SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TVÄTTA tvät3a2, v. -ade (LPetri 2Post. 231 a (1555: twettar, pr. sg.) osv.) ((†) pr. sg. -er JMessenius i HB 1: 167 (1629), Spegel 272 (1712)). vbalsbst. -AN (†, LPetri KO 50 a (1561, 1571), KOF 1: 476 (c. 1618)), -ANDE, -ELSE (†, LPetri Kyrkiost. 68 b (1566), Muræus Arndt 1: 372 (1647: afftwettelse)), -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(tvet- (-u-, -w-) 1630 (: Tuethwset)1750 (: twetfat), 1884 (: tvettafla). tvett- (-u-, -w-) 1541 (: twettekaar)1744. tvät- (-u-, -w-) c. 16201816 (: twätkannestälning). tvätt- (th-, -u-, -w-) 1536 (: twättokaar) osv.)
Etymologi
[fsv. thvätta; motsv. d. tvætte, nor. tvette, fvn. þvætta; avledn. av det germ. sbst. som återfinns i fvn. þváttr (nor. nn. tvått) l. möjl. direkt till fsv. þvätter (se TVÄTT)]
1) med hjälp av vatten (med tillsats av rengöringsmedel) l. annan vätska (o. mekanisk bearbetning) avlägsna icke önskvärt främmande ämne (i sht smuts) från (ngt (l. ngn)), rengöra (se d. o. 3), vaska; äv. dels med inbegrepp av för- l. efterbehandling (ss. blötläggning resp. sköljning o. d.), dels oeg. (jfr e): låta ombesörja tvätt av; äv. dels med saksubj., dels med objektiv predikatsfyllnad betecknande resultatet; äv. dels med refl. obj. (se c), dels utan obj. (se d); äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. e). Tvätta ansiktet, fötterna. Tvätta skjortor, gardiner. Tvätta fönster, penslar, bilen. Tvätta händerna i varmt vatten. Har du tvättat mattan i maskin? LPetri 2Post. 231 a (1555). Tag Kopparwatn och koka medh Källewatn, twätta Skadan (på hästen) reen, hwar annen Dagh där medh. Rålamb 13: 142 (1690). Att spilla Caffe .. på ett golf, som blifvit tvättat allenast en månad förut. Kellgren (SVS) 6: 8 (1770). Fisken urtages, tvättas, skåras tätt på båda sidor. Hagdahl Kok. 336 (1879). För tvättning af potatis och andra rotfrukter användas oftast maskiner. LB 4: 453 (1907). Han måste tvättas, fadern hade inte sett det förr, men nu såg han att pojken höll ju på att gro igen av smuts och skorv. Trotzig Sjukd. 56 (1972). Olja och fett avlägsnas genom tvättning med t ex lacknafta. BeckerFärgfakta 1991, s. 7: 1. Hur bra maskinen tvättar är en kombination av strömstyrka, arbetstryck, vattenmängd, längden på slang och utformningen av munstycke och spolhandtag. Expressen 15 ⁄ 7 2006, s. 28. — jfr FÖR-, LUT-, MASKIN-, REN-, SKUM-, STERIL-, SYRA-, SÅP-TVÄTTA o. FABRIKS-, LÄTT-, NY-, O-TVÄTTAD samt FOT-, HÅR-, KLÄD-, SPRIT-TVÄTTNING m. fl. — särsk.
a) (i fackspr.) med avs. på ämne l. stoff l. material o. d.: behandla (gm sköljning) med vatten l. annan vätska l. visst ämne o. d. i avsikt att dels avlägsna icke önskvärd beståndsdel, dels urskilja l. utvinna viss beståndsdel. Then twettedhe Bolum, må en bruka in til tw quintin. BOlavi Föret. A 5 b (1578). Tennet måste .. tvättas ifrån Gullet med .. Vitriol-syra; emedan rent vatten slår neder Tennet derutur. VetAH 1753, s. 5. Fällningen tvättas med kokhett vatten, torkas och glödgas. Berzelius Kemi 2: 811 (1822). Den bensol, som .. medföljer (lys)gasen, brukar man numera .. utvinna genom att i höga torn tvätta gasen med lämpliga oljor, som lösa bensol. Starck Kemi 280 (1931). — jfr SAND-TVÄTTNING.
b) med objektsväxling: bortskaffa l. avlägsna (ngt) gm tvättande; särsk. i förb. med prep. ur; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Tvätta sömnen ur ögonen. Tvätta färgen av händerna. Walborg (intygade) dhet Margreta .. hade förgiordt hennes maatmodher .. och henne önskat dhet hwarje blodzdroppa måtte twättas uthaf henne. BtFinlH 2: 321 (1670). Hur brantheten, höjden och stenrösen på rösen hulpos åt att tvätta svetten ur en trött och sträfvande kropp, lärer den bäst bevitna, som med oss vadet hunnit. Linné Ungd. 2: 309 (1734). Intill denna dag ha hans afkomlingar icke rätt lyckats att tvätta knekten ur sig. Topelius Vint. I. 1: 221 (1859, 1880). Det var som om hans svar varsamt tvättat gruset ur mina ögon. Hellström RedKav. 160 (1933).
c) med refl. obj.: gm tvättande göra sig (l. del av sin kropp) ren; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. om l. i l. , angivande kroppsdel som tvättas; äv. dels med objektiv predikatsfyllnad betecknande resultatet, dels mer l. mindre bildl. Tvätta sig i ansiktet, på ryggen, om fötterna. Så att vi Svenske oss udi vårt eigit blodh tvätte skole. RA I. 1: 587 (1549). Tw gå thigh i möllnere dam, / och twette tigh well reenn. Visb. 1: 41 (1572). Seden att tvätta sig om händerna om morgnarna hade säkerligen icke under förra delen af 1500-talet slagit så synnerligen igenom. Fatab. 1907, s. 89. Så lockas den okritiska allmänheten att tvätta sig med jodtvål, bada i jodsalt .. allt åtgärder av problematisk nytta. Bolin KemVerkst. 86 (1942). En gång för alla ska hon tvätta sig fri från all tacksamhet, all skuld och allt misslyckande. Born RopSten. 74 (1991). — jfr MORGON-TVÄTTNING.
d) utan obj., i fråga om kläder l. linne o. d.; förr särsk.: (mot ersättning) sköta tvätt åt ngn. Tvätta för hand, i maskin. När ska du tvätta nästa gång? Hustrv Elijn .. gick sielf til P. Månssons hustrv, at kräfia betalning åt henne som twettade. BtSödKultH 12: 87 (1598). Twätterskorne wänja .. (barnhusbarnen) at kunna wäl twätta. PH 8: 531 (1766). Att tvätta i hårt vatten är .. oekonomiskt, alldenstund en hel del tvål i onödan förbrukas. Bolin OrgKem. 101 (1925).
e) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr b, c); särsk.: försätta (ngt (l. ngn, se α, β)) i för visst syfte l. ändamål önskat l. lämpligt skick l. tillstånd. Vij förnimme väl, ther enn icke ähr sielff med, ther bliffver icke hans huffved tvätted. G1R 28: 56 (1558). Jagh (har) här wed eij mehr kunnat uthrätta än den som wille tvetta Ethiopen hvijt och afskura leoparden sijna fläckar. VDAkt. 1703, nr 100. Afunden tvättar alltid hofvets smutsiga kläder, ty hon lämnar hvarken natt eller dag Cesars hus. Björkman Chaucer 94 (1906). — särsk.
