publicerad: 1959
ROCK rok4, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (BoupptSthm 1673, s. 487 b, osv.) ((†) -er TullbSthm 27/4 1581 (: Hiull rock(er)), Därs. 2/7 1582 (: hiull rocker), Därs. 6/5 1583 (: Spinrocher)).
Ordformer
(roch 1583. rock (-å-) 1538 osv. roock 1583. rook c. 1580. råk 1673)
Etymologi
[fsv. rokker; jfr fd. rooc (d. rok), isl. rokkr, mlt. rocken, mnl. rocke (holl. rok, rokken), fht. rocko, ro(c)cho (t. rocken), eng. rock; jfr äv. det från germ. spr. lånade it. rocca (se RAKET, sbst.2); möjl. till samma ieur. rot som föreligger i ROCK, sbst.2 — Jfr ROCK, sbst.1]
(i handen l. mellan knäna l. på annat sätt hållen l. i en bänk o. d. fäst) käpp varpå spånadsmaterialet fästes vid spinning med slända, linkäpp, linfäste, ”tottaträ”; äv. (o. i fråga om sv. förh. i senare tid vanl.) om (olika modifikationer av) ett redskap för spinning, som i sin vanligaste form består av ett på tre fötter vilande snedställt bräde vilket uppbär dels en ställning för spånadsmaterialet, dels ett drivhjul (som sättes i rörelse gm trampning), dels en (av drivhjulet driven) spindel o. en på dennas axel fäst rulle l. bobin (avsedd för den färdigspunna tråden), spinnrock; äv. (i sht ss. senare led i ssgr) i utvidgad anv., om likartat redskap använt för tvinning l. spolning av garn o. d.; förr äv. (ss. senare led i ssgn HAND-ROCK) om slända; utom i bygdemålsfärgat spr. o. i fackspr. numera oftast ss. senare led i ssgn SPINN-ROCK; ofta i uttr. som ange spinning ss. en typiskt kvinnlig sysselsättning. VarRerV 34 (1538). (Lat.) Pensum .. (Sv.) Flage eller totte som bindes wid rocken och spinnes wtaf. VocLib. avd. 31 (c. 1580). (En kvinna hade) fått .. (Herkules) Rock och Theen (dvs. slända) j handena och befalat honom spinna. Balck Es. 236 (1603). Ach Qvinna! Bekymra tig i thet stellet (dvs. i stället för att studera) om tin Råck. Scherping Cober 2: 212 (1737). (Tvinnmaskinen) tvinnade tilsammans det garn, som förut var duppleradt på en liten råck. Linné Vg. 121 (1747). (Hon) trampar rocken med sina kylknöliga gamla fötter. Blomberg Bab. 72 (1928). — jfr BOBIN-, BOMULLS-, BONDE-, DREJ-, DUBBEL-, HAND-, HJUL-, LIN-, LÅNG-, SPINN-, SPOL-, SPÅN-ROCK m. fl. — särsk. bildl. I den susande skogen trampade nattskärran sin surrande rock. Arkadius Pakkala 66 (1895). särsk. om ngt som liknar en linkäpp o. d. (med l. utan fastsittande spinngods).
a) (numera bl. bygdemålsfärgat) i benämningar på stjärnbilden Orion l. delar av densamma; särsk. om Orions bälte.
β) i uttr. Frejs l. Frejas rock. Freys eller Freyas rock. Holmberg Nordb. 350 (1854). 2NF 8: 1412 (1908: Fröjas rock).
b) i benämningar på växter på vilka ngn del (t. ex. blomställningen l. roten) liknar en linkäpp.
Ssgr: A: ROCK-AFTON. (förr) kvällssammankomst varvid man sysslade med spinning på spinnrock; jfr -stuga. Funch Land 110 (1924). —
-ARM, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2315). arm varpå rockhuvudet sitter på en spinnrock; jfr -lag. Nordforss (1805). Ahlman (1872). —
-BAND, n. band avsett att hålla fast spånadsmaterialet vid linfäste l. rockhuvud. Fatab. 1924, s. 154. —
-BLAD. i sht kulturhist. brädformigt (ofta rikt utsirat) linfäste l. rockhuvud. SD(L) 1893, nr 206, s. 4. 2SvUppslB 27: 7 (1953).
