publicerad: 2011
UPPSATS up3~sat2s, r. l. m. (BoupptSthm 1668, s. 1795, osv.) ((†) n. BoupptSthm 1668, s. 1741, Rudbeck d. ä. Atl. 4: 67 (1702)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(op- 1668–1888. opp- 1733 (: oppsatzpottor). up- (vp-) 1664–1840. upp- 1676 osv.; förr äv. -tt-, -z)
Etymologi
[delvis efter t. aufsatz, till aufsetzen, ssg av auf (se UPP) o. setzen (se SÄTTA, v.3); jfr SATS; till UPP-SÄTTA (o. SÄTTA UPP)]
1) om föremål (i sht inredningsdetalj) som monterats l. konstruerats på höjden l. som höjer l. sträcker sig uppåt; äv. om sådant föremål som placerats uppe på l. ovanför ngt l. utgör överdel på möbel o. d., särsk. om överdel på skrivbord o. d.; äv. i anv. motsv. 2. Triewald Förel. 2: 200 (1729, 1736). I rummen placeras stora panelsoffor, och på deras uppsatser ställas eftergjorda renässansfajanser. SDS 1904, nr 118, s. 2. (Sekretärens ben) uppbära en ”kropp” med två lådor samt därofvan en med snedklaff försedd uppsats. Fatab. 1910, s. 112. Fönsterkuporna .. med rikt prydda uppsatser. Hahr NordeurRenässArkit. 46 (1927). Uppsats .. (dvs.) flat skål på ben och fot. OrdbBegrBruksk. (2001). — jfr ALTAR-, BLOMSTER-, BORDS-, SPEGEL-, SPISEL-UPPSATS m. fl.
2) (numera i sht i ssgr) om grupp av föremål som hör samman, uppsättning (se UPP-SÄTTNING, sbst.2 b), set (jfr GARNITYR 2, SATS 4); särsk. om hornuppsättning hos djur; jfr 1. Upsatz med Såckerbössa, Ollia, Ettika och Senapz Kanna. Kulturen 1966, s. 40 (1664). En uppsats af 4 Chokoladekoppar med fat. Trolle-Bonde Hesselby 125 (i handl. fr. 1740). En uppsats Strängar till Gymnasii Violoncell. VGR 1845, Verif. s. 285. En fullständig uppsats kyrksilfver, bestående af kalk, vinkanna, oblatask och patén. SD(L) 1895, nr 299, s. 1. Resultatet (av jakten) blef .. 4 råbockar med uppsatserna i behåll (de som redan fällt hornen voro fridlysta). NDAVL 1909, nr 319, s. 3. Fina uppsättningar av verktyg – hela uppsatser av borr och stämjärn m. m. ByggnArbMinn. 133 (1950). — jfr BORDS-, SILVER-, SKRIVBORDS-, TE-, TOALETT-UPPSATS m. fl.
3) († utom i b) om kortfattad skrivelse. De i borgerliga Sammanlefnaden allmännast förekommande uppsatser (t. ex. bref, fraktsedlar, wexlar m. m.). SvLitTidn. 1814, sp. 115. Din fars skriftliga uppsatts, hvari han gör mig till eder förmyndare, eger jag gömd uti min chiffonier. Almqvist AmH 2: 109 (1840). — särsk.
a) om kortfattad skriftlig upplysning l. rapport (om vissa förhållanden l. fakta), redogörelse (se d. o. 1), uppgift (se d. o. 1); särsk. dels om förteckning l. lista o. d., dels om räkning (se d. o. 1 e); särsk. i uttr. (meddela l. få o. d.) (en) uppsats på ngt; jfr UPP-SATT. Kongl. Maij:ttz nådige upsatz uppå någre nödwändigheeter, som för denna tijden .. fodrass till Rijksenss .. förkofringh. 1BorgP 58 (1668). Olaf Gullesson inlade följande Vpsats på sabbatsbrott. Norrl. 8: 30 (1686). Ofwanstående upsats på Fyrtio Säx d(a)l(er) .. äro mig ricktigt betalt. HovförtärSthm 1699 A, s. 2347. De ingifne upsattzer på stadzens vanlige inkomster. 2RA 1: 564 (1723). Glömm icke, at i wåhr med första fahrtyg öfwersända de böcker, som du fått opsatz på. Mennander Brev 19 (1765). Hvarje Lärare bör .. meddela Rector uppsats på de ynglingar, som försummat kyrkogång, bön- och lärotimmar. BerRevElLärov. 1843, s. 20. Ahlman o. Forsman (1885).
