SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TELE- tel1e~, äv. (i ssgrna -FOTO, -FOTOGRAFI, -MOTOR, -OBJEKTIV o. där allenarådande) te3le~, i sht förr äv. TEL- tel1~, ssgsförled.
Etymologi
[av gr. τῆλε, fjärran; sannol. till den rot som äv. föreligger i sanskr. caramá, sist, ytterst, o. kymr. pell, avlägsen. — Jfr TELEFON, TELEGRAF, TELEGRAM, TELESKOP, TELEVISION, TELFER]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som verkar l. förmedlas över (större) avstånd.
Ssgr (jfr äv. tele, sbst.1 ssgr anm.): A (†): TEL-AUTOGRAF, se B.
B: TELE-AUTOGRAF. (tel- 18931926. tele- 1928 osv.) [av eng. tel(e)autograph; ssg med autograph (se autograf), efter mönster av telegraf] (förr) om apparat för elektrisk överföring av skrift l. bild. Med Grays telautograf kan hvar och en, utan biträde af en fackman, sända ett meddelande i sin egen handstil. SD 18 ⁄ 4 1893, s. 5.
-FAKSIMIL. [av eng. telefacsimile; ssg med facsimile (se faksimile)] (numera knappast br.) telefax (se d. o. 2); jfr faksimile 1. Telefaksimil .. (dvs.) Elektrisk upptagning och överföring av text- eller bildoriginal samt dess registrering i form av bildkopia. SEN R 42 03: 7 (1954). SAOL (1998).
-FAX ~fak4s, r. (NTeknik 1972, nr 39, s. 9, osv.) l. n. (dels i bet. 2, knappast br. (DN(A) 20 ⁄ 2 1965, s. 36, NEOrdb. (1996)), dels i bet. 3 o. där allenarådande (Expressen 18 ⁄ 1 1990, s. 13, osv.)); best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. 1) -ar (DN 7 ⁄ 11 1981, s. 22, osv.) l. -er (SvD 13 ⁄ 9 1988, s. 17, osv.) l. (i bet. 3) = (Expressen 5 ⁄ 12 1990, s. 6). [av eng. telefax, urspr. ett varumärke; förkortning av telefacsimile (se -faksimil); i bet. 3 möjl. elliptiskt för telefax-meddelande]
1) om apparat för förmedling av text l. bild via telefonnät, telefaxapparat; äv. (vard.) elliptiskt för: telefaxnummer. GbgP 22 ⁄ 11 1949, s. 2. När tidningssidan är färdig skickas den till prenumeranterna med hjälp av en telefax som omvandlar texten till telesignaler och sänder dem över telenätet. SvD 17 ⁄ 10 1988, 4: 4. Pryltorget — öppet dygnet runt telefon 08-13 55 50 telefax 08-13 53 63. Därs. 1 ⁄ 12 1995, s. 2.
2) om teknik för förmedling av text l. bild via telefonnät; jfr -faksimil. En teknisk nyhet, som på senare år blivit till stor nytta för väderlekstjänsterna, är telefax, dvs. bildsändning. NärVarHur 1957, s. 163. Att sända brev per telefonledning, telefax, har blivit populärt. DN 14 ⁄ 7 1989, s. 1.
3) om via telefonnät förmedlat meddelande bestående av text l. bild. Apropå posten så fick jag ett brev därifrån i går. Nej, för resten. Det fick jag inte alls. Jag fick ett telefax. Expressen 18 ⁄ 1 1990, s. 13.
Ssgr (till -fax 2): telefax-apparat. SDS 3 ⁄ 5 1979, s. 5.
-meddelande. SDS 7 ⁄ 10 1990, s. A3.
-FAXA ~fak4sa, äv. 32, v. -ade. [jfr eng. telefax; till -fax] sända meddelande per telefax (se d. o. 2), faxa; äv. med obj. betecknande meddelandet. Försäljaren telefaxade en bekräftelse på ordern. Hon kunde telefaxa till närmaste postkontor. DN 7 ⁄ 11 1981, s. 22.
-FEM, n.; best. -et; pl. -er. [av eng. telepheme; senare leden till gr. φήμη, röst, meddelande, till den rot som äv. föreligger i bön, sbst.1, o. famös] (†) telefonmeddelande. AB 18 ⁄ 6 1891, s. 2. Auerbach (1915).
-FON, se d. o.
-FONOGRAF. [av eng. telephonograph; ssg med phonograph (se fonograf) l. möjl. ssg av telefon o. -graf] (förr) telegrafon. TT 1900, M. s. 105. Bland fonografiska apparater av annan konstruktion än Edisons märkas den av dansken Valdemar Poulsen 1900 uppfunna telefonografen el. telegrafonen. 3NF 7: 768 (1927).
