SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÄSS, sbst.2, l. ESS, sbst.2, äs4, förr äv. ASS, sbst.3, n.; best. -et; pl. = (BeskrLombreSp. 7 (1745) osv.), i bet. 1 slutet äv. (numera mindre br.) -or (Lindskog Spelb. 299 (1847: ässor-all), Östergren (1971)) ((†) -er HbiblSällsk. 1: 81 (1838), Dalin (1855; i bet. 1 slutet)); pl. best. -en (Möller (1745) osv.), äv. (vard.) -ena (ReglKortsp. 1: 15 (1809) osv.).
Ordformer
(ass 18181847. es 15731745. ess (-sz) c. 1635 (: Klöffweresz) osv. äs (æ-) 17391769. äss (-sz) 1528 osv.)
Etymologi
[fsv. as; jfr d. es (nor. ess), fvn. áss, m.; sannol. av mlt. es, motsv. mnl. aes (nl. aas), fht. essi (mht. esse, ä. t. ess, t. ass), meng. a(i)s, ace (eng. ace); ytterst av ffr. as (fr. as), av lat. as, mynt(enhet), (vikt)enhet, det hela, samma ord som ASS, sbst.1]
1) (numera bl. ngn gg) i fråga om spel med tärning: (kast som utfaller med att man får upp den) sida som visar endast en prick; särsk. i fråga om kast med två tärningar, i sådana uttr. som dus äss (se DUS, sbst.2 slutet), kvart äss (se KVART, sbst. I 6 slutet), sex äss (se SEX, räkn. d δ α'); äv. i fråga om dominobricka. Thet kostar meer än äss och dwss, thz geller siels saligheet vppå. OPetri 1: 523 (1528). Dominospelet utgöres i allmänhet af 28 brickor, utgörande fullständiga kombinationer .. (varibland) 8 ess (ettor). Wilson Spelb. 127 (1888). — jfr SEX-ESS o. DUS-, KVART-ÄSS. — särsk. (numera mindre br.) i uttr. ässor all (särsk. sammanskrivet; se ALL, adj. o. obest. pron. VIII 2) l. ässen all l. par (jfr PAR, sbst.1 1 e β), om ettor på båda (alla) tärningarna vid kast med två (resp. flera) sådana. Essen all på tärningar. Möller (1745). Jag wille heldre wara med i det här spelet, än slå äszen par och rädda lifwet. Hagberg Shaksp. 10: 43 (1850). Östergren (1971).
2) i fråga om kortspel, om vart o. ett av de (fyra) spelkort som har värdet ett l. ss. de med högst värde elva l. (o. vanl.) fjorton; särsk. i förb. med angivelse av färg (se FÄRG, sbst.1 1 h), i uttr. hjärter l. klöver l. ruter l. spader äss (se HJÄRTER 1 b resp. RUTER, sbst.1 1 a, resp. SPADER, sbst.1 1 a). Beklaga det för fort hon slängt sitt Äsz åstad. Düben Boileau Sat. 66 (1722). Klöfver Äss gutår, bekänn. Bellman (BellmS) 1: 135 (c. 1775, 1790). Har du Äszena, tournera. ReglKortsp. 1: 15 (1809). Vid dragningen (i whist) anses esset lägst. Hagdahl Fråga 13 (1883). – Full hand i äss, sade AU och lade upp sina kort. – Straight flush, sade stewarden. Kjellgren Smar. 111 (1939). — jfr SPADER-, TRUMF-ESS o. HJÄRTER-, KLÖVER-, RUTER-ÄSS. — särsk.
a) i mer l. mindre bildl. anv., i fråga om att ha (slutlig l. triumferande) framgång o. d.; särsk. i sådana uttr. som ha ett äss i ärmen, ha ngt (dittills dolt l. okänt) att tillgripa till sin (avgörande) fördel; förr äv. i uttr. lura på klöver äss (se KLÖVER, sbst.2 1 b slutet). Jag skull’ (om jag vore rik) sätta hatt på min hjesse, / Ta på Esse’, / Kungen, Femman, vinna till slut. Bellman (BellmS) 2: 35 (1764, 1791); möjl. till huvudmom. Heidenstam Vallf. 15 (1888). Låtom oss präster blanda oss i leken, vi ha ess att spela ut. Månsson Rättf. 2: 115 (1916). Anledningen till att uppgifterna inte släpps redan nu är .. att Svenska Freds vill ha ett ess i ärmen inför valrörelsen. SvD 9/6 1985, s. 6.
b) [sannol. utvecklat ur a] i bildl. anv., om ngn l. ngt som är l. framstår ss. bäst l. främst i sitt sammanhang; särsk. (sport.) om serve som motståndare inte kan returnera. ”Jaså, hon vardt ett sådant ess på eviga rappet nu då?” utbrast den anklagade med ovilja i sin förvåning. Högberg Vred. 2: 23 (1906). Ett av de ess som AB Atomenergi kommer att ställa ut .. är den s.k. homogeniserade atomreaktorn. SvD(A) 17/7 1964, s. 7. Regerande världsmästare är som bekant Erik Stenlund, men det svenska ässet behöver inte köra på Ruddalen. GbgP 28/1 1989, s. 35. Världens kanske bäste serve- och volleyspelare. Slår ofta ess på andraserven med sin kickserve. DN 6/7 1990, s. D11. — jfr TENNIS-, VÄRLDS-ESS.
Spoiler title
Spoiler content