publicerad: 2010
TÄLT täl4t, n. (Visb. 1: 138 (c. 1640: j .. telt, pl.?), Warnmark Epigr. H 1 a (1688) osv.) ((†) r. l. m. KlädkamRSthm 1673, s. 119, HSH 6: 197 (1712)); best. -et; pl. = Visb. 1: 138 (c. 1640), LMil. 2: Föret. 24 b (1764) osv. ((†) -ar KlädkamRSthm 1673, s. 119, HSH 6: 197 (1712); -er Barckhusen Cotossichin 57 (1669), HusgKamRSthm 1759, s. 469).
Ordformer
(telt (-ll-) c. 1640–1824. tielt c. 1640. tiält 1669–1681. tält (-ll-, -tt) c. 1660 (: cammartält) osv.)
Etymologi
[jfr d. telt, ä. d. äv. tielt; av t. zelt (av fht., mht. zelt) l. möjl. mlt. telt, telde, motsv. mnl. telt, telde, feng. teld (meng. teld, tild, telt(e), eng. tilt, tältduk, presenning, soltält); etymologiskt identiskt med TJÄLL, sbst.2 (jfr blandformerna tiält, tielt); av ovisst ursprung]
(enkelt) uppsätt- o. hopläggbar för (tillfälligt) boende (i fält l. ute i naturen) avsedd anordning av tyg (l. annat tunt, särsk. syntetiskt, material) som uppspänt över stång l. stänger l. ram o. d. fungerar ss. väggar o. tak (ej sällan äv. botten); äv. dels om sådan anordning (av större omfång o. kraftigare konstruktion o. material) avsedd för sammankomst l. föreställning l. annan verksamhet, dels med inbegrepp av tillhörande utrustning ss. stänger l. linor l. pinnar o. d.; särsk. i förb. med resa l. slå upp, i sht förr äv. slå (jfr TÄLTA); äv. i oeg. l. utvidgad anv., om mer l. mindre snarlik sådan anordning dels (utan väggar o.) avsedd endast ss. (väder)skydd (särsk. i ssgrna REGN-, SOL-, SUN-TÄLT), dels utgörande (litet) inneslutande hölje o. d. (särsk. i ssgn MYGG-TÄLT); förr äv. i allmännare anv., om tillfällig l. provisorisk boning o. d. (äv. hydda o. d.); jfr HYDDA 1, PAULUN 1, PAVILJONG 1, TJÄLL, sbst.2 1. Hon kan resa och riva tältet på nolltid. De har gett bort sitt gamla tält. Det var jag som fick bära tältet under fjällvandringen. Then suenske slår sin tielt, / brede vedh iÿthen i felt. Visb. 1: 138 (c. 1640). Aldenstund alla Regimenter här i Swerige äre med tälter försedde .. så låter Kongl. Maj:t ock .. Bref afgå til Ridderskapet och Adelen uti Est- och Lifland .. om tälters anskaffande jämwäl för detta Regimentet, så at 4 Ryttare bli om et tält. LMil. 1: 586 (1685). (Jag) red till drottningens tält, af bräder uppbyggdt. Kurck Lefn. 135 (1705). Helssingarna .. kunde .. för mörkret skull eij slå upp tellterna, utan moste .. ligga under blåtta himmelen. KKD 1: 160 (c. 1710). Det med tält å bokstammen och sköld i fören fullt rustade skeppet. Nordström Samh. 2: 256 (1840). Alla sevärdheter som enligt ett program .. vänta den vetgirige och kunskapstörstande inne i tältet. Hellström Malmros 234 (1931). Vandraren kan välja mellan flera olika sorters logi – från tält, stugor och vindskydd till vandrarhem och bed and breakfast. Staffansson Berger Hiking 38 (2006). — jfr BEVÄRINGS-, CIRKUS-, GEVÄRS-, HOSPITALS-, INNAN-, LAND-, MAT-, OFFICERS-, PYRAMID-, ROSEN-, RYGGÅS-, SILKES-, SITT-, SJUKHUS-, SKJUTBANE-, STATIV-TÄLT m. fl. — särsk.