α) med avs. på person: rena (se RENA, v.1 12 c). LPetri 1Post. E 3 a (1555). Gud har glömt min brott. / I Jesu blod jag twättas. Kolmodin Dufv. 265 (1734). Apg. 22: 16 (Bib. 1999).
β) (†) med avs. på person: läxa upp, ge en uppsträckning l. dyl. Min kötzliga mohr som hafr 40 weckor borit mig under sitt Bröst .. aldrig så skendel(ige)n och förbarmel(ige)n illa twättade och uthskiembde mig som du hafr giordt. VDAkt. 1694, nr 108. Knöppel Mannsschol. 24 (1741).
γ) i sådana uttr. som l. stå l. sitta där l. här med sin tvättade hals, med besvikelse tvingas inse att den möda man lagt ner på ngt varit förgäves. Holm BevO (1939: Gå (l. stå)). Vi tror att det är Olofsson (som begått brottet). Men Olofsson har redan varit död i en månad .. Och nu sitter vi här med vår tvättade hals. Sjöwall o. Wahlöö Brandb. 181 (1969).
δ) undersöka l. gå igenom o. bearbeta (ngt); särsk. med avs. på (språket i en) skriftlig framställning: kritiskt granska o. bearbeta l. avlägsna fel från. SvD(A) 19 ⁄ 12 1928, s. 16. Jag fick i uppdrag att övervaka henne och tvätta hennes manus. UrDNHist. 1: 248 (1952). Det gemensamma för skivan är att samtliga upptagningar har en mycket god ljudkvalité, en del av materialet har tydligen blivit ”tvättat” sedan originalutgivningen. GHT 1959, nr 144, s. 7. (Han) tillbragte flera timmar av otackad möda med att tvätta svenskan i allehanda bidrag i bladet. Kulturen 1995, s. 174.
ε) med avs. på pengar som intjänats gm brottslig verksamhet: gm viss transaktion omvandla till medel möjliga att redovisa öppet; särsk. i uttr. tvätta svarta pengar vita. SDS 10 ⁄ 7 1979, s. 1. Dessa pengar har .. hamnat i ett bolag registrerat på den brittiska kanalön Jersey, där det finns goda möjligheter att tvätta ”svarta” pengar ”vita”. DN 8 ⁄ 7 1993, s. C1.
2) om naturligt strömmande l. rinnande o. d. vatten: slå l. svalla l. flöda emot l. över (ngt), skölja (ngn gg äv. utan obj.); förr äv. i fråga om att väta l. överskölja ngn l. ngt med kroppsvätska (i sht tårar). Twätta tin Säng medh tårar, / Gör tin Dunbädd wåt. PolitVis. 296 (1647). På den norra (sidan) tvättar Kinesiska sjön .. (Javas) låga stränder. Bladh o. Hornstedt 137 (1784). Har du aldrig varit vid stranden, aldrig hört hafvet tvätta sanden? Strindberg Svanehvit 130 (1902). Regnet tvättar rent. GT 23 ⁄ 10 2002, s. 22. — jfr REGN-TVÄTTAD.
Särsk. förb. (i allm. till 1): TVÄTTA AV10 4, förr äv. UTAV. tvätta bort (ngt); äv. med indirekt l. direkt personobj., särsk. dels i uttr. tvätta av sig ngt, dels i uttr. tvätta av sig, göra sig ren, snygga till sig; äv. mer l. mindre bildl. (förr särsk. i fråga om att göra ngn ren (se ren, adj. 25 a δ)). RP 8: 487 (1641). När Salwan een fierdings tijma hafwer legat vppå, tå twätta henne medh warmt Watn åter af. Hildebrand MagNat. 28 (1650). Thet Kiötzlige Syndige sinne, som ho(n) drager vthu sitt Moderlijff, twettas aff i Döpelsen och förlåtes. Emporagrius Cat. Q 7 a (1669). Min lycksalighet kan icke beskrifvas, då jag fick .. tvätta af mig smutsen och raka mig. Stenhammar Bref 1: 3 (1834). (Mannen) fördes av polisen in i Riksdagshuset där han fick tvätta av sig och byta kläder. DN 26 ⁄ 1 1995, s. D2. jfr avtvätta.
TVÄTTA BORT10 4. [fsv. thvätta bort] jfr borttvätta.
1) till 1: avlägsna (ngt) gm tvättande; äv. mer l. mindre bildl.; jfr tvätta av, tvätta ut. Tvätta bort en fläck. Grubb 399 (1665). Kärnkraftsfolket arbetar hårt på att tvätta bort teknikens dåliga rykte. DN 8 ⁄ 1 1989, s. 46.
2) (numera mindre br.) till 2: skölja l. spola bort (ngt). Han afsky bar / För denna gerning, som ej stod att tvätta / Med några tårar bort. CVAStrandberg 3: 138 (1868). Då landet i en ganska närliggande geologisk tid var täckt af hafvet, tvättade vågorna bort massor af jord från den skärgård, Kolmården under en tid bildade, och lade den på hafsbottnen nedanför. TurÅ 1912, s. 14.
TVÄTTA UPP10 4, äv. OPP4. skölja av l. snabbt l. nödtorftigt tvätta (ngt, numera i sht klädesplagg); förr äv. med avs. på död kropp: göra ren. Effter Lasse köpsuenn hade lenge sillenn inne hoss ssigh, att hon begyntthe surna, giorde hann med godhe mäns rådhe: tuettade vp silden. VadstÄTb. 134 (1588). Mamsell skall väl stiga opp och gå ut, så vi få ta och tvätta opp liket och bära ut det i källarboden. Zeipel Set. 1–2: 10 (1847). En skjorta kan man ju tvätta upp och stryka och ha igen samma dag. DN 7 ⁄ 7 1999, s. A14.
TVÄTTA UR10 4, förr äv. UTUR. gm tvättande avlägsna ngt (icke önskvärt) ur (ngt). Lind (1749). Han .. började tvätta ur penslarna borta i plåtvasken. Nesser FallG 330 (2003).
TVÄTTA UT10 4. (numera bl. tillf.) gm tvättande (fullständigt) befria (ngt) från ngt icke önskvärt; förr äv. med avs. på smuts l. fläck o. d.: tvätta bort. SvOrds. A 4 b (1604). (Sv.) Utwaska .. twätta orenligheten ut .. (lat.) eluere. Spegel 547 (”574”) (1712). Tanden lägges under kofferdam och kaviteten prepareras upp fullt färdig samt tvättas ut med koncentrerad stomatol. Lenhardtson Tandl. 233 (1897).
TVÄTTA UTAV, se tvätta av.
TVÄTTA UTUR, se tvätta ur.
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till tvätt; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: TVÄTT-AKTIV~02. (i fackspr.) om i tvättmedel förekommande substans: som har förmåga att lösa upp smuts. SDS 21 ⁄ 1 1955, s. 9.
-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a α. Beställning .. å ångkök och tvättanläggning till Sahlgrenska sjukhuset. TT 1899, Allm. s. 292.
