SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ordningspolis
ordn·ings|­pol·­is substantiv ~en ~er ordning 1 polis 1
Singular
en ordningspolisobestämd form
en ordningspolisobestämd form genitiv
ordningspolisenbestämd form
ordningspolisensbestämd form genitiv
Plural
ordningspoliserobestämd form
ordningspolisersobestämd form genitiv
ordningspolisernabestämd form
ordningspolisernasbestämd form genitiv