a) i förb. med prep. i, förr äv. under, o. verb(-uttr.) som anger övernattning l. vila o. d. Vi har sovit i tält hela veckan. Hwijlade Legaterne .. effter landsens maneer uthi deras medh hafwande Telter. Palmquist ObsRyszl. 7 (1674). Vid en under tält lägrad armé urskilde man lättare dess flyglar och dess hela ställning. KrigVAH 1816, s. 131. Han föredrog dock att tillbringa natten i ett litet tält, som medförts på ”trossen” och uppslagits i prästgårdens trädgård. ActaOel. 3: 38 (1926). Jag hade lovat att hon skulle slippa att ligga i tält och sovsäck uppe i fjället. Edström Mossgrönt 1: 65 (1950).
b) om tält (av stadigare konstruktion o. material, särsk. skinn o. d.) använt av mer l. mindre nomadiserande folk. Om vintern, då Skogs-lapparne lika med Fjäll-lapparne bo i tält (vadmals-kåtor) och flytta ned på landet. Düben Lappl. 45 (cit. fr. 1831). Tältet är .. grönländarnes sommarbostad. Key FrMännBarnd. 25 (1888). Fårhjordarna .. var med redan när Abraham och Lot långsamt flyttade sina tält över Mesopotamiens slätter. Boye Ast. 23 (1931). Som bekant bo mongolerna .. i jurt, d.v.s. bikupsformiga tält av gråvit filt, spänd över en sönderslagbar och hopfällbar ställning av smäckra träribbor. Ymer 1935, s. 117. — jfr BEDUIN-, NOMAD-, RENSKINNS-, SCHEJK-TÄLT m. fl.
c) i oeg. l. bildl. anv., om ngt som (skyddande) spänner l. sträcker sig över l. (över)täcker ngn l. ngt; äv. dels om inramande heraldiskt arrangemang (i ssgn VAPEN-TÄLT), dels om ngt abstr. som tänkes (skyddande) omsluta ngn l. ngt; i sht förr äv. om (bladformigt utskott på) hjärnhinna. Doch ware Jesu tig hemstält, / .. At kullslå siälens jordska tält, / Och lösa tina fromma. Lybecker 18 (c. 1715). Måtte nu i segrens tält / Friden dina nöjen yrka. Kellgren (SVS) 3: 136 (1786). (Lilla hjärnan) ligger .. skiljd från .. (stora hjärnan) genom ett hwalf af .. hinnor, som, för skapnaden skull, kallas lilla hjernans tält. Hartman Naturk. 285 (1836). Där under lönnars tält en blek herdinna gråter. Karlfeldt Hösth. 15 (1927). — jfr HJÄRN-, PURPUR-, STJÄRN-TÄLT m. fl. — särsk. [jfr sv. slang tält, om (för stor) vapenrock (Langenfelt OffJarg. 302 (1947))] (mer l. mindre skämts.) om vidlyftigt l. formlöst klädesplagg (särsk. klänning l. kappa o. d.). Kvinnor i större storlekar vill inte bara ha en sorts kläder där man tvingas dölja sina former i stora tält eller klä sig i syntetiska tantmodeller. FeminaMånMag. 1983, nr 9, s. 48. Hon var havande i åttonde månaden, svept i ett tält av silverlamé. Fredriksson Anna 168 (1994).
Ssgr: A: TÄLT-BETÄCKNING. (†) tältduk l. tälttak (se d. o. 1). (Morerna) wäfwa .. af gjetragg et slags stark duk til tält-betäckning. Ödmann MPark 155 (1800). —
-BORD. jfr -stol. H:r Cantzlyrådets bref .. som Baptist i min frånwaro på tältbordet sedt. Lagerberg Dagb. 163 (1711). —
-BOTTEN. botten i l. till tält; jfr -golv. UpsP 1860, nr 1, s. 1. Tältets yttertak och tältbotten skall vara av helt vattentät väv. Lind Sommarutrustn. 69 (1975). —
-BRYTNING. nedtagande (o. hopläggning) av uppsatt(a) tält. När stunden för uppbrottet kommer, lägger sig .. (avdelningschefen) icke i tältbrytningen. SvScoutförbBibl. 28: 192 (1939). —
-BY. (större) samling av uppslagna tält, större tältläger; särsk. till tält b; jfr -stad. Invånarne i en större tältby. Nordenskiöld Vega 2: 91 (1881). —
-DEL. del (se d. o. I 1 e γ) av tält; särsk. (i sht förr) om trekantig del av tältduk som tilldelas soldat o. kan sättas samman med andras likadana delar till (skydds)tält. Utredningen för en Kadett vid Krigs-Akademien, består (bl. a.) af .. 1 Tältdel med pinnar af ask och 1 stångdel. SamlFörfArméen 5: 538 (1867). —
-DUK. (kraftig, numera vanl. impregnerad) väv till tält (jfr duk 1); äv. dels om annat tunt material för motsvarande användning, dels med särskild tanke på funktionen ss. tältvägg l. -tak; jfr -betäckning. Så länge tältduken är välspänd, håller den ute regnet. Uti .. Krigs-Collegio blifwer .. genom Auction uphandladt 35388 alnar fin eller lätt Tält-Duk. DA 1771, nr 61, s. 2. Af hampa (vävs) segelduk och tältduk. Berlin Lsb. 210 (1852). Tältduken är ofta gjord av väldigt lätt material vilket kan göra den ömtålig. Staffansson Berger Hiking 81 (2005).