-ANORDNING~020. (numera bl. tillf.) jfr anordning 1 a δ. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 125. I en stor stockholmsskola fanns det på omkr. 300 småpojkar en enda kombinerad tvätt- och dricksanordning i korridoren! TSvLärov. 1950, s. 313.
-ANSTALT~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr anstalt 5 b o. -inrättning. Wid Garfwaregatan .. är en Wåning .. att hyra; dertill hörer ett Wagnsskjul, en särskild Bod, benyttjande af Bak- och Twättanstalter. DA 1808, nr 20, Bih. s. 3.
-ANVISNING~020. (tryckt) anvisning angående hur ngt (i sht textilföremål) bör tvättas; jfr -märke, -råd. Det förekommer t ex poplinkappor med avknäppbara yllefoder, där kappans vävda tvättmärke säger ett och en medföljande på papper tryckt tvättanvisning säger ett annat. ST 23 ⁄ 11 1965, s. 15.
-APPARAT. (i fackspr.) jfr apparat 3 a o. -maskin. HforsD 1875, nr 4, s. 4. Tvättapparaterna, diffusörerna, ha införts i cellulosatillverkningen från sockerindustrien .. Idén .. är att systematiskt tränga undan svartluten ur den kokade massan först med allt starkare utspädd lut och sist med rent vatten. SvSkog. 1120 (1928).
-AUTOMAT. automatisk tvättmaskin; äv. dels om tvättbar, dels om anordning l. inrättning i tvätthall o. d. för tvätt av motorfordon. SvD(A) 30 ⁄ 8 1927, s. 1. Jag har svårt att tänka mig att politikerna kommer att montera ned tvättmaskinerna i de svenska hyreshusen så att vi måste .. släpa tvätten till tvättautomater och betala 50 kronor. Expressen 29 ⁄ 10 1995, s. 39. Vissa verkar leva på de summor som folk lägger ner på att få sina bilar blanka i tvättautomaterna. DN 27 ⁄ 11 1999, s. E5.
-BAD. (i sht i fackspr.) särsk. om alkaliskt bad för tvättning av ull. Man (kan) använda samma värmegrad till olika sorter ull, endast man efter ullens beskaffenhet rättar tvättbadets sammansättning. Åkerman KemTechn. 2: 545 (1832).
-BALJA. (tvätt- 1761 osv. tvätte- 17491780) balja (av plåt l. plast l. trä) avsedd för l. använd vid tvätt; jfr -bunke, -kar. Lind 1: 1776 (1749). Ute på gräsmattan stod Stanny böjd över en tvättbalja. Krusenstjerna Pahlen 2: 76 (1930).
-BANA. bana (se bana, sbst.1 3) i tvättanläggning för automatisk fordonstvätt. De nya tvättbanorna .. är nu klara. Det tänkte vi fira med att låta dig tvätta bilen för halva priset på alla våra tvättbanor. DN 6 ⁄ 12 1973, s. 14.
-BAR, r. affärsdrivande inrättning som ombesörjer tvätt; särsk. (o. i sht om ä. l. utländska förh.) om sådan inrättning med självbetjäning (jfr -butik). Expressen 10 ⁄ 4 1962, s. 28. Tvättbarer tiger. Kemtvättbarerna använder samma tvättvätska för upp till 400 tvättar, visar en undersökning. DN 12 ⁄ 11 1968, s. 1.
-BENSIN. bensin avsedd l. använd ss. tvättmedel; jfr -nafta. 2NF 25: 991 (1917).
-BITRÄDE~020. jfr biträde 5. Tvättbiträde får plats på Nässjö sjukhus. ÖgCorr. 11 ⁄ 1 1937, s. 16.
-BJÖRN. däggdjuret Procyon lotor Lin., sjubb. Tvättbjörn .. så kallad, emedan han tvättar eller sköljer i vatten allt hvad han äter. Synnerberg 2: 195 (1815).
-BLUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) blus (se blus, sbst.1 2 b) tillverkad av tvättbart material l. som var lätt att tvätta; jfr -klänning. Sömnadsb. 68 (1915).
-BLÅTT, n. (†) blåelse. Tvättblått, är en .. färg som hufvudsakligen består af stärkelse, färgad blå, med en upplösning af indigokarmin .. samt användes .. till blåning af linne, äfvensom till färgning af papper. Almström Handelsv. 174 (1845). VaruhbTulltaxa 1: 169 (1931).
-BORD. bord (se bord, sbst.1 5) med anordning för tvätt; särsk. (om ä. förh.) om för persontvätt avsett bord (varpå tvättservis var placerad) (jfr -kommod, -ställ, -tavla). TorsseliusTapetm. 32 (1803). Genom offentlig auktion .. försäljes .. 1 komplett fotografiapparat med tvättbord, kemikalier och plåtar. SDS 1894, nr 419, s. 3. Hon går fram till den lilla spegeln över tvättbordet och synar noga sitt ansikte. Oterdahl En 61 (1927).
-BORSTE. borste för avlägsnande av smuts o. d. vid tvätt; särsk.: badborste. JernkA 1833, s. 522. Badhandduk, 400 kronor, handduk, 150 kronor .. Tvättborste, 95 kronor. Expressen 26 ⁄ 8 2006, s. 6.
-BRO. (†) tvättbrygga; jfr klapp-bro. Möller (1807). Tvättbroarna lyftes af vågorna och kastades upp på land. Lagerlöf Drottn. 158 (1899).
-BRYGGA. (i sht förr) klappbrygga; jfr -bro o. skölj-brygga. PT 1758, nr 66, Bil. s. 2. Städernas tvättinrättningar motsvaras (på landsbygden) ofta .. av en bykgryta utomhus och en tvättbrygga eller en vak på isen. SocÅb. 194344, s. 18.
-BRÄDE l. -BRÄDA. i träram infattad (o. på träunderlag vilande) vågformigt räfflad skiva av trä l. plåt l. råglas mot vilket tvättgodset gnuggas; äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl. Slöjdaren 1882, nr 5, s. 4. I Sverige tillverkas betydande mängder af s.k. amerikanska tvättbräden, men den senaste nyheten i artikeln, refflade glasplattor, måste hämtas från utlandet, då de ej fabriceras här hemma. LD 1907, nr 6, s. 3. Svällande muskler, svallande man, tvättbräda till mage och en getingmidja – se där bilden av en riktig man. DN 14 ⁄ 10 1999, s. A1.
-BUNKE, förr äv. -BUNKA. (tvätt- 1740 osv. tvätte- 16931763) (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr bunke 5 o. -balja, -kar. HovförtärSthm 1693 A, s. 2459. Mor Anna i Backstugan stod en dag vid sin tvättbunke och gnodde kläderna, så såplöddret yrde. Beskow Kist. 17 (1926).
-BUTIK. särsk. (i sht om ä. l. utländska förh.) om tvättbar med självbetjäning. Tvättbutiker, d. v. s. enkla självtvättstugor utan särskilt anställd personal. SvD(B) 16 ⁄ 4 1955, s. 9.
-BÄCKEN. (förr) jfr bäcken 1 o. -fat. Lundell (1893). (Kammartjänarna) stodo redo med tunga, gyllene tvättbäcken. Bååth WagnerS 4: 102 (1908).
