publicerad: 2021  
sakkunskap sak­kunskapen sak­kunskaper
sak|­kun·skap·en
substantiv
sa`kkunskap
stor faktisk kunskap på visst om­råde
sakkunskap (i/om något/sats)
sakkunskap (i något)
sakkunskap (i sats)
sakkunskap (om något)
sakkunskap (om sats)
god sak­kunskap; hon har medicinsk sak­kunskap
ofta samman­fattande om (alla) personer med stor kunskap på visst om­råde
den juridiska sak­kunskapen har till­frågats
belagt sedan 1849