-skärm. (numera bl. tillf.) skärm (se d. o. 1 b α) av tältduk; jfr tält-skärm. IllMilRevy 1901, s. 88. —
-DÖRR. (tältflik som bildar) ingång till tält; jfr dörr 1, 2 o. -öppning. Så långt hade hon hunnit berätta sin dröm, då Feramorz visade sig i tältdörren. Arnell Moore LR 2: 33 (1830). När jag viker tältdörren åt sidan står gryningen röd som en lägereld. Edberg DalAnde 11 (1976). —
-FLIK. flik av tältduk (vid tältöppning); jfr -dörr, -lucka. Han knäppte ihop tältfliken. Janson Segr. 209 (1913). —
-FOLK. folk (se d. o. 3) som idkar tältliv. Äro samfärdsmedlen en viktig fråga för tältfolk, så är utrustningen det i ännu högre grad. DN 19 ⁄ 5 1929, s. 15. —
-FOT. särsk. (numera mindre br.) nedre del av uppslaget tält; jfr fot 4 c. Nordberg C12 1: 361 (1740). Jorden uppkastas till en vall omkring tältfoten. TjReglArm. 1858, 1: 161. —
-GATA. gata (se d. o. 3) mellan tält i tältby; jfr läger-gata. Braun Calle 209 (1843). Tälten (uppställs) inom hvarje sqvadron med 2 1/2 stegs mellanrum i en eller två mot fronten vinkelräta tältgator, mellan hvilka lemnas brandgator af ett tälts bredd. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 131 (1886). Tältgatorna är en enda lervälling där man sjunker nästan till knäna. Lagerkvist Dvärg. 102 (1944). —
-GAVEL. (öppningsbar) gavel på (ryggås)tält. Nätterna voro .. ganska varma, så att vi hade svårt för att sofva .. ehuru vi hade båda tältgaflarna öppna. Höpken Momb. 174 (1908). —
-GOLV. golv i tält; jfr -botten. Den matta af hvalrosskinn, som täcker det inre tältgolfvet, är .. fullkomligt torr och ren. Nordenskiöld Vega 2: 108 (1881). —
-HUS. (numera bl. tillf.) hus bestående av mer permanent ram l. stomme överdragen med tältduk. PT 1849, nr 249, s. 4. —
-HYDDA. (mer tillfällig) tältlik hydda; hydda (väsentligen) bestående av tält(delar). Rogberg Pred. 2: 123 (1822). Skyddsrum för längre vistelse åstadkommos .. genom byggandet af tälthyddor, d. v. s. väggar af flätverk med snövall utomkring samt tälttak. KrigVAH 1896, s. 176. —
-KAMRAT, förr äv. -KAMERAT. kamrat med vilken man delar boende i tält. Denna berättelsen hörde wij af wåra TältCam(m)erater. VDAkt. 1708, nr 438. —
-KISTA. (numera bl. tillf.) kista för förvaring av tält(delar) l. (för bruk) i tält. Sedan .. twänne stora tråss- eller tältkistor blefwit otilspordt insatte i Bredarydz Sacristiga. VDAkt. 1750, nr 251. —
-KITTEL, förr äv. -KÄTTIL. (numera bl. tillf.) kittel för tältliv. En pomersk bondhe .. hitfördhe .. 1 tältkiettel medh grepe. KKD 10: 71 (1707). —
-KLÄNNING. [jfr eng. tent dress, fr. robe tente] (mer l. mindre skämts.) om (tältliknande) vidlyftig l. formlös (lång) klänning; jfr tält c slutet. DN 22 ⁄ 10 1974, s. 36. Jag är en blekfet höstbrud .. som i sommartider helst häckar under tältklänningar och ballongblusar. DN 3 ⁄ 8 2008, s. A4. —
-KYRKA. stort tält för (fri)kyrkligt möte l. gudstjänst. En tältkyrka tillhörande Filadelfiaförsamlingen som stod uppställd på Ladugårdsgärde blåste .. omkull. SvD(A) 15 ⁄ 8 1946, s. 9. —
-KÅTA. (i sht förr) kåta av tältduk. Wiklund Lapp. 8 (1899). Ur den lätt flyttbara tältkåtans typ och förmedlad av torvkåtan har de bofasta skogs- och fiskelapparnas träkåta .. utvecklats. Näsström SvFunkt. 17 (1930). Där levde vi på det gamla sättet i tältkåta – lávvu som det heter på samiska. PiteåT 22 ⁄ 3 1986, Bil. s. 1. —