-BÄNK. om bänk (se d. o. IV) för tvätt (i sht för klappning av tvättkläder); särsk. (o. utom om ä. förh. numera i sht) om arbetsbänk i tvättstuga o. d. En twätt-bänck, hwarpå man klappar kläder. Möller 1: 157 (1745). I klädvårdsutrymmet har vi tvättmaskin, tvättbänk och torkskåp. Expressen 18 ⁄ 5 2002, s. 12.
-CYLINDER. särsk. (†) till 1 a: tvättrumma (för tvättning av betor l. pappersmassa o. d.). UB 5: 59 (1873). Vill man .. gå riktigt försiktigt tillväga, tvättar man bort den förbrukade blekvätskan (ur sulfitmassan) med hjälp av tvättcylindrar. SvSkog. 1133 (1928).
-DAG. (tvätt- 1734 osv. tvätte- 1681) dag för tvätt; förr särsk. till 1 c: dag då man tvättar sig l. badar (jfr löge-dag). Verelius 266 (1681). Tvättdagarna (i Sthm på 1870-talet) började man arbetet redan fem sex om morgnarna. Linder Tid. 64 (1924).
-DAMM. (förr) damm använd vid (sköljning av) tvätt. Lagerlöf HomOd. 68 (1908).
-DON. (numera mindre br.) don (se don, sbst.1 3) för (i sht kropps)tvätt. Först mot middagen .. gjorde familjen toilette, hvarvid våra tvättdon jemte tillhörande tvål samt större och mindre borstar blefvo begagnade. Ljunggren Resa 49 (1871). Östergren (1964).
-EFFEKT. om effekt (se d. o. 2) åstadkommen av tvättvätska l. tvättmedel l. tvättmaskin vid tvätt. Dilutin har god tvätteffekt och är ej eldfarligt. Varulex. Beklädn. 310 (1945).
-EGENSKAP~002 l. ~200. om egenskap som framträder vid tvätt, särsk. dels om egenskap hos textilföremål att tåla tvätt, dels om tvättförmåga hos tvättmedel; i sht i pl.; jfr -förmåga. I hela Europa frågar man efter den suveräna nylonskjortan i jerseybindning med överlägsna tvättegenskaper. SvD(B) 25 ⁄ 5 1960, s. 9. Inget av de miljömärkta tvättmedlen i testet får sämre betyg än en trea, vilket innebär acceptabla tvättegenskaper. DN 15 ⁄ 9 1993, s. C16.
-FAT. (tvätt- 1678 osv. tvätte- 1749) fat (se d. o. 3) för tvätt av i sht kropp(sdel); jfr -bäcken, -ho, -kärl, -skål o. hand-fat. BoupptSthm 1678, s. 1017 b. Gå nu er väg! Jag vill vara ensam med tvättfat och svamp. Bergman LBrenn. 53 (1928).
(1 a) -FLASKA. kem. flaska (innehållande vätska) för tvättning av gas. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 200. Efter att ha passerat röret fingo gaserna först gå genom en kolf med .. kalilut och därefter genom en tvättflaska med rykande salpetersyra för att binda det selen, som kunde tänkas gå igenom filtret. ArkKem. IV. 18: 10 (1911).
-FRU. (numera mindre br.) jfr fru 3 o. -gumma, -hustru o. hjälp-, skur-fru. Vi göra alltid detta arbete själfva .. emedan det är mycket svårt att förmå någon tvättfru att behandla gardiner med .. försiktighet. Tenow Solidar 2: 122 (1906). Peterson NästIdyll 129 (1970).
-FÖRMÅGA. jfr förmåga 3 a o. -egenskap, -kraft. Enär det enbart är fettsyrehalten, som är avgörande för en tvåls tvättförmåga, borde man alltid vid köp av tvål ha uppgift om denna. Bolin OrgKem. 99 (1925).
-GODS. gods (se d. o. 3) som (skall) tvättas l. som just har tvättats; särsk.: tvättkläder; jfr -saker. PT 1895, nr 48, s. 4. I pengar spar en familj med ca 350 kg tvättgods ett par hundra kronor per år. ICAKurir. 1989, nr 41, s. 10.
-GRYTA. (i sht förr) gryta för kokning av tvätt (se d. o. 2); jfr -kittel. 1 stor Tvättgryta af 8 krs rymd. BoupptVäxjö 1803.
-GUMMA. (förr) kvinna som (yrkesmässigt) tvättade åt andra (i deras hem); jfr gumma, sbst.1 1 c, o. -fru, -hjälp, -hustru, -käring, -madam o. tvätterska. Topelius Fält. 2: 237 (1856). En dag .. såg jag med förvåning en hop äldre och yngre ”tvättgummor” ligga ute i kylan nere vid en af kanalerna och klappa och skölja kläder i det iskalla vattnet. GHT 1897, nr 30 A, s. 3.
-HALL. hall (se hall, sbst.2 7) (på bensinstation l. i serviceverkstad) för tvätt av bil (l. annat motorfordon). Motorför. 1955, nr 8, s. 29.
-HANDSKE. om tvättbar handske; äv. (o. numera bl.) dels om handske för kroppstvätt, dels om skyddshandske för disk l. biltvätt o. d.; jfr -vante. Linné Diet. 1: 88 (c. 1750). Sämskskinnshandskarna .. kunna flera gånger tvättas utan att blifva förstörda och kallas derför äfven tvätthandskar. ArbB 92 (1887). Östergren (1964; om skyddshandske). Använda gärna en tvätthandske, så blir duschgelen både drygare och effektivare. Expressen 4 ⁄ 7 2004, s. 44.
-HJUL. (†) (maskin bestående av) tvättrumma (vilken indelats i fack med radiella genombrutna väggar för tvättgodset). Det mycket orena linnets tvättning sker i tvätthjul, först med en svag, varm tvål-lösning, och sedan med vatten. Pasch ÅrsbVetA 1830, s. 36. Auerbach (1915).
-HJÄLP. hjälp med tvätt (i hem); i sht förr äv. konkret, om person som hjälper till med tvätt (jfr -gumma). Martinson ArméHor. 35 (1942). Hon (fick) se efter småsyskonen, medan modern under skördetiden gjorde dagsverken hos bönderna eller var borta som tvätthjälp. Nordh SisteBonden 142 (1949). Vänner och bekanta ställer upp med tvätthjälp. GbgP 21 ⁄ 1 2001, s. 12.
-HO. tvättfat. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 223. Förstugan, som också är kök, toalett och badrum; allt i ett med badkar och tvättho inklämda i en absid i väggen. GbgP 21 ⁄ 12 1997, s. 32.
(1 a) -HOLLÄNDARE. tekn. i pappersbruk: holländare (se d. o. 4 c) för tvättning av fibermassa; jfr halv-tygs-holländare. Från den .. qvarvarande luten befrias vanligen massan fullkomligt i s. k. tvättholländare, hvarest äfven de till knippor sammanhängande fibrerna skiljas från hvarandra. TT 1876, s. 64.
-HUS. (i sht i skildring av ä. förh.) (del av) byggnad (inredd o.) avsedd för tvätt; särsk. om sådan byggnad hörande till institution l. (fabriks)anläggning; jfr -stuga. Swedenborg Res. 82 (1737). Nu .. finnas å de flesta vapenöfningsplatserna en à två förrådsbyggnader .. tvätthus, mathallar, gymnastikinrättning m. m. BtRiksdP 1809, 4Hufvudtit. s. 73. Stranden kantas .. af båt-, brygg- och tvätthus ned till Rosenbad, den gamla badstugan. SErikÅb. 1914, s. 88.