-FOTO, sbst.2 (sbst.1, se sp. 694). [jfr t. telefoto, eng. telephoto; möjl. elliptiskt för -fotografi] (numera mindre br.) fotografering (av avlägsna motiv) med teleobjektiv; äv. om på sådant sätt taget fotografi; jfr -fotografi. Jag tar ett telefoto af de märkliga djuren. Rosen Kap 25 (1912). SAOL (1973).
-FOTOGRAFI, sbst.2 (sbst.1, se sp. 694). [jfr t. telefotografie, eng. telephotography, fr. téléphotographie] (numera mindre br.) telefoto (se tele-foto, sbst.2). Ekbohrn (1904). Glädjen blev stor, när jag fann, att ett av noshörningsporträtten var det bästa telefotografi, som jag dittills tagit. Otter Officer 418 (1930).
-GRAF, se d. o.
-GRAFON ~grafå4n, äv. -fω4n, r.; best. -en; pl. -er. (förr äv. -ph-) [sannol. av eng. telegraphone; jfr t. telegra(pho)phon, fr. télégraphone; senare leden en förkortning av grafo-fon] (förr) om apparat för inspelning o. återgivning av ljud på elektromagnetisk väg; särsk. om sådan apparat för inspelning o. återgivning av telefonsamtal; jfr -fonograf. Den af den danska ingeniören Valdemar Poulsen uppfunna telegrafonen eller, såsom den sedermera kallats, telefonografen. TT 1900, M. s. 105. Diktafoner samt telegraphoner .. avsedda att kopplas till vanliga telefoner för inregistrering och återgivande av samtal. VaruhbTulltaxa 1: 551 (1931).
-GRAM, se d. o.
-KINESI ~ɟinesi4, äv. -k-, r.; best. -(e)n. [jfr t. telekinese, eng. telekinesis, fr. télékinésie; senare leden till gr. κίνησις, rörelse, till gr. κινεῖν, röra (se kinetik)] (i sht i fackspr.) rörelse hos l. förflyttning av föremål (som påstås ske) utan yttre fysisk påverkan, psykokinesi. 3NF 18: 258 (1933). Nelja Michailovas bedrifter har filmats och hon har undersökts av flera vetenskapsmän som alla konstaterat att hon har förmågan till telekinesi, dvs kan förflytta föremål genom tankeverksamhet. ÖgCorr. 22 ⁄ 3 1968, s. 12.
-KINETISK. [jfr t. telekinetisch, eng. telekinetic; till -kinesi] (i sht i fackspr.) som avser l. rör l. har samband med telekinesi, psykokinetisk. Expertisen tror att det rör sig om ett fall av telekinetiska fenomen — då döda ting förmås flytta på sig genom fjärran mental påverkan. DN(A) 22 ⁄ 7 1965, s. 10.
-KOM ~kom4, sbst. oböjl., r. [av eng. telecom, elliptiskt för telecommunication (se tele-kommunikation)] om telekommunikation ss. näringsgren l. verksamhetsområde. DN 13 ⁄ 1 1995, s. C3. Den hårdnande konkurrensen märks framför allt inom vissa teknikområden, till exempel telekom. GbgP 6 ⁄ 7 1997, s. 25.
Ssgr: telekom-aktie. jfr aktie 1. DN 12 ⁄ 10 1995, s. C2.
-bolag. jfr bolag, sbst.2 3. SvD 13 ⁄ 10 1998, s. 1.
-KRON ~krå4n, r.; best. -en; pl. -er. (äv. -cr-) [senare leden till gr. χρόνος, tid (se kronisk)] (förr) om till telefon anslutbar apparat som (gm ringsignaler) meddelade uppringaren om tidpunkten då en frånvarande abonnent åter skulle bli anträffbar. NPress. 19 ⁄ 12 1892, s. 2. När en abonnent går ut, inställer han sin telecron på det klockslag, då han beslutat sig att åter vara hemma. TT 1893, Allm. nr 19, s. 2.
-MATIK ~mati4k, r.; best. -en. [av eng. telematics; bildat till telecommunication (se tele-kommunikation) o. informatics, informatik (dvs. studiet av information o. dess behandling i kodad form)] om teknik som förenar telekommunikation o. datateknik. SDS 29 ⁄ 9 1982, s. 52. Man talar om telematik, ett ord som syftar på sambandet mellan telekommunikation och datorer. GbgP 13 ⁄ 9 1984, s. 20.