-KÄRRA. tältvagn; särsk. i fråga om militära förh. At den altför fina duken, ehuru lättare at föra, på hvilket icke så stort afseende bör hafvas, då Tält-kärror nyttjas, är .. sämre. KrigsmSH 1799, s. 107. —
-LAG. (tält- 1704 osv. tälte- 1688–1695) grupp av personer (särsk. soldater) som delar tält med varandra; jfr lag, sbst.3 14 c. LMil. 2: 181 (1688). Truppen fördelades i små tältlag, på det hvar och en af manskapet skulle medhinna att öfvas i de skyldigheter, korporalen inom tältlaget har att iakttaga. KrigVAT 1847, s. 359.
Ssgr: tältlags-tross. (†) sammanfattande, om förnödenheter avsedda för tältlag. KrigVAT 1848, s. 33. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 1, Försl. s. 201.
-vis. jfr lag-vis, adv. 2. Så framt proviant och fourrage skulle tältlags-vis vara utdelat, tillser .. (tältmästaren) hushållningen dermed. TjReglArm. 1858, 2: 251. —
-LIK. tältliknande. Medan skogen röjdes .. hade arbetarne ingen annan boning än en tältlik hydda af löf och lärft. Bremer NVerld. 2: 231 (1853). —
-LIKNANDE, p. adj. som liknar tält; jfr -lik. Sängomhängen och sänghimlar, bordshimlar och andra tältliknande inbyggnader. Näsström FornDSv. 2: 354 (1948). —
-LINA. lina till tält (avsedd att hålla tältduk sträckt l. tältstång upprätt); jfr -rep, -snöre, -stag, -streck. Heinrich (1814). —
-LIV. (liv (se d. o. I 3) som hör samman med) boende i tält; tältande; jfr läger-liv. Leva tältliv. I följd af den tidiga hösten och de sednare weckornas nästan beständiga stormwäder har tält-lifwet warit i hög grad obehagligt. ÖgCorr. 1854, nr 78, s. 3. Under tiden levde Tord och Dagmar ett härligt tältliv nere på en strandäng åt havssidan. Siwertz Sel. 2: 113 (1920). —
-LUCKA. (numera bl. tillf.) (liten) lucka i tältduk (på tältgavel); i sht förr äv. om (tältflik vid) tältöppning. Då han utanför tältluckan hörde en ljuf röst fråga: ”får man komma in?” Braun Calle 210 (1843). IllSvOrdb. (1964). —
-LÄGER. läger (se d. o. 7) med tält; särsk. dels om militärt läger med större tält, dels i fråga om flyktingars förläggning; jfr -by, -stad. Tältlägret hade nu stått på nijonde Dygnet stilla och hwijlat sigh. Sylvius Curtius 452 (1682). Tältläger förekomma nu för tiden icke i fältkriget, men kunna komma till användning i ställnings- och fästningskriget. Tingsten AnvTakt. 38 (1887). Efter sex dagar i leran fick familjen Krasniqi komma till ett tältläger. Kamratp. 1999, nr 10, s. 4. —
-MAKARE. (i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) person som (yrkesmässigt) tillverkar tält; jfr -mästare, -sömmare o. paulun-makare. Konungens tältmackar Jonas Andersson. BoupptSthm 1686, s. 956 a, Bil. —