-HUSTRU. (†) jfr -fru, -gumma o. hjälp-hustru. HovförtärSthm 1685 A, s. 348. Björkman (1889).
-INDUSTRI. ss. industri betraktad näringsverksamhet som sysslar med tvätt av textilföremål; äv. om enskilt företag med sådan näringsverksamhet. SvD(A) 18 ⁄ 10 1937, s. 13. Under 1930-talet inleddes en ny epok i tvättindustrins historia. Det blev nya tvättmetoder och modernare maskiner. LD 26 ⁄ 4 1958, s. 6. SvD(A) 19 ⁄ 2 1966, s. 21 (om enskilt företag).
-INRÄTTNING~020. (industriell) inrättning l. anläggning för tvätt av textilföremål; särsk. i uttr. tvätt- och strykinrättning, se strykinrättning; jfr -anstalt o. tvätt 3, tvätteri. Pasch ÅrsbVetA 1830, s. 36. När han tänkte framåt mot det nya årets dagar, var det som att vänta att få samma plagg tillbaka från tvättinrättningen. Lindström Vindsröjn. 110 (1939).
-KANNA. (tvätt- 1745 osv. tvätte- 17511761) (till tvättservis hörande) kanna (se kanna, sbst.2 1 b) för vatten för tvätt av kropp l. händer. Möller 1: 47 (1745). Hon doppar snabbt händerna i tvättkannan och sköljer över sitt rödmosiga ansikte. Gullberg Elfrida 184 (1980).
-KAR. (tvätt- 1749 osv. tvätte- 15411872. tvätto- 15361750) [fsv. thvätto kar] kar (se kar, sbst.1 2) för tvätt (i sht av textilföremål); jfr -balja, -bunke, -kärl, -så. Psalt. 60: 10 (öv. 1536). Maskintvättningen utföres bäst i stora maskiner .. som bestå av upp till 5 à 6 stora med varandra förenade tvättkar. Hagberg o. Asklund Textilind. 134 (1924). Tvätterskor och husor släpade sina fyllda tvättkar sju trappor från källaren till torkvinden. GbgP 28 ⁄ 9 2001, s. 27.
-KARL. (†) man som (yrkesmässigt) tvättar åt andra; jfr karl 1 f o. -fru. Cavallin Kipling Emir. 77 (1898). SvD(A) 20 ⁄ 2 1934, s. 8.
-KITTEL. (numera bl. tillf.) jfr kittel, sbst., 1 o. -gryta. HovförtärSthm 1690 A, s. 2475. Tvättkittel av galv(aniserad) plåt med lös insats. KatalNK 19161917, s. 44.
-KLÄDER, pl. kläder som (skall) tvättas l. just har tvättats (jfr tvätt 2 o. -gods); förr äv. om textilföremål som tål vattentvätt (jfr -blus, -klänning); jfr kläde III e. Lind 1: 429 (1749). Tvättkläderna hängde på streck. Lagerlöf Antikr. 78 (1897). Tvättkläder blifva på enklaste sätt desinfekterade genom tvättning. SFS 1904, Bih. nr 25, s. 4. I sjukhuspersonalens tvättkläder förekommer .. ganska ofta skalpeller, kanyler och farliga mediciner. DN 16 ⁄ 5 1987, s. 7.
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. (förr) jfr klänning 2 o. -blus. Lätta tvätt- och morgonklädningar. NJournD 1859, s. 108.
-KOMMOD. (i sht förr) jfr kommod, sbst. 1, o. -bord, -ställ. Westee (1842). En spartanskt möblerad kammare med fältsäng, ett litet skrivbord intill mezzaninfönstret, ett klädskåp och en tvättkommod. Jersild 50Fräls. 127 (1984).
-KONSULENT. (förr) konsulent med uppgift att lämna råd l. upplysningar i frågor rörande tvätt. Tvättkonsulent Valborg Stange besvarar insända frågor och ger råd om modern tvätt. SDS 24 ⁄ 9 1954, s. 11.
-KRAFT. jfr kraft 1 o. -förmåga. UNT 28 ⁄ 11 1940, s. 8.
(1 a) -KUM. (†) = spol-tråg; jfr kum 2. Nyrén KlädFabr. 177 (1783).
-KVINNA. (†) tvätterska; jfr kvinna 4. Lagerlöf Antikr. 79 (1897). SDS 23 ⁄ 8 1908, s. 4.
-KÄRIL, se -kärl.
-KÄRING. (förr) jfr -gumma o. hjälp-käring. Bjursten MinnStud. 94 (1851). Till slut kom tvättkäringen i alla fall och la i blöt. Ett halvt års kalsonger och särkar och lakan var det och allt måste vara manglat och struket i god tid tills höststädningen började. Ekman Springkäll. 136 (1976).
-KÄRL, förr äv. -KÄRIL. (tvätt- c. 1755 osv. tvätto- 1729) kärl vari ngt (kan) tvättas; jfr -fat, -kar. Cellarius 141 (1729).
-LAPP. lapp av tyg (l. papper) avsedd att användas vid kroppstvätt. Hygiea 1842, s. 509. Efter badet tvättas barnets ansikte med annat, ljumt och rent vatten från ett litet fat och med en särskild tvättlapp, som icke användes till annan del av kroppen. Jundell Barn. 2: 66 (1927).
-LUT. jfr lut, sbst.2 1. Heinrich (1814).
-LÖN. (tvätt- 16761814. tvätte- 16211704) (†) lön (se lön, sbst.1 2 a) för utfört tvättarbete; jfr -pengar. AJGothus ThesArithm. 73 (1621). I betahlning till .. Marta, för sÿÿ och twettelöhn. VDAkt. 1704, nr 329. Heinrich (1814).
-LÖSNING. särsk. konkret; jfr lösning, sbst.2 4, o. -vätska. TT 1872, s. 290. Eftersom lösningen inte innehåller .. konserveringsmedel är den .. lämplig som tvättlösning för kontaktlinser. PatFass 199091, s. 378.
-MADAM. (förr) jfr madam 3 d o. -fru, -gumma. Mellan grupper af artillerister, arbetshjon, bryggardrängar, tvättmadamer och lärpojkar påskyndade han sina sista steg på Norrlandsgatan. Strindberg RödaR 29 (1879).
-MASKIN. maskin varmed l. vari ngt (kan) tvättas; särsk. om sådan maskin för tvätt av textilier; jfr -apparat, -automat. En Twätt-machin, som drages med en hwef. Polhem Test. 124 (1761). TT 1877, s. 28 (i bränneri). (Tyget) placeras .. i tvättmaskinen, då det under några timmar spolas i lösning av såpa, soda eller natron. Fröberg Skrädd. 39 (1941). jfr självkem-, små-, styck-tvättmaskin.