-METER. [jfr t. telemeter, eng. telemeter, fr. télémètre] (i sht i fackspr.) instrument för avståndsmätning, distansmätare. KrigVAT 1891, s. 631. Unges telemeter har visat sig mycket lämplig bl. a. vid topografisk mätning i fjälltrakter. 2NF 1: 293 (1903).
-METRERA ~metre4ra, v. -ade. vbalsbst. -ing. [jfr eng. telemeter; till -metri] (i sht i fackspr.) överföra (ngt) med hjälp av telemetri (se d. o. 2). TT 1965, s. 1228. Inom ramen för det ryska Luna-projektet har två sonder .. företagit lyckade mjuklandningar på månytan och därifrån telemetrerat bilder och andra data till jorden. SvD(A) 1 ⁄ 3 1968, s. 4.
-METRI. [jfr t. telemetrie, eng. telemetry, fr. télémétrie]
1) (numera knappast br.) avståndsmätning. Ekbohrn (1904). BraBöckLex. (1980).
2) (i sht i fackspr.) om (teknik för) (trådlös) överföring av observationsdata o. d. över (långa) avstånd; särsk. (med.) om (teknik för) registrering (på avstånd) av aktivitet ss. hjärtverksamhet l. fosterljud o. d. SvD(A) 13 ⁄ 6 1959, s. 6. Telemetri, (dvs.) överföring av observationsdata till jorden från rymdsonder eller satelliter. Wallenquist AstrVT 241 (1977). Telemetri innebär .. överföring av fosterljud och värkar per radio till en mottagare som ständigt övervakas. Expressen 9 ⁄ 11 1980, s. 10.
-METRISK. [jfr eng. telemetric] (i sht i fackspr.) som avser l. rör l. har samband med telemetri (se d. o. 2). LD 8 ⁄ 10 1959, s. 11. I detta mycket framgångsrika experiment fick forskarna tillbaka signaler och telemetriska data från raketen. DN 19 ⁄ 10 1985, s. 12.
-MOTOR. [jfr eng. telemotor] (i fackspr.) om anordning för fjärröverföring av rörelser; särsk. (o. i sht sjöt.) om del av roderledning. Styrningen av fartyget försiggår medelst en på kommandobryggan stående telemotor, vars rörledningar äro förenade till ett akter ut stående hydrauliskt-elektriskt maskineri. VFl. 1919, s. 68. Telemotor, (dvs.) maskin, driven genom hydraulisk kraft. Stenfelt (1920).
-OBJEKTIV. [jfr t. teleobjektiv, eng. tele-objective, fr. téléobjectif] fotogr. kameraobjektiv med lång brännvidd o. liten bildvinkel, för fotografering av avlägsna motiv; jfr objektiv II 1 o. tele, sbst.2 Teleobjektiven .. möjliggöra fotografering af mycket långt aflägsna föremål. Roosval Schmidt 27 (1896). Beryl hade en Leica med teleobjektiv, och det lämpligaste avståndet borde vara omkring 30—40 meter. Blixen-Finecke BrAfr. 185 (1943).
-PATI. [jfr t. telepathie, eng. telepathy, fr. télépathie] överföring (på avstånd) av förnimmelser l. tankar l. känslor från en person till en annan (som påstås ske) utan förmedling av sinnesintryck, tankeöverföring; äv. utvidgat, om tankeläsning. NF (1891). SAOL (1986; om tankeläsning). Genom avslappning försätts en person (mottagaren) i ett drömliknande tillstånd, och erhåller information av en annan person (sändaren) genom telepati. GbgP 13 ⁄ 3 1997, s. 68.
-PATISK. [jfr t. telepathisch, eng. telepathic, fr. télépathique] som avser l. rör l. har samband med telepati; äv. om person: som har förmåga till telepati. NF 15: 1539 (1891). Även från modern ståndpunkt är det väl icke alldeles oantagligt, att Swedenborg ägt naturliga anlag för fjärrskådande eller för telepatiska upplevelser. Andræ GPrästg. 223 (1940). ÖgCorr. 13 ⁄ 2 1969, s. 12 (om person).
-PLASMA. [jfr t. teleplasma, eng. teleplasm] (i sht i fackspr.) plasma (se plasma, sbst.1 4); äv. oeg., om andedräkt. Det är rått och kyligt och andedräkten bildar ett fuktigt teleplasma. Rydqvist Kar. 68 (1924). Teleplasma .. (dvs.) kroppsligt ämne, som enligt spiritisters påstående kan afsöndras från vissa medier (särskildt ur munnen) såsom materialisation af den andliga verkligheten. 2NF 38: 817 (1926).
