publicerad: 1971
SKIFT ʃif4t, sbst.1, n. (Rudbeckius MemPubl. 12 a (1625) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter) r. l. f. (Bergv. 1: 40 (1612), Fatab. 1906, s. 40); best. -et (Rudbeckius MemPubl. 12 a (1625) osv.), ss. r. l. f. -en (Fleming RelStKopparbg 5 (c. 1650), Fatab. 1906, s. 40); pl. = (Linné Dal. 401 (1734) osv.), ss. r. l. f. -er (Fleming RelStKopparbg 5 (c. 1650; möjl. att hänföra till SKIFTE), Linder Regl. 206 (1886), Lundell (1893)). Anm. Beträffande sg. best. skiftet (o. skiften) o. pl. skifter är det i vissa fall omöjligt att avgöra, huruvida formen i fråga hör till d. o. l. till SKIFTE.
Etymologi
[fsv. skipt, f. l. n.; jfr d. skift, fvn. skipt, byte, skifte, nor. skift, mlt. schicht, n. o. f., schichte, f., ordning, del(ning), arbetsskift, växling, eng. shift; samhörigt med (möjl. avledn. av) SKIFTA, v.1, o. ytterst till den stam som föreligger i SKIPA; ordet är i sv. i flera anv. till bet. påverkat av mlt. schicht(e). — Jfr SKIFTA, sbst., SKIFTE, SKIFTESVIS, SKIKT]
1) tidsavsnitt (vanl. del av ett dygn, räknad i timmar) som (en person l.) ett arbetslag (urspr. vid gruvarbete, senare äv. i arbete av annat slag) arbetar sammanhängande (med endast korta vilo- l. matpauser) för att därefter avlösas av (annan person resp.) annat arbetslag; äv. allmännare: tidsavsnitt vari ett arbete är indelat l. en tjänstgöring är indelad (utan tanke på om flera personer l. arbetslag avlösa varandra l. icke); äv. dels abstraktare, om det förhållandet att ett arbete utföres i sådana tidsavsnitt av varandra avlösande arbetare l. arbetslag, i sådana uttr. som arbeta i (äv. på) skift, dels (i sht ss. förled i ssgr) ss. en generell beteckning för skift (i ovan angiven bet.) av visst slag (ss. förlagt till viss tid, särsk. viss del av dygnet); jfr PASS, sbst.1 I 9 b, SKIFTE 10, SKIKT 1. Byta skift. Köra med dubbla, tredubbla skift. Lohrmann FodMet. D 2 a (1659: Skiffter, pl.; möjl. att hänföra till SKIFTE). Swedenborg PhilMin. 2: 72 (1734). Wid eldningen (med ved för framställning o. smidning av stål) fordras .. jemte mästaren en stadig dräng, som arbetar med wedens inkastning sina wisza skift om dygnet. Rinman Jernförädl. 341 (1772). Försöks-orter fortdrifvas vanligen hela dygnet med 3 stycken 8-timmars eller 4 stycken 6-timmars skift. JernkA 1870, s. 131. Arbetet (i tryckeriet) gick på skift natt och dag. NordBoktrK 1914, s. 94. Slåttern är delad på fyra skift. Barthel Harstena 66 (1933). En taxichaufför .. (står) och väntar på passagerare, ända tills de morgontidigaste ryttarna dyker upp på Strandvägen och hans skift är slut. Wästberg Kung. 376 (1955). — jfr ARBETS-, DAG-, GRUV-, NATT-, TIOTIMMARS-, TRE-SKIFT. — särsk.
b) (†) i uttr. bränna skift om skift, om två parter vid malmbrytning: bränna (se BRÄNNA, v. I 3 f) växelvis vartannat skift. Holmkvist BergslGruvspr. 62 (i handl. fr. 1638; om förh. på 1570-talet).