Ssg: rockblads-kam. kulturhist. rockblad som upptill är utformat ss. en kam (i vilken linet vid spinning nedpressas). Fatab. 1924, s. 155. —
-FOT. (mera tillf.) om var o. en av de (vanl. tre) fötter på vilka en spinnrock vilar. PH 6: 4387 (1756). —
-HJUL. spinnrockshjul. Lind (1738; under spinnrad). Medan rockhjulen surra, berättas och sjunges det väldeliga. LfF 1907, s. 135. —
-HUVUD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 2322). (rock- 1738 osv. rocka- 1902—1954) anordning för fästande av spånadsmaterialet på en spinnrock med hjul (vanl. bestående av en lodrätt anbragt, ofta rikt utsirad pinne l. bräda); äv. om käpp o. d. varvid spånadsmaterialet fästes vid spinning med slända. Bennet Lin. B 4 b (1738). A den moderna spinnrocken ersätter rockhufvudet tottaträt. Fatab. 1908, s. 180. 2SvUppslB 27: 7 (1953; vid spinning med slända). —
-KÄPP. (rock- 1804—1828. rocke- 1785) [jfr t. rockenstock] (†) = -huvud. Möller 2: 711 (1785). Heinrich (1828). —
-LAG, n. (i vissa trakter) vinkelformigt stöd för rockhuvudet på en spinnrock; jfr -arm. 4GbgVSH V—VI. 4: 61 (1903; från Västergötl.). Celander NordJul 1: 307 (1928). —
-MAKARE. (rock- 1912 osv. rocke- 1760) (i sht förr) person som har till yrke att tillvärka spinnrockar, rocksvarvare. GbgMag. 1760, s. 696. Den vida kände rockmakaren i grannbyn. TurÅ 1926, s. 15. —
-RULLE. rulle (för det färdigspunna garnet) på spinnrock. BoupptVäxjö 1792. Nordström Luleåkult. 208 (1925). —
-SKRUV. (i fackspr.) på spinnrock med hjul anbragt skruv varmed rocksnöret kan spännas l. slappas. Nordström Luleåkult. 105 (1925). —
-SNÖRE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2317). (rock- c. 1730 osv. rocke- 1681—1756) snöre som löper runt ett spinnrockshjul o. överför hjulets rörelse till spindeln o. rullen m. m. Verelius 238 (1681). Afzelius Sag. X. 2: 275 (1866). —
-STICKA, r. l. f. (i vissa trakter) trästicka i ändan av rockbandet. Wistrand NordMAllmog. 57 (1909). Gruddbo 580 (1938). —
-STUGA. (rock- 1749 osv. rocke- 1620—1784) (om ä. förh.) stuga (byggnad l. rum) där man samlades för spinning; äv. om sammankomst för spinning, rockafton. Then som tillstader sine barn och legofolk, att löpa i lekestugur och råckestugur. KyrkohÅ 1942, s. 254 (1620). Man kunde .. ordna arbetshjälp genom att bjuda samman folk till rockstuga, då kvinnorna kommo med sina rockar och fingo sig ett gille. Kjellberg Ull 642 (1943).
-SVARVARE. (i sht förr) person som har till yrke att tillvärka spinnrockar o. d., rockmakare. AB 1899, nr 77, s. 5. Cedercreutz Blomst. 34 (1919). —
-TEN. (i sht i fackspr.) om den ten på vilken spinnrocksrullen är fäst. Lind 1: 278 (1738). Rothof 15 (1762). Collan Kalev. 2: 64 (1868).
B (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): ROCKA-DREJARE. (rocka- 1915. rocke- 1655—1756) [jfr d. rokkedrejer] (i sht förr) rocksvarvare. Klintberg Gotl. 157 (cit. fr. 1655). VeckoJ 1915, s. 566. —
-HUVUD, se A.
C (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): ROCKE-DREJARE, se B. —
-KÄPP, -MAKARE, -SNÖRE, -STUGA, se A.
Spoiler title
Spoiler content