publicerad: 2015
ordningspolis
ordn·ings|pol·is
substantiv
~en ~er ordning 1 polis 1
Singular | |
---|---|
en ordningspolis | obestämd form |
en ordningspolis | obestämd form genitiv |
ordningspolisen | bestämd form |
ordningspolisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordningspoliser | obestämd form |
ordningspolisers | obestämd form genitiv |
ordningspoliserna | bestämd form |
ordningspolisernas | bestämd form genitiv |