-PORTERA ~porte4ra, v. -ade. vbalsbst. -ing. [av eng. teleport (med anslutning till transportera), retrograd bildning till teleportation, där senare leden utgör en förkortning av transportation, till transport, transportera, till transport, transport (se transport)] förflytta (ngt) gm att kopiera den information originalet innehåller o. skicka denna till en mottagare som sedan kan konstruera en exakt kopia; särsk. i fiktiv framställning (o. då äv. med avs. på person). Expressen 2 ⁄ 9 1991, s. 24. Nu börjar teleportering bli vardagsmat för fysikerna. För knappt ett år sedan lyckades .. forskare teleportera en kvantegenskap hos en foton för allra första gången. NTeknik 1998, nr 49, 1: 30.
-PRINTER ~prin4ter, r.; best. -ern; pl. -rar (DN(B) 2 ⁄ 11 1949, s. 1, osv.) ((†) -ers SvD(A) 23 ⁄ 4 1932, s. 7, AT 2 ⁄ 6 1955, s. 28). [av eng. teleprinter; ssg med printer, skrivare, till print, trycka (se pränta)] om apparat för överföring o. mottagning av text (särsk. nyhetsmeddelande(n) o. d.) via telefon- l. telegrafnät; äv. om system för sådan överföring. För två år sedan började TT vid sidan av telefonen experiment med ett nytt system, den s. k. Teleprintern. SvD(A) 1 ⁄ 11 1931, s. 26. Det var blandade nyheter från hela världen, några levererade genom teleprintern, andra av nyhetsbyråerna. Rönblom DödGryt. 68 (1957).
Ssgr: teleprinter-anläggning. jfr anläggning III 1 a. Upsala 26 ⁄ 1 1935, s. 5.
-biträde. jfr biträde 5. SvYrkeslex. nr 595, s. 2 (1957).
-nät. jfr nät, sbst. 3 c. SvD(B) 26 ⁄ 5 1950, s. 2.
-skrift. jfr skrift, sbst.1 2. Bjurman 3Statsm. 238 (1935).
-PROMPTER. ~promp4ter, r.; best. -ern; pl. -rar. [av eng. teleprompter, urspr. ett varumärke; senare leden är prompter, sufflör, till prompt, sufflera m. m., till adj. prompt (se prompt)] (i sht i fackspr.) om anordning med TV- l. datorskärm som visar text för nyhetsuppläsare l. talare o. d. Expressen 29 ⁄ 3 1957, s. 11. Bush behövde inte leta bland manuslappar, för texten spelades upp på en teleprompter. DN 20 ⁄ 1 1991, s. A16.
-SKOP, -SKOPERA, -SKOPI, -SKOPISK, se d. o.
-TEX ~tek4s, r.; best. -en. [av eng. teletex, urspr. ett varumärke; senare leden är sannol. en ombildning av text, möjl. med anslutning till telex] om teknik för förmedling av text mellan dataterminaler (via telefon- l. datanät). Teletex består av en ”tänkande” bildskärm med tangentbord samt en nåltryckare, en apparat som gör text med hjälp av ett stort antal nålar. SvD 30 ⁄ 12 1977, s. 23. Teletex rör sig .. om ett sätt att kommunicera för ord- och textbehandlingsutrustning över datanätet. Därs. 25 ⁄ 11 1981, Bil. s. 4.
-TYPE ~taj4p l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -en; pl. -er. [av eng. teletype, urspr. ett varumärke; senare leden en förkortning av typewriter, skrivmaskin, ssg av type, trycktyp (se typ), o. writer, skrivare, av feng. wrītere, till wrītan, skriva, rista (se vret)] (förr) om apparat för överföring av text via telefonnät, teleprinter; särsk. om sådan apparat använd vid telesättning. Maskinen för typsättning på avstånd kallas teletype. SvD(A) 21 ⁄ 5 1929, s. 3. Teletype .. (dvs.) fjärskrivningsapparat, detsamma som teleprinter. BonnierLex. (1966).
Ssgr: teletype-sättare. jfr sättare I 6. SvYrkeslex. nr 326, s. 1 (1954).
-sättning. jfr sättning, sbst.2 9. 2SvUppslB. 32: 1385 (1955).
-VISION, se d. o.
-VISOR. [av eng. televisor, urspr. ett varumärke; till televise, televisera (se televisera)] (förr) om (typ av) TV-mottagare. Upsala 1927, nr 250 B, s. 2. År 1926 genomförde John Logie Baird de första praktiska TV-försöken .. Bilden var bara några cm hög. Bairds mottagare kallades ”televisor”. NE 18: 156 (1995).
Spoiler title