publicerad: 1898
ALFABET al1fabe4t (alphabe´t Weste; allfabä´t Dalin (1850)), n.; best. -et; pl. = (E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 14 (1722) osv.), äfv. -er (Dalin Arg. 1: 7 (1732, 1754), Tegnér 1: 223 (c. 1820), Palmblad Fornk. 1: 36 (1843)) ((†) -en Strinnholm Hist. 2: 451 (1836)).
Etymologi
[jfr d. alfabet, t., holl. o. fr. alphabet, af senlat. alphabetum, af gr. ἄλφα βῆτα, grekiskans två första bokstäfver]
— Anm. Den hos Petreius (se under 2) förek. utländska formen på -a kan fattas ss. sg. l. ss. pl.; jfr ofvan de gr. o. senlat. formerna.
1) samling af (ett språks) bokstäfver, ordnade på häfdvunnet sätt; bokstafsföljd; äfv. i fråga om de i chiffer, snabbskrift osv. använda enkla ljudtecknen; jfr ABC 1. Stora, lilla alfabetet. Gustaf II Adolf 601 (1625; om chiffer). Svänska Alphabetet. Hof Skrifs. 112 (1753). Alla Alphabeter, som finnas på Jordklotet. Björnståhl 1: 344 (1772). Hela Alphabetet igenom, ända till Z. Thorild 3: 450 (1792). Alla tjugusju bokstäfverne / I alfabetet. E. Sjöberg 207 (1819). Det på nästan samma sätt som alfabet bildade ordet futhark. Montelius i Ill. Sv. hist. 1: 218 (1877). De .. stenografiska alfabeten. Lundell Rättst. 70 (1886). jfr BLOMSTER-, BOKSTAFS-, FINGER-, HAND-, KILSKRIFTS-, KURRENT-, KURSIV-, LANDSMÅLS-, RUN-, SKRIF-, UNCIAL-, UNIVERSAL-ALFABET m. fl.; jfr äfv. ANALFABET. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. efter l. enligt alfabet(et), i alfabetisk ordning, i bokstafsordning. Thet nästföliande Register .. är giordt effter Alphabetet. Lælius Res. 1: 202 (1588). Rydelius Förn. 71 (1719, 1737). Pastoraterne voro uppsatte efter Alfabet. Ödmann Hågk. 58 (1801). Enligt alphabetet. Palmblad Fornk. 1: 458 (1844).
b) i bild. En stadgad, i lifvets hela alfabet väl bevandrad man. Almqvist Sv. fattigd. 65 (1838). (Jag) öfvade .. min blick / På blomstrens alfabet. Eneroth Dikter 6 (1881).
2) [jfr ä. fr. alphabet] (†) abc-bok. Heinrich (1814). jfr: Inga andra Böker, vthan (dvs. än) Alphabeta, några Böneböker (osv.). Petreius Beskr. 6: 7 (1615).
3) [jfr t. alphabet] (†) serie af (tryck)ark, signerade med alfabetets (23) bokstäfver; jfr ABCD 1 slutet. E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 14 (1722). En Foliant, som består af många Alphabeter. Dalin Arg. 1: 7 (1732, 1754). För ½ åhr sedan vore redan 4 Alphabet tryckte. E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 240 (1736). Sahlstedt Crit. saml. 92 (1759).
4) (enst.) alfabetisk förteckning; i bild. När Lundholms namn man läser / I dödens alphabet (dvs. dödslistan). Bellman 2: 16 (1769).
5) oeg.
a) (mindre br.) (en vetenskaps osv.) första (o. enklaste) grunder; elementer, rudimenter; vanl. i best. form; jfr ABC 2. Atterbom Minnen 89 (1817). Almqvist (1842). Ännu du känner af Naturkunskap / Ej alfabetet ens. Atterbom LÖ 1: 19 (1854).
b) (föga br.) (en själsförmögenhets osv.) första kunskapsföremål l. -medel. Then retta Metaphysica .. är förnuftets Alphabeth. Rydelius Förn. Föret. § 12 (1718, 1737).
Ssgr (till 1): A: ALFABET-HJUL103~2. ped. om ett slags hjul med bokstäfver, hvilket förr användes vid alfabetets inlärande. Alphabet-hjulet, omkring 4 fot i diameter, löper perpendiculärt .., men betäckt så, att endast ett hål, lika stort med en bokstaf, är öppet. Svensson Bell-Lanc. 16 (1819). F. Berg i Verdandi 1883, s. 133. —
-STANS~2. prägelform till framställning af upphöjda bokstäfver på metall. W. Sonessons katal. 1895, s. 97. —
-STÄMPEL~20. Institutet .. förser .. (den blinde) med skrifmaterial i form af alfabetstämplar, hvilkas bokstäfver äro bildade af fina spetsar och, af den blinde radvis intryckta i papperet, kunna med fingrarna läsas af andra blinda. Uppf. b. 1: 594 (1873). —
-TAFLA~20. ped. (trä)tafla med bokstäfver (o. siffror), afsedd att användas vid skrifundervisning. Paulsson Folkund. 198 (1866).
Spoiler title
Spoiler content