-MÄSTARE, förr äv. -MÄSTER. person som har överinseende över l. ansvar för (handhavande av) tält; särsk. dels (förr) om sådan med (överordnat) ansvar för tält o. därtill hörande utrustning vid hovstat o. d. (äv. med uppgifter ss. tältmakare) l. sådan med ansvar för ordning o. d. i militärt tältlags tält, dels (o. numera i sht) om sådan med ansvar för säkerhet o. d. kring (resande av) cirkustält; jfr paulun-mästare. HovförtärSthm 1667 A, s. 339. Inom hvarje tältlag utses en Tältmästare, helst en korpral eller vicekorpral, hvilken ansvarar för städning, ordning och snygghet m. m. inom tältet. TjReglArm. 1858, 2: 251. Cirkusdirektören och tältmästaren häktades efter en undersökning, som visade att tältet inte monterats i enlighet med gällande bestämmelser. LD 8 ⁄ 7 1958, s. 9. —
-PINNE. (tält- 1708 osv. tälte- 1713) (spetsig) pinne (numera vanl. av metall) för fästande av tältduk l. tältlina vid marken; jfr -påle. HovförtärSthm 1708 C, s. 624. (Ryssarna hade fördelen) at öfwerrumpla ett manskap, som lagt gewähren ifrån sig, och stod med sina trä-klubbor och tältpinnar i handen. Nordberg C12 1: 863 (1740). —
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 (1 c,) 2) med l. för tält. Fanorna aftroppas och ställas vid bataljonschefernes tältplatser. TjReglArm. 1867, 4: 120. Han lät Fritidsförvaltningen disponera mark .. (på ön) för tältplats och stugor, ridläger och barnkoloni. Malmsten DagKastanj. 56 (1994). —
-RESNING. uppsättande av tält; jfr -slagning. Mitt korpralskap innehade kompanirekordet i tältresning med 70 sekunder. Granlund Carlé Främl. 91 (1915). —
-RÄNSEL. (förr) soldatränsel vars yttre utgjordes av hopfäst sådan trekantig tältdel som ingick i varje soldats utrustning. TIdr. 1895, s. 487. —
-SNÖRE. tältlina; äv. till tält c, om avbildat snöre (se d. o. 1 a) bundet om vapentält. AntT VII. 1: 68 (1883). Vi hade bundit tältsnöret i samma träd som kontrollskärmen hängde! TurÅ 1959, s. 287. —
-SPIS. mil. (vedeldad) kamin (se d. o. 2) för (större) tält. Att iakttaga vid eldning i tältspis. SoldUndFlygv. 1944, s. 286. —
-STAD. ss. (mindre) stad uppfattat l. fungerande tältläger, större tältby. Man tänker ej mera på den sorgliga tid, då så många husvilla nödgades .. bo i tältstaden vid Tyskbagarebärgen. Lundin NSthm 21 (1887). —
-STOL. (enkel, hopfällbar) stol för l. i tält l. för tältliv; äv. allmännare: fällstol. Palmstedt Res. 168 (1780). Picknick-korgar, kycklingklubbor och tältstolar. Rhapsody in rock-publiken på Strömsvallen njöt med alla sinnen i går. GT 26 ⁄ 7 2004, s. 26. —
-STRECK. (†) tältlina. Då Hans Maij:t kom i fullt galopp ridandes .. och i det samma hästen snafvade på ryttmäster Carl Hastfers .. tälltstreck och bröth .. det vänstra lårbenet af sig. HH 24: 40 (1702). Cannelin (1939). —
-STÅND. försäljningsstånd med tälttak l. i tält; jfr stånd, sbst.1 10, o. -bod. Sommartiden .. flyttar köpmannen helt enkelt ut på trottoiren, där varorna inrymmas i små tältstånd. VFl. 1914, s. 143. —
-STÅNG. stång (se d. o. 1 d) (numera vanl. av metall) till tält; jfr -stag, -stolpe, -ås. Tältstängerna så många som fattas wijd hwart compagnie, måste officerarne .. genast beställa i staden. KKD 10: 208 (1702). (Ett enkelt spänne) kopplar snabbt och enkelt samman innertältet med tältstängerna. Staffansson Berger Hiking 76 (2006). —
-SÄNG. (enkel, hopfällbar) säng för bruk i tält l. vid annan tillfällig övernattning; turistsäng. BoupptSthm 5 ⁄ 10 1697. En byrålåda och en tältsäng i ett hörn, smultron och oskummad mjölk, det är hvad jag behöfver. Hedenstierna FruW 13 (1890). —
-TAK.
