publicerad: 1902
BEKLÄDNAD beklä4dnad, i Sveal. äfv. 032 (beklä´dnad Weste; bekl`ädnad Almqvist), r. l. m. (f. Dalin (1850), Kindblad (1867)); best. -en; pl. (mindre br.) -er. (se för öfr. KLÄDNAD)
(i sht i skriftspr.) vbalsbst. till BEKLÄDA I.
a) abstr.: beklädande; jfr BEKLÄDNING 1 a. Frivilliga bidragandet till landtvärnets beklädnad. Trolle-Wachtmeister 1: 108 (1808). Cavallin (1875).
b) konkret: kläder, dräkt; äfv. om handskar, skodon o. d.; jfr BEKLÄDNING 1 b. Amictus .. En beklädnat. Lex. Linc. (1640). Öfversten af Regementet sörjer för beklädningens förfärdigande, .. hvarefter samma beklädnad vid General-mönstringen kommer at bepröfvas, gillas ock uti rullorne at införas. 2 RARP I. 1: 60 (1719). De gjorde mig tusende frågor, besigtigade hvarje del af min beklädnad. Ödmann M. Park 125 (1800). Fotens beklädnad. N. journ. f. dam. 1858, s. 67; jfr a. Vapen och beklädnad för den Finska hären anskaffades. Malmström Hist. 3: 188 (1870). Genom Kronprinsessans hoffröknar (utdelades) .. beklädnaderna till barnen. PT 1900, nr 301, s. 2. — jfr ATLAS-, BEN-, BÅTSMANS-, FLICK-, FOT-, GOSS-, HAND-, HUFVUD-, KRONO-, PARAD-, SJUK-, SLÄP-, SOMMAR-, VINTER-, ÅRS-BEKLÄDNAD m. fl.
2) till BEKLÄDA I 2. — konkret: dräkt. Thomander Skr. 2: 53 (1831). Bortläggen från hjertat den jordiska beklädnaden, de verldsliga tankarne. Rundgren Tal fr. predikst. 3 (1849).
a) till BEKLÄDA I 3 a. — konkret: betäckning, hölje, dräkt; jfr BEKLÄDNING 2 a. Utmed hafvet, der mossa och blotta stenklippor utgöra landets beklädnad. Strinnholm Hist. 2: 265 (1836). Fröets tunnare och tjockare .. beklädnad. Fries Utfl. 2: 236 (1852). Dock gifvas exotiska foglar, hvilkas beklädnad nästan lika mycket liknar ragg som fjäder. Nilsson Fauna II. 1: VI (1858). Vanligen använder man benämningen sår endast om sådana upphäfvanden af sambandet (mellan kroppens organiskt förbundna delar), hvilka träffa kroppens yttre beklädnad eller med slemhinnor o. d. beklädda inre organ. C. J. Rossander i NF 15: 1202 (1891). — jfr FJUN-, FJÄDER-, HORN-, HÅR-, SKOGS-, ULL-BEKLÄDNAD m. fl.
β) konkret: betäckande lager, öfverdrag. Pelare, väggar och trappgångar, hvilka från alla sidor möta ögat med glimmande beklädnader af de utsöktaste marmor- och stenarter. Atterbom Minnen 302 (1818). Stål Byggn. 1: 199 (1834). Skepps yttre och inre beklädnad. Dalin (1850). Flätverkbeklädnad .. direkt vid jordsluttningen .. är den mot tidens åverkan varaktigaste beklädnad, som af ris kan åstadkommas. Lärob. i fältarb. 1: 35 (1881). Ofta begagnas en beklädnad af eldfast lera inuti jernugnen till skydd mot för stark upphettning af ugnsväggarna. G. R. Dahlander i NF 16: 1269 (1892). Tunneln är bruten .. i fast berg utan beklädnad. G. Nerman i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 60. — jfr BOJ-, BRÄD-, CEMENT-, DÄCKS-, FASAD-, FASKIN-, FLÄTVERKS-, GÄRDSEL-, PANSAR-, PLÅT-, RIS-, STEN-, TEGEL-, TORF-, TRÄ-, VÄGG-BEKLÄDNAD m. fl.
