebilderna att söka i villabyggnadernas hemland, England och Amerika. Och vi skola hoppas, att vi från detta .. kunna derivera en självständig svensk villa-typ. TT 1895, Byggn. s. 78. —
-VAGN. om större husvagn med komfort liknande villas (ofta uppställd permanent på campingplats). DN 9/7 1983, s. 16. En drygt 30 kvadratmeter stor villavagn, med två sovrum, toalett, .. kök och allrum. GgbP 13/9 2003, s. 40. —
-VAKT. (i Finl.) person som vaktar villa (o. bistår villaägaren med allehanda sysslor). NPress. 1895, nr 175, s. 4. 1 rum, kök 35 m2 uthyres åt person som är villig att vikariera villavakten på gård vid Borgå. Hufvudstadsbl. 23/6 1988, s. 21. —
-ÄGARE. ägare av villa. Vasenius Samkänsl. 85 (1901). Hyreshusinvånare visar inte samma tolerans inför långa avstånd som villaägare, och därför växer de nya hyreshusen inte upp längre från centrum än vad som är oundgängligen nödvändigt. SvGeogrÅb. 1958, s. 138.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content