-MEDEL. för tvätt avsett medel l. ämne med smutslösande l. mjukgörande l. extraherande o. d. verkan; särsk. om (flytande l. ss. pulver förekommande) syntetiskt medel för tvätt av textilier; jfr -pulver, -soda, -tvål. TT 1872, s. 309. Beredes såpa direkt av fettsyror, innehåller den naturligtvis ej någon glycerin. Detta nedsätter dock ej dess värde som tvättmedel. Bolin OrgKem. 96 (1925). Många av dagens tvättmedel innehåller en rad komponenter som är mycket tveksamma ur miljösynpunkt. Åkerman Miljölex. (1991). jfr syntet-, tvål-tvättmedel.
-MÄRKA, -ning. förse (ngt, i sht textilföremål) med anvisning om hur detta bör tvättas. Normer för tvättmärkning och tvättråd för tvättmedel. DN(B) 28 ⁄ 1 1962, s. 13.
-MÄRKE, sbst.2 (sbst.1 se tvätt ssgr). jfr -anvisning, -råd. ST 23 ⁄ 11 1965, s. 15.
-NAFTA. petroleumnafta använd ss. tvättvätska vid kemtvätt l. ss. fettlösande medel o. d.; jfr -bensin. Konsumentinstitutet har .. rekommenderat neutrala eller svagt alkaliska medel, gärna med tillsats av tvättnafta (för rengöring av linoleum). LD 18 ⁄ 6 1959, s. 8.
-PELARE. pelarliknande installation av tvättmaskin o. ovanpå denna placerad torktumlare. SvD 3 ⁄ 3 1979, Bil. s. 1.
-PENGAR l. -PENNINGAR, pl. (tvätt- 17491899. tvätte- 16521684. tvätts- 1653) särsk. (†): betalning för utfört tvättarbete (jfr -lön); äv.: penningbelopp som (skall) utbetalas till visst tjänstefolk för ombesörjande av egen tvätt. KlädkamRSthm 1652 D, s. 5. (T.) Wasch-Lohn, Wäscher-Lohn .. (sv.) twätt-penningar. Lind 1: 1777 (1749). Fri tvätt synes i regeln följa med kost och logis hos arbetsgifvaren; qvinliga arbetare erhålla dock ofta i stället derför ”tvättpengar”. ArbStat. A. 1: XLIV (1899).
-PENSEL. pensel avsedd för tvättning av innertak l. väggar o. d. (inför målning). Tvättpenslar likna runda limfärgspenslar men äro vanligen utförda i tagel eller fiber i stället för borst. HantvB I. 1: 272 (1934).
-PIGA. (tvätt- 16751906. tvätte- 1675) (†) om tjänsteflicka som är behjälplig vid tvättarbete. HovförtärSthm 1675 A, Verif. 106. SFS 1906, nr 57, s. 13.
-PLATS. plats avsedd l. använd för tvätt; jfr -ställe. SD 5 ⁄ 12 1892, s. 8. Av detaljer minns jag inte mycke mer än stadsmuren med sina torn och en gammaldags tvättplats ett stycke utanför. Wigforss Minn. 2: 191 (1951).
-PROCESS. jfr process, sbst.1 5. Enzymerna i Bio Luvil är inkapslade i ett skyddande hölje .. som bevarar deras effektivitet tills det är dags för dem att gripa in i tvättprocessen. SvD 12 ⁄ 2 1970, s. 10.
-PROGRAM. om inställbar arbetsordning för tvättmaskin. Bomull, linne, ylle, nylon – lätt eller hårt smutsat – Ni ställer in vreden på det tvättprogram och den temperatur som passar Er tvätt. Sedan sköter Husqvarna Tvättautomat resten! DN(A) 9 ⁄ 11 1959, s. 7.
-PULVER. jfr pulver 2 o. -medel. Åtskilliga ”tvättpulver”, ”krystallin”, etc. hafva på senare tiden kommit mycket i bruk, men de flesta äro ingenting annat än kalcinerad soda. Langlet Husm. 607 (1884).
-RUM. [fsv. thvättarum] rum avsett l. använt för tvätt; särsk. (o. numera i sht) om rum för tvätt av kropp l. händer. TT 1875, s. 30. Tvätteribyggnad, inredd till ångtvätteri och för sådant ändamål innehållande maskinrum, tvättrum, mangelrum. PT 1905, nr 291 B, s. 1. På natten jagas hon ur sängen av en bildskur som är så häftig att hon måste stå i tvättrummet med ansiktet under duschen i flera minuter. Born RopSten. 220 (1991). jfr stor-tvättrum.
-RÅD. råd (se råd, sbst.3 19) angående tvätt (av textilföremål); äv. konkret, om skriven handling innehållande sådant råd (jfr -anvisning, -märke). De tvättråd, som i flertalet fall bifogas plaggen, böra uppmärksammas. Varulex. Beklädn. 191 (1945). Välkommen och se det rika urvalet på Hemtextilier, där Ni också får varu-upplysning och tvättråd angående Era gardiner! SvD(A) 1961, nr 45, s. 9.
-RÄKNING. särsk. (numera bl. tillf.) räkning l. betalningsnota för utförd tvätt (av textilier). BoupptVäxjö 1886.
-RÄNNA. ränna vari ngt (kan) tvättas. TT 1877, s. 101. Badrummet är inrett med tvättrännor av rostfri plåt. SvSkorstensfej. 1959, nr 11–12, s. 15.
-SAKER, pl. sammanfattande, om föremål l. förbrukningsartiklar avsedda att användas vid tvätt; i sht förr äv.: tvättgods. TT 1871, s. 118. Så ofta man kan komma åt, bör man låta tvätta eller i nödfall sjelf skölja upp sina tvättsaker. Balck Idr. 2: 363 (1887). En familj som skall tvätta sin bil .. plockar fram tvättsaker. GbgP 15 ⁄ 11 2004, s. 9.
-SAMMET. (numera bl. tillf.) tvättbar bomullssammet, särsk.: manchestersammet; jfr -tyg. SvD(A) 23 ⁄ 9 1926, s. 8. Tvättsammet .. är en finrefflad sammet vars lugg är ordnad i längsgående ränder. Varulex. Beklädn. 152 (1945).
-SERVIS. jfr servis 4 c β o. -kanna, -ställ o. kommod-, lavoar-, toalett-servis. TT 1871, s. 345. Tvättservis av tvättfat, handkanna, nattkärl och tvålkopp. KatalÅhlénHolm 37: 157 (1916).
-SIDEN. (numera bl. tillf.) siden som tål vattentvätt; jfr -silke, -tyg. På det om sommaren så användbara kulörta tvättsidenet har man ännu icke tröttnat. SkånAB 29 ⁄ 4 1908, s. 3.
-SILKE. (numera mindre br.) jfr silke 1 b o. -siden. Auerbach (1915). Östergren (1964).
-SKINN. (tvätt- 1896 osv. tvätte- c. 1755) sämskgarvat skinn som tål (o. bevarar sin mjukhet vid) vattentvätt, sämskskinn; särsk. om stycke av sådant skinn avsett för l. använt vid (av)torkning l. rengöring o. d. Dahlberg Lefn. 38 (c. 1755). Med detta pulver gnides det slitna stället med ett stycke fuktat tvättskinn. Bergström Nickelsen Tusenk. 33 (1925).