-ARTIKEL~020. jfr -PERSEDEL, -PLAGG. Beklädnadsartiklar för officerare och manskap. Tekn. tidskr. 1895, A. A. s. 111. Beklädnads- och ekiperingsartiklar. Katal. öfv. industriutst. i Sthm 1897, s. 100. —
-BIDRAG~20 l. ~02. jfr -HJÄLP. Beklädnadsbidraget för Indelta Armén. Askelöf Objudne g. nr 28, s. 4 (1829). Poliskommissarierne .. åtnjuta .. beklädnadsbidrag. Lundin N. Sthm 556 (1889). —
-DIREKTION~102. delegation åt hvilken ett regementes beklädande är anförtrodt. Lefrén Förel. 1: 198 (1818). Beklädnads- och provianteringsdirektioner. SFS 1892, nr 62, s. 32. jfr FÖRVALTNINGS-DIREKTION. —
-ERSÄTTNING~020. Gynther Förf. (1852). Mentzer Cellf. 121 (1878). Lokomotivmästare .. och stationskarl erhålla uniformspersedlar .. eller ock beklädnadsersättning. SFS 1897, nr 87, s. 11. —
-FOND~2. Kungör. om inf:s beklädnad 21 Dec. 1824, s. 1. En beklädnadsfond, hvaraf räntan årligen skall användas till kläder och skodon åt fattiga .. skolbarn. Paulsson Folkundervisn. 427 (1866). Truppförbands af allmänna medel bestående fonder, såsom beklädnadsfonderna, musikkassan o. d. SFS 1894, nr 95, s. 9. —
(3 b) -FÖRBAND~02. byggn. Polska, göthiska eller beklädnads-förbandet. Vid detta förband lägges alltid en sträckare emellan 2 löpstenar, så att den förstnämnda intränger i muren med halfva stenlängden. Rothstein Byggn. 554 (1859, 1875). —
-FÖRRÅD ~02. jfr -MAGASIN. Mentzer Cellf. 71 (1878). F. d. räkenskapskontorets hus har blifvit .. inredt till beklädnadsförråd. SFS 1896, Bih. nr 8, s. 16. jfr PERSEDEL-FÖRRÅD. —
-FÖRVALTARE~0200. förvaltare af beklädnadsförråd vid ngn af flottans stationer. Statskal. 1861, s. 261. Gynther Förf. 8: 431 (1863). Tidn. f. lev. 1892, nr 38, s. 2. —
-HJÄLP~2. jfr -BIDRAG o. BEKLÄDNINGS-HJÄLP. Gynther Förf. (1852). Underofficerare uppbära beklädnadshjelp. Wijkander Militärförvaltn. 206 (1861). En skrifvelse (från kvinnliga kontorsbiträden vid statsbanorna) med anhållan om .. s. k. beklädnadshjelp. SD(L) 1898, nr 535, s. 2. —
-INDUSTRI~102. L. Mechelin i Finland 150 (1893). Beklädnadsindustrierna (hafva) tidigast bekämpat arbetet i kundens hem. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 274 (1897). Inom beklädnadsindustrien .. framstå tre .. skofabriker. K. Key-Åberg i Stockholm 3: 37 (1897). —
-KASSA~20. (Jakobs o. Johannis) Församlings Fattig- och Fri-Scholas Beklädnads-Kassa. DA 1824, nr 11, s. 4. Medel, som öfverste .. H. utkvitterat från beväringsmanskapets (på Gottland) beklädnadskassa. GHT 1895, nr 236, s. 3. —
-MAGASIN~102. särsk. (förr): beklädnadsförråd. Beklädnads-Magazinet (vid Malmö fängelse). SFS 1835, nr 20, s. 7. Tigerhielm 58 (1867, 1880). —
-MATERIAL~1002 l. ~0102.
1) till 1; i sht i pl.; jfr -MEDEL 1 a. DA 1824, nr 245, s. 2. Leverering (till Göta trängbataljon) .. dels af följande beklädnadspersedlar .. dels ock af följande beklädnadsmaterialier, neml. 1,200 meter grå domestik (m. m.). Tidn. f. lev. 1892, nr 28, s. 1.
2) till 3 b. Tekn. tidn. 1871, s. 295. Den naturliga stenen .. blef beklädnadsmaterial för hela fasadytan och har allt för mycket undanträngt vår gamla hederliga puts. Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 54. —
1) till 1.
a) om material till kläder o. d.; jfr -MATERIAL 1. Ullen (är) det vigtigaste beklädnadsmedlet. Hwasser V. skr. 3: 286 (1858).
b) i pl.; om penningar till kläder o. d. Upbörden af beklädnads-medlen vid de Skånska Infanteri-Regementerne. SFS 1825, särsk. bl. 74. Gynther Förf. 2: 72 (1852). FFS 1892, nr 37, s. 10.