b) (fullt br.) om (tryckt) kortare skrift som behandlar l. utreder (viss del l. detalj inom) visst ämne (ss. övning l. prov); särsk. dels om skoluppsats (särsk. (i sht förr) i uttr. fri uppsats (se FRI 7 b γ)), dels om kortare skrift som redovisar (resultatet av) vetenskaplig undersökning; jfr ARTIKEL II d γ, ESSÄ 2, KRIA, sbst. 3, STUDIE 2. SP 1820, nr 103, s. 3. Ämnet är så rikt, att mycken upmärksamhet fordras .. (så att) icke en tillämnad kort upsats vexer till en vidlyftig afhandling. BotN 1840, s. 58. En utförligare uppsats, som någon yngling af öfversta afdelningen författat. BerRevElLärov. 1843, s. 13. (De) i följande uppsatser skildrade personer, händelser och förhållanden .. äro förlagda till och röra sig omkring Lunds katedralskola. MinnSvLärov. 1: 1 (1926). Denna lilla uppsats .. behandlar en förbisedd episod i historien om finländare i England. FinT 1955, s. 224. — jfr FACK-, HEM-, SEMINARIE-, STUDENT-, TIDSKRIFTS-, TRE-BETYGS-UPPSATS m. fl.
Ssgr (i allm. till 3 b): UPPSATS-BOK. (i sht förr) särsk. om skrivbok för skoluppsats(er). Exemplen på felaktigheterna böra vara så typiska som möjligt; i främsta rummet tagas de från uppsatsböckerna. Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 128 (1896). —
-GENOMGÅNG~102, äv. ~200. jfr genomgång 3 a o. -rättning. En för den mera elementära grammatikan byggd framställning af sådant, som ofta kommer på tal vid uppsatsgenomgång. PedT 1903, s. 339. —
-GRANSKNING. särsk. om lärares granskning av elev(er)s l. student(er)s uppsats(er); jfr -rättning. Man yrkade .. på att läraren vid uppsatsgranskning borde befordra ett närmande mellan tal- och skriftspråk. GHT 1904, nr 279 A, s. 4. —
-LAG. jfr lag, sbst.3 14 d. När Hjalmar Willén rättade sina uppsatslag, kände han sig på visst sätt närmare lärjungarna än när han satt i katedern. Swensson Willén 247 (1937). —
-PROV. jfr prov 1 b. SFS 1891, nr 13, s. 5. Prövning i modersmålet skall .. utgöras av a) muntlig prövning .. b) uppsatsprov, bestående i återgivande av en uppläst text eller i behandling av ett bland flera uppgivna ämnen. SFS 1949, s. 233. —
-RÄTTNING. jfr rättning 6 b o. -genomgång, -granskning. SAOL (1973). För mig, som kommit till Sverige med ett annat modersmål, var hennes svenskundervisning och stränga uppsatsrättning av särskild betydelse. GbgP 9/2 2003, s. 26. —
-SKRIVNING. jfr skrivning 5. Swartz Utdr. 2: 16 (1883). Vid uppsatsskrifning är af stor betydelse, att sådana ämnen väljas, som falla inom lärjungarnas erfarenhetsområde. SFS 1909, nr 28, s. 10. —
(1) -TAVLA. (†) särsk. om tavla l. bild på dörrs l. fönsters krön l. överstycke. MeddSlöjdF 1897, 1: 59. Af portaler af den enklare 1600-talstypen .. med ornament och uppsatstafla öfver portalbågen återges (osv.). SvSlöjdFT 1906, s. 22. Hahr NordeurRenässArkit. 127 (1927). —
-ÄMNE. ämne för uppsats. När ett som uppsatsämne gifvet bref blifvit på ett synnerligen lyckadt sätt utfördt .. kan (osv.). Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 105 (1896). —
Spoiler title
Spoiler content