2) om lag l. omgång arbetare som tjänstgör under ett skift (i bet. 1), skiftlag; äv. allmännare: lag (se LAG, sbst.3 14 c β); jfr SKIFTE 11. På thet at med omskiftningen uti Grufweskiften må skickeligen tilgå, therföre skal hwar skift bära then andre 20 eller 30 bårar malm til. Bergv. 1: 40 (1612). Arbetarnas indelning i olika arbetslag eller skift. NF 19: 327 (1895). Vi samlade (jämte livsmedel) också ihop ett extra skift bärare (för expeditionen). Fägersten Johnson Congorilla 75 (1932). Ett misslyckat försök (hade) gjorts att tillämpa (skiftindelning för medarbetarna i Dagens Nyheter). .. Hälften av skaran, det första skiftet, började klockan 9 på morgonen och antogs arbeta .. till klockan 4. UrDNHist. 2: 243 (1953). — jfr ARBETS-, DAG-, GRUV-, NATT-SKIFT.
3) (om ä. förh.) om var o. en av de omgångar vari smältning av malm (vid kopparsmältning i suluugn) försiggick (oavbrutet utan ny redning); äv. konkret(are), dels om den tid en sådan omgång tog, dels om den mängd malm som därvid smältes, beskickning; jfr SKIKT 2. Malmens påsättande uti flere skift. Rinman JärnH 374 (1782). (En elev i bergsskolan) analyserade Suluslagg af 70:de skiftet under 1822 års smältning af hvarpskrädningsmalm (i sambrukshyttan). JernkA 1824, s. 158.
4) om det förhållandet att ngra turas om att göra ngt l. att ngt göres i omgångar, omgång (se d. o. II 10). I två skift buro .. (våra medhjälpare) över vårt tunga bagage. Claëson Lockhart PolAgent 232 (1933). Det var bestämt en aning för trångt (vid festmiddagen), men äta i skift behövde man inte. Spong Sjövinkel 18 (1949).
5) lager (se LAGER, sbst.3 1), skikt (se d. o. 3); numera företrädesvis i a. Om bränningen och träets kolning skall ske med fördel, så måste torrveden insättas i ugnen på ett ändamålsenligt sätt och så, att den inreses uti skift, det ena öfver det andra. Rejmers Koln. 26 (1868). Ett tjockt täckelse af tapeter ..(,) ej mindre än fem olika skift. VL 1906, nr 247, s. 5. Golvet (i kungssalen på Bogesunds slott) är .. av väldiga plankor. .. De äro dymlade och vila direkt på ett skift tegel, som lagts i stället för fyllning. Fatab. 1947, s. 28. — jfr BETONG-, SAND-SKIFT. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om var o. en av de jämnlöpande (vanl. mer l. mindre horisontella) rader av murstenar l. dyl. varav byggnadsverk (murad vägg l. dyl.) uppföres (jfr SKIFTE 12 slutet, SKIKT 3 c); äv. om bottenplatta till en pelare l. dyl., varpå överbyggnaden närmast vilar, ss. senare led i ssgn PALL-SKIFT. (En byggmästare bör känna till) Gråstens-Arbete med kalck och utan kalck, desz Murning i förband, samt öfwerskiutning med långa och korta skift. Carlberg SthmArchitCont. F 1 a (1740). Vi använde de ursprungliga, af gamla qvadersandstenar bestående (bro-)pelarne, från hvilka vi borttogo de tre öfversta starkt förvittrade skiften. TT 1889, s. 201. En mer än 13 skift hög (kakel-)ugn .. på Ulriksdals slott. Fatab. 1907, s. 5. Teglet (till väggfyllning i ett korsvirkeshus) lades vanligtvis i vågräta skift. Werner Korsvirk. 82 (1924). — jfr BETÄCKNINGS-, LÖP-, MUR-, PALL-, RULL-, STEN-SKIFT.
b) mer l. mindre bildl., motsv. SKIKT 3 d, LAGER, sbst.3 1 b, särsk. b slutet. Olika skift inom samhället. Hedin Rev. 86 (1879). Det är trist att följa den stolta byggnads fall, som kallas Sveriges storhetstid, och blicken stannar långt heldre vid hur muren grundas och höjer sig, skift för skift, i starka förband. MeddLdFörsvFörb. 1: 24 (1890).
6) (†) om kluven stock l. dyl.; jfr SKIFTE 13. Her Suen .. stegh .. på en skift eller planke. VRP 1648, s. 266.