-SKÅL. (tvätt- 1734 osv. tvätte- 17491816, 1988) jfr skål, sbst.2 1, o. -fat. Dalin Arg. 2: 175 (1734, 1754). Tvätteskålen var .. ett runt, emaljerat plåtfat, oftast vitt men ibland gråspräckligt. SDS 18 ⁄ 9 1988, s. 12.
-SODA. kristallsoda; jfr soda, sbst.1 2, o. -medel. TT 1888, s. 118. Kalcinerad soda är det vattenfria karbonatet, kristallsoda eller tvättsoda är dekahydratet. NE 17: 41 (1995).
-STEN. (tvätt- 17951897. tvätte- 16901732) särsk. (†) om naturlig sten använd (ss. underlag) vid tvätt. (De) togo Een Tunna korn på Torget .. dhen dhe .. satte hoos Een Twättesteen wÿjd Brunnen. VRP 1690, s. 545. Lagerlöf Antikr. 79 (1897).
-STOL. (numera bl. tillf.) särsk. om (ä. typ av) bidé; förr äv. om tvättställ; jfr stol, sbst.1 I 1. Twättstoohl af Steen (tillhörig barberare). BoupptSthm 1682, s. 701 a, Bil. Vid sköljning får vattnet afrinna från såret i ett understäldt kärl. En s. k. bidé (tvättstol) är därvid ofta mycket användbar. Wretlind Läk. 2: 121 (1894).
-STUGA, förr äv. -STUVA. (tvätt- 1679 osv. tvätte- 1640) för tvätt av textilier avsett rum l. avsedd (mindre) byggnad (jfr -hus o. tvättar-stuga); förr äv. om badstuga. SthmSlH 1: 257 (1640). Att bevista Tvättstugorna i Warberg eller Strömstad har jag ingen lust. Tegnér Brev 6: 324 (1832). Källarplanet, med tvättstuga, duschrum, gillestuga och sovplats för två av barnen. RådRön 1997, nr 8, s. 13. jfr stor-tvättstuga.
-STÄLL. ställ (se ställ, sbst.1 1) l. bord (med tillbehör) för tvätt (jfr -bord, -kommod, -stol, -ställare, -ställning); numera i sht om golv- l. väggfast sådant ställ (av porslin) med anslutning till vattenkran; förr äv. om tvättservis. Schulthess (1885). I lärarnas toalettrum finnes ett tvättställ med cementskifva och två tvättfat. InbjHRealLärovSthm 1891, s. 25. 1 .. hvitt Tvättställ (fat, handkanna, nattkärl). BoupptVäxjö 1897. De korridorliknande badrummen får nytt kakel, golv, tvättställ och toastol. GbgP 26 ⁄ 6 2001, s. 5.
-STÄLLARE. (†) tvättställ; jfr ställare III 1. En Twättställare med Kanna och Fat .. (är till salu) uti lilla Stenhuset wid Smedjegårdsgränden. DA 1825, nr 205, s. 4.
-STÄLLE. (numera bl. tillf.) ställe (i sht utomhus l. i badsjö) använt vid (kropps)tvätt; jfr -plats. Ekblad 182 (1764). Till huset hör .. en lillstuga med enkelfönster och vindskyddat tvättställe utvändigt. DN 27 ⁄ 5 2001, s. D2.
-STÄLLNING. särsk. (förr) tvättställ; jfr ställning III 1. DA 1824, nr 202, Bih. s. 1.
-SVAMP. jfr svamp 4 o. bad-, toalett-svamp. Schultze Ordb. 5234 (c. 1755). (En) seg massa .. blir qvar, då djuret (dvs. havssvampen) upptages ur vattnet och rensköljes, samt utgör vår vanliga badsvamp eller tvättsvamp. Berlin Lsb. 161 (1866).
-SÅ. (tvätt- 1795 osv. tvättu- 1759) (†) tvättkar. BoupptRasbo 1759. I synnerhet som Enkan Mollberg försörjer sig .. som tvätterska, och har att krångla sig fram med stora tvättsåar öfver detta usla bräde. Bremer Brev 3: 340 (1854). Cannelin (1939).
-TAVLA. (tvätt- 18161884. tvätte- 17481802) (†) tvättbord; jfr taffel, sbst.1 I 1 a. BoupptVäxjö (1748). BoupptVäxjö (1884).
-TID. särsk. om (bokningsbar) tid (se tid, sbst. 2) för tvätt (i tvättstuga i flerfamiljshus o. d.). Jag gick med ungarna till dagis, plockade ur diskmaskinen och beställde tvättid till helgen. Expressen 14 ⁄ 1 1990, s. 4.
-TORN. särsk. tekn.: skrubber (se skrubber, sbst.2); jfr tvättare 2. Från kondensatorer och tvättorn kommer träsyran till afsättningsbehållare. JernkA 1905, s. 644.
-TRASA. (numera bl. tillf.) trasa använd vid tvätt l. rengöring; jfr disk-, skur-trasa. Holmberg 2: 918 (1795).
-TRUMMA. trumma (se trumma, sbst. 1 slutet) vari (gm trummans rotation o. tillförsel av vatten) tvätt l. sköljning sker; särsk. om sådan trumma i tvättmaskin; jfr -cylinder, -hjul. Skulle betorna ej vara fullkomligt rena, så tvättas de först uti en stor tvätt-trumma, hvarefter de rifvas på en tjenlig machin. Almström KemTekn. 2: 243 (1845). Kraven på lägre ström- och vattenförbrukning har tvingat fram nya tekniska lösningar som till exempel att tvättrummans form ändrats, eller att vattnet strilas eller skopas över tvättgodset. ICAKurir. 1993, nr 48, s. 10.
-TVÅL. tvål avsedd för tvätt (av textilföremål); jfr -medel. Hans Thomson J:or i Malmö säljer .. hwit Twätt-twål .. samt helgrön Såpa i fjerdingar. LdVBl. 1842, nr 14, s. 3.
-TYG. (numera mindre br.) tyg som tål vattentvätt; jfr -sammet, -siden, -silke. Morgonklädning för flickor .. af ljusblått tvättyg och garnerad med grofva spetsar. Freja 1879, s. 106. Östergren (1964).
-TÅLIG. om textilföremål: som tål att tvättas i vatten. Expressen 14 ⁄ 5 1962, s. 22.
-VAGN, sbst.2 (sbst.1 se tvätt ssgr). (numera mindre br.) om vagn med (maskinell) utrustning för tvätt. HufvudkatalSonesson 7: 122 (1920; för gatutvätt). Tvättvagnens och sterilisationsvagnens maskinella utrustning drives av en för dem gemensam ångpannesläpvagn. TrängRegl. 1940, s. 485. Östergren (1964).
-VALS. (†) (i vatten roterande) vals i tvättmaskin. UB 5: 463 (1874). Gatutvättmaskiner .. Tvättvalsen består af 24 st. gummiskifvor af särskildt utexperimenterad kvalitet, spiralformigt fästa på en rulle af trä. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 120.
-VANTE. vante för kroppstvätt; förr äv. om tvättbar vante; jfr -handske. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 34. Med varje tag av tvättvanten .. tyckte hon sig stryka bort något av sitt gamla jag, och när proceduren var slut .. var hon spelande full av styrka och glädje. Oterdahl Skolfl. 170 (1924).