1) (del av tältduk avsedd ss.) tak (se tak, sbst.3 2) på tält; äv.: tak av tältduk; jfr -betäckning. De sitta alla utanför Apotheket under et litet tält-tak. Envallsson TokrolNatt. 1 (1791). En fladdermus cirklar över tälttaket. Nu börjar knotten bli för svår, jag kryper in. TurÅ 1953, s. 296.
2) byggn. tak (se tak, sbst.3 1) med fyra (l. flera) triangulära takfall sammanlöpande i spets upptill. Möller (1790). Tornen .. erhålla enligt regeln ett smärt uppstigande tälttak. Sydow Lübke 440 (1869). —
-TYP. typ av tält l. typ som utgör (l. påminner om) tält. En torvkåta av tälttyp. SvGeogrÅb. 1945, s. 266. Olika tälttyper för olika kategorier campare. LD 2 ⁄ 7 1958, s. 5. —
-TÄCKE. täcke för bruk i tält. (Soldaterna) äro utan både kappor och tälttäcken. Ekman Dagb. 79 (1788). —
-UTRUSTNING~020. utrustning innefattande tält l. tillbehör till tält (l. för tältliv). Sjukvårdstrossens tältutrustning är avsedd för bataljonsförbandsplats. SoldISjukv. 1942, s. 264. —
-VAGN. (i sht förr) vagn täckt med tältduk; äv.: vagn för forslande av tält(utrustning) (jfr -kärra). Lind 1: 1863 (1749). Tältvagnar blefvo öfverflödiga genom Arméns antagna bruk att förläggas i fältqvarter. KrigVAH 1807, s. 132. De lefva i tältvagnar, dragna af hästar. Ymer 1911, s. 163. —
-VÄGG. (del av tältduk avsedd ss.) vägg i tält. (Kulan hade) den forcen, at hon gick genom tältwäggen, öfwer bordet, och ut wid tält-foten på andra sidan. Nordberg C12 1: 361 (1740). —
-ÅS. (tältstång utgörande l. uppbärande) ryggås på tält. Hwarje Compagnies Trosz och Utredning består i följande: .. 4) Tält-åsar med leder och beslag, en til hwarje tält. 5) Tält-stänger, 2 til hwarje tält. PH 10: 627 (1776). Ett väl sträckt tält av stark segelduk, som vilar på en stång i tältåsen. TurÅ 1937, s. 282. —
-ÖPPNING. öppning i tält utgörande dess ingång l. utgång; äv. (mera tillf.) om (löstagbar) tältdörr; jfr -lucka, -mynning. Wi sågo honom wid tält-öppningen. Hagberg Shaksp. 8: 162 (1849). Tältöppningen kan rullas ihop och sättas fast i yttertältet. Staffansson Berger Hiking 77 (2005).
B (†): TÄLTE-BONING, -LAG, -PINNE, se A.
Avledn.: TÄLTA, v. -ning; -are (se avledn.). slå upp tält; äv. dels (o. numera bl.) med inbegrepp av o. vanl. med huvudsaklig tanke på det åtföljande boendet i tält; förr äv. tr.: förse (ngt) med tälttak (äv. i utvidgad anv.: täcka (ngt, särsk. vägg, med kläde o. d.)); ss. vbalsbst. -ning förr äv. konkret, om tältutrustning. Kongen swarade: will du än såsom hema tällta husen? Björner Alf 16 (1737). Han lät tälta på stranden vid ett näs. Lönnberg Ragnf. 23 (1873). Att vi fränkor .. taga med oss tältningen och vägkosten och göra allt redo. Lönnberg Sigtr. 36 (1892). Aldrig tältas väggarna på Folketuna med bonader. SDS 1905, nr 122, s. 1. Elisabet och Lennart var ute och tältade tillsammans. Fogelström FörvStad 147 (1966).
Avledn.: tältare, m.//ig. person som tältar. DN(B) 2 ⁄ 9 1945, s. 11. Bengtsson förmodar att det beror på hur diskret tältaren är om denne skall få tälta kortare eller längre tid. Rosén Allemansr. 58 (1976).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content