2) till 3 b; jfr -MATERIAL 2. Något beklädnadsmedel, med hvilket värmets .. utstrålning genom väggarne till pannor .. m. m. .. kunde .. upphäfvas. Tekn. tidn. 1871, s. 294. —
(3 b) -MUR~2. jfr BEKLÄDNINGS-MUR. Terass- eller Beklädnadsmurar .. hafva för ändamål att stödja bakom dem uppkastad jord. Stål Byggn. 1: 240 (1834). P. W. Almquist i Tekn. tidskr. 1884, s. 124. i sht bef. Brunius Resa 31 (1839). Beklädnadsmur l. Klädmur (tjänar till) .. att stödja jorden på en fästnings grafkanter .. (och) att göra vallarna stormfria. G. Uggla i NF 2: 147 (1876). —
-MÖNSTRING~20. klädmönstring. Beklädnadsmönstring (bör) hvarje år .. anställas (vid fängelserna) och förslitna persedlar därvid i laga ordning kasseras. Fångv. förf. 198 (efter handl. fr. 1836). Gynther Förf. 2: 79 (1852). —
-PASSEVOLANS ~1002 l. ~102. mil. (förr) summa för hvilken officer åtog sig sin trupps beklädnad. Ett för beklädnaden vid Lifgardet till häst beviljadt .. förskott på beklädnadspassevolancen. Tiden 1848, nr 82, s. 3. —
-PENNINGAR~200, pl. jfr BEKLÄDNINGS-PENNINGAR. Gynther Förf. (1852). (Till) 5 lärlingar .. (från Blekinge läns landtbruksskola) utdelade Hushållningssällskapet .. beklädnadspenningar. F. Unander i LAHT 1882, s. 367. Fältförv. 11: 16 (1892). —
-PERSEDEL~020. jfr -ARTIKEL o. BEKLÄDNINGS-PERSEDEL. DA 1824, nr 8, s. 3. Upphandling af beklädnadspersedlar samt väfnader för Lunds asyl. AB 1890, nr 2, s. 1. Värnpligtigs vid mobilisering medförda beklädnadspersedlar. SFS 1892, Bih. nr 47, s. 1. —
-POLLETT~02. mil. klädpollett. När manskapet sjökommenderas .. (skall) beklädnadspollet .. medfölja. Gynther Förf. 2: 114 (1852). —
-REFORM~02. En vigtig beklädnadsreform har företagits inom den engelska armén. SD 1896, nr 108, s. 6. —
-REGLEMENTE~1020. jfr BEKLÄDNINGS-REGLEMENTE. Mil. förf. saml. 5: 215 (1867). Beklädnadsreglementet för indelta arméns truppförband. SFS 1893, nr 13, s. 1. —
(3 b) -RÖR~2. tekn. Äro borrhålsväggarne (vid djupborrning med diamantborr) lösa .., så måste man .. använda beklädnadsrör. Tekn. tidskr. 1877, s. 160. —
-STAT~2. Gynther Förf. 2: 63 (1852). Beklädnadsstat (blef) faststäld för infanteriet och artilleriet den 6 Oktober 1779. Spak Unif. 22 (1890). Fångv. förf. 185 (1892). —
(3 b) -STEN~2. Rothstein Byggn. 737 (1859, 1875). På Chefrens pyramid har toppen ännu i behåll beklädnadsstenen. H. Hildebrand i PT 1892, nr 79, s. 3. 2 Uppf. b. 1: 420 (1898). —
(3 b) -TEGEL~20. Finare tegel, beklädnadstegel och liststenar. Rothstein Byggn. 151 (1875). Beklädnadstegel (fasadtegel), eldfast tegel lida mycket mindre af utvittringar än vanligt murtegel. H. v. Post i Tekn. tidskr. 1900, A. K. s. 75. —
-TERMIN~02. Fältstatsregl. 1796, s. 149. Persedlar, .. hvilkas slitningstid under påföljande beklädnadstermin tilländagår. Fångv. förf. 200 (1892). —
-VERKSTAD~20 l. ~02. F. d. räkenskapskontorets hus har blifvit .. inredt till .. beklädnadsverkstad. SFS 1896, Bih. nr 8, s. 16. —
(3 b) -VÄGG~2. (Efter jordrymningen) bortbrytes det närmast under lösa jorden vanligen befintliga rösberg, och å den sålunda blottade fasta hällen timras eller muras lodräta beklädnadsväggar ända till jordytan. Wetterdal Grufbr. 169 (1878). —
-VÄXT~2. V. Wittrock i NF (1876). Beklädnadsväxter: lin och hampa samt bomull. Roth Geogr. 18 (1886).
Spoiler title
Spoiler content