-VATTEN. (tvätt- 1681 osv. tvätte- 17371750 (: twättewatnfaat)) (varmt) vatten avsett att användas vid tvätt; äv. dels om sådant vatten med tillsats av tvättmedel (jfr -vätska), dels: vatten som använts vid tvätt, smutsvatten. Verelius 107 (1681). Tvättvatten af 3 mått dist. vatten och 1 mått sprit. Eneberg Karmarsch 2: 557 (1861). Vid rumdesinfektion användt tvättvatten utslås i kloakledningen, därest sådan finnes. Almquist Häls. 50 (1894). Vid tröskning lämnades åt tomten i rian någon kärve eller säd, även mat, tvättvatten eller tobak. FolklEtnSt. 3: 13 (1922).
(1 a) -VERK. industriell anläggning för tvättning l. rening av malm l. gas l. dyl. JernkA 1907, s. 453. Tvättverket behandlar 13,5 milj ton malm per år från gruvorna i Nimba och Tokadeh. SvD 27 ⁄ 11 1974, s. 20.
-VRIDNINGSMASKIN. (förr) handdriven maskin för sköljvattnets urvridande ur tvättgodset (medelst pressning mellan två varandra motstående valsar). JernkA 1871, s. 94. Cannelin (1939).
-VÄTSKA. vätska avsedd för l. använd vid tvätt; jfr -lösning, -vatten. TT 1873, s. 19. Fler och fler industrier går över från rengöring med lösningsmedel till vattenbaserad rengöring. Men det är få som renar tvättvätskan. ArbMiljö 1989, nr 10, s. 14.
-ÄKTA. [jfr t. waschecht] om färg l. textilt material l. tvättkläder o. d. med hänsyn till färgen: som vid tvätt inte förändras l. ger ifrån sig färg (o. missfärgar annat gods); äv. bildl., särsk. om person: som fullt ut är det som huvudordet betecknar, alltigenom äkta, genuin. Hvad .. vattenglaset beträffar, så blir vid rigtig behandling den giftiga tryckfärgen ganska fixerad, så att färgen blir hvad man kallar tvättäkta. TT 1878, s. 76. Tänk på att begära tvättäkta garn för monogrammen, eljest är hela plagget förstört vid första tvätt. MärthaskolHb. 118 (1941). Ledaren för ensemblen .. berättar att samtliga medverkande är tvättäkta amatörer. LD 1957, nr 268, s. 1.
Avledn.: tvättäkthet, r. l. f. TT 1895, K. s. 43.
B (†): TVÄTTE-BALJA, -BUNKE, -DAG, -FAT, -KANNA, -KAR, -LÖN, -PENGAR, -PIGA, -SKINN, -SKÅL, -STEN, -STUGA, -TAVLA, -VATTEN, se A.
C: (1 a) TVÄTTNINGS-MASKIN. särsk. (numera bl. tillf.) om maskin l. anordning för tvättning (i sht av rotfrukter före bearbetning l. förädling). VaruhbTulltaxa 1: 452 (1931). jfr bet-, potatis-tvättningsmaskin.
D (†): TVÄTTO-KAR, -KÄRL, se A.
E (†): TVÄTTS-PENGAR, se A.
F (†): TVÄTTU-SÅ, se A.
Avledn. (till 1): TVÄTTARE, om person m.//ig., om sak r.
1) person som tvättar; särsk. om (mans)person som yrkesmässigt utför l. övervakar tvättning av ngt (numera äv. ss. led i industriell process). (Vid) Konge Mait Hoff Ifrån Pålandh .. (är anställd) Twettare Stanislaus Salefski. KlädkamRSthm 1594 B, s. 72 a. Han började som barkare på Granå sulfatfabrik .. Där arbetade han nu som tvättare. Koch Timmerd. 225 (1913). Får man låta kläder vara kvar och torka efter tvättiden? – Ja, men bara tills nästa tvättare behöver torkskåp och torktumlare. Sydsv. 5 ⁄ 1 2007, s. C2. jfr disk-tvättare.
2) (i sht i fackspr.) till 1 a, om (del av) anordning l. redskap l. apparat o. d. för tvätt l. varmed tvättning av ngt utförs; särsk.: skrubber (se skrubber, sbst.2) (jfr tvätt-torn). WoL 1658 (1889). Tvättare, skrubber (dvs.) avskiljare som arbetar med vätska som avskiljande medel; kan vara stoftavskiljare, droppavskiljare eller gasavskiljare. TNCPubl. 79: 80 (1983). jfr potatis-, rotfrukts-tvättare.
Ssgr (till tvättare 1; †): tvättar- l. tvättare-lön. lön till tvättare. HovförtärSthm 1630, s. 169. Dalin 2: 585 (1855).
TVÄTTBAR, adj. som (utan att förändras till kvalitet l. utseende o. d.) kan tvättas (i vatten); särsk. om tapet: som genomgått specialbehandling för att tåla (avtorkning med) vatten. Linne och annat twättbart tyg blötas några dagar i kallt watten. SFS 1831, s. 224. Det finns en enda tapet, som är verkligt tvättbar .. som är utsökt elegant även efter den omildaste behandling. Form 1952, Omsl. s. 2. jfr av-, o-tvättbar.
Avledn.: tvättbarhet, r. Form 1933, s. 166.
TVÄTTERI104, n. tvätt (se d. o. 3); särsk. (till 1 a) om avdelning l. rum i fabrik där ngt tvättas ss. led i förädlingsprocess. Blåsterckelse till Twetterÿt. HovförtärSthm 1642, s. 529. Tvångsarbetet är en välbehövlig rekreation för våra brottslingar .. Den här har för sitt välförhållande en bra syssla. Han är förman i tvätteriet. Åter ett rop 101 (1913). Tvätteri .. (dvs.) avdelning i massafabrik för massans tvättning efter kokningen. TNCPubl. 74: 276 (1980). jfr själv-, stor-tvätteri m. fl.
Ssg: tvätteri-arbetare. Expressen 23 ⁄ 11 1990, s. 19.
TVÄTTERSKA, f. [fsv. thvättirska] kvinna som tvättar, särsk. dels om kvinna som yrkesmässigt utför l. leder arbete med klädtvätt, dels (om ä. förh.) om kvinna som tvättade åt andra (i deras hem) (jfr -gumma); förr särsk. ss. binamn; förr äv. om tjänstekvinna med uppgift att rengöra servisföremål; jfr tvätt-kvinna, tvättska. Nils Spetz och Walborg Twetterske hans hustru. G1R 14: 10 (1542). Twätterskan som håller Servicen Reen. HovförtärSthm 1699 A, s. 1697. Twätterskor .. få oedema i benen .. af det de stå i kalt watn, menstrua suppressa, hinc cachectici af lutångan, springor i händerna och tjock hud. Linné Diet. 2: 69 (c. 1750). Ett inspirerat och engagerat arbetslag bakom kulisserna, från tvätterskorna i källaren, som kör svettiga bondeskjortor varje morgon till teknikerna högt över scenen. SvD 3 ⁄ 12 1995, s. 30. jfr disk-, fin-, handsk-, ler-, silver-, tenn-tvätterska m. fl.
TVÄTTSKA, f. (†) tjänstekvinna som utför l. leder arbete med klädtvätt; jfr tvätterska. SkeppsgR 1543. KlädkamRSthm 1561 C, s. 28 a.
Spoiler title