publicerad: 1945
MJÄRDE mjæ3rde2, äv. (numera bl. i vissa trakter) MJÄRD mjæ4rd, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; l. MJÄRDA mjæ3rda2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. MJÄLDE, n.
Ordformer
(merder, pl. 1607—c. 1635. merdler, pl. 1542. mierder, pl. 1610. mierdrer, pl. 1564. miälla 1630. miäror, pl. 1740. miärr 1682. mjerd 1749. mjerda (mie-) 1695—1852. mjerdar (mie-), pl. 1674—1891. mjerde 1741—1873. mjäl (miähl) 1708—1749. mjäla (miä-) c. 1645—1738. mjälar (miä(h)-), pl. c. 1645—1881. mjäle (miä-) 1640—1872. mjärd 1925. mjärda (miä-) c. 1645—1916. mjärdar (miä-), pl. c. 1606 osv. mjärde (miä-) 1682 osv. mjärder (mijä-, miä-), pl. 1551—1889. mjärdrar (miä-), pl. 1727—1761. mjärdre 1836. mählare, pl. 1685. mäl (mähl) 1745—1749. mälar (mähl-), pl. 1681—1778. mäle (mäh-) 1622—c. 1755. mäler, pl. 1622. märd 1587. märde 1639. -a c. 1645 (oblik form), 1695 (nom.)—1916. -e 1622 osv.)
Etymologi
[fsv. miærdher, m(i)ærdhre, miærdhe, sv. dial. märder, miäl(e), mäl(e) o. d., m. o. n., motsv. d. mjærd, fnor. merðr l. merð; av ett germ. merðra, till en ieur. rot. mer, fläta, o. besläktat med lillry. meréža, mjärde, ry. merëza, trattformig nätpåse, gr. μάραϑρον o. μάραϑον, benämning på vissa umbellater (ävensom med ortnamnet Μαραϑών), varvid likheten i form hos mjärden o. umbellaternas blomställningar orsakat de närbesläktade benämningarna; se Hesselman MarLångh. 83 ff. (1932, 1935)]
fisk. fiskredskap (för fångst av fisk, kräftor o. d., förr äv. bäver o. utter) som består av en långsträckt stomme av trägjordar o. träspröt l. enbart spröt, över vilka ett nät av garn l. järntråd är spänt på sådant sätt att en trattformig ingång bildas i ena ändan l. bägge ändarna o. som antingen nedsänkes på bottnen (sänkmjärde) l. fästes vid en lyftram som köres ned i bottnen l. insättes i en bro med stängsel l. ledarm (lyftramsmjärde); förr äv. om liknande fångstredskap för fåglar; förr äv. bildl. HSH 29: 129 (1542). Uplys, drag och omvend .. (de ogudaktiga), ryck them utur Satans miälar. Kolmodin Rök. 113 (1728). Abborrar fångas vårtid i mjärdar eller kupor. Schröder Fiske 27 (1900). Mjärde för fångst af rapphöns utsattes mest invid någon sädesstack på åkern. FinEtnogrAtl. 14 (1905). Ett stycke ut på fjorden satt förvaltarens äldsta pojke i sin eka och vittjade en mjärde. Oterdahl En 84 (1927). — särsk. i utvidgad anv., om förr använd kvinnokorsett, till form o. konstruktion påminnande om en mjärde. GHT 1898, nr 115 A, s. 2. — jfr AGN-, FISK-, GARN-, HÖKE-, KRÄFT-, RIS-, STRÖM-, SUMP-, SÄNK-, TRÅD-, TRÄ-, ÅL-MJÄRDE m. fl.
Ssgr (fisk.): A: MJÄRD-BINDARE. (mjärd- 1924. mjärde- 1642) person som förfärdigar (”binder”) mjärdar. RP 9: 48 (1642). MeddLantbrStyr. 1924, 6: 22. —
-BRO. (i vissa trakter) träställning som tjänar till stöd för lyftramsmjärde o. på vilken mjärden äv. upplägges för torkning. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 17. —
-FISKE.
1) abstr. Tamm SammansOrd 121 (1900). (Axel) hjälpte Kalle med mjärdfisket. Rydström Armf. 208 (1916).
2) konkret: mjärdstånd; jfr fiske 5. Ekman NorrlJakt 300 (1910). Några mjärdfisken i Svealand. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 1 (titel). —
-STÅND. (mjärd- 1694 osv. mjärda- 1606. mjärde- 1618—1774) fiskevärk bestående av mjärdar, ev. med tillhörande mjärdbro o. ledarmar. HammarkDomb. 3DagPingst 1606. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 5. —
-STÅNG. (i vissa trakter) om vardera av de båda sidostänger som äro fästa vid mjärdens ingångsöppning o. passa in mellan pålarna i en mjärdbro o. varmed mjärden manövreras. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 27. —
B (†): MJÄRDA-LÄGER, se D. —
-STÅND, se A.
D (numera bl. i -läge(r)): MJÄRDE-BINDARE, se A. —
-GÅRD. mjärdstånd; jfr gård, sbst.1 3 b. AktsamlKungsådreinst. 195 (1690). Kalm Resa 3: 317 (1761). —
-LÄGER l. -LÄGE. (mjärda- 1898. mjärde- 1836—1873) fiskevärk bestående av en träbro med stängsel av upprätta störar, bräder, risknippor o. d. samt med öppningar i vilka mjärdar äro insatta mellan risknippor o. d.; jfr mjärd-stånd. SkandFisk. Bih. 8 (1836). UB 3: 597 (1873). —
-STÅND, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content