7) (i sht förr) del av vägg som begränsas av två upprättstående stolpar mellan vilka de plankor l. (kluvna) stockar som bilda väggen äro infällda; äv. om löstagbar avbalkning l. skiljevägg som insättes mellan två stolpar; jfr SKIFTE 14. VetAH 1746, s. 249. En åttakantig dyngestack med trädpelare i hwilka teljor (dvs. plankor) inhäftades såsom skift, alt efter förnödenheten, at gödslen icke skulle spillas. Linné Sk. 28 (1751). Fatab. 1906, s. 41. — särsk. (†) allmännare, om mellanvägg mellan rum. Skifften emellan st(ore) stugan och lille kammaren. VDAkt. 1683, nr 118.
8) (†) led (se LED, sbst.3 1). (Sv.) skift, led, (lat.) apertura sepimenti. Swedberg Ordab. (1722). Skift .. (dvs.) Ledd på gärdslegård. Schultze Ordb. 4289 (c. 1755; fr. Västergötl.).
9) om sådan (sammanhängande) del av område l. yta l. sträcka l. föremål med utbredd utsträckning (t. ex. ett nät) som på något sätt är avgränsad från det övriga området osv., avsnitt l. stycke o. d. Johan III (1588) i HB 2: 227 (: skifterne; om delar av väggytor; möjl. dock att hänföra till SKIFTE). König Mec. 99 (1752; om avmätt del av område som skall utgrävas för befästningsvall). (Det instörtade) Taket till .. (Hofors bruks vals-)verk bestod af fem skift. SDS 1895, nr 69, s. 2. De (strömmings-)skötar, som stå mellan två hallare eller vid en sådan, om den är ensam, kallas tillsammans ett ”skift” eller en ”skänga”. Ekman NorrlJakt 333 (1910). På större ytor, väggar o. dyl. börjar man spackla nedtill i lagom breda skift. HantvB I. 1: 131 (1934). — särsk.
a) om del av l. ägolott i mark l. dyl.; i sht om jordlott (vanl. av åkerjord l. skogsmark); särsk. om del av l. ägolott i åkerjord l. skogsmark, utgörande en från andra brukningsdelar avskild enhet resp. tillhörande en ägare (jfr TEG); äv. dels om var o. en av ett antal delar vari skogsmark indelas för avverkning o. d., dels om var o. en av ett antal delar vari (åker)jord indelas för skiftesbruk; jfr SKIFTE 15 a. Rehnberg SmålBystämma 77 (i handl. fr. 1816). Den .. (obegagnade) äldre vägen .. (har) blifvit å Johan Petterssons skift till åker uppbruten. AntT 1: 251 (1864). Blädning är att, i stället för att kalhugga skiften .., utgallra ur den växande skogen endast mogna träd. LBl. 1904, nr 3, s. 3; möjl. till SKIFTE. En särskild del (av köksträdgården) upptas af fleråriga köksväxter, .. resten indelas helst i tre skift, för att ett rationellt växelbruk skall kunna genomföras. 2NF 30: 132 (1919). TurÅ 1938, s. 205.
b) (numera föga br.) om delsträcka av väg som ngt skall forslas l. framdrivas l. dyl.; särsk. om delsträcka som ett lag arbetare (l. en arbetare) har att forsla malm l. dyl. (jfr SKIFTE 15 b); förr äv. i överförd anv., om ställe där sådan delsträcka börjar (o. där arbetarna byta av varandra; jfr SKIFTE 5 slutet). Weedh hwart Skifft ähr een lijten Steenkummell uppmurat af Gråsteen .. der på dee båhren nedersettia. Fleming RelStKopparbg 5 (c. 1650). Hwart Skifft ähr långdt .. 10 Fambnar. Därs. 6. Långa utfraktsvägar pläga afdelas i skift af 120—250 fots längd. Wetterdal Grufbr. 244 (1878). Var (rodd-)vägen (till kyrkan) för kort att delas på flera skift, kunde man i stället tura om från söndag till söndag. 2SvKulturb. 3—4: 52 (1935); jfr 1, 2.
10) (†) om del av gruva, utgörande en från övriga delar skild brukningsenhet; jfr SKIFTE 16. Mor-grufwan (i Grängesberg är) .. delt i 7 skift eller tegar, som hwardera har sitt bolag. Hülphers Dal. 630 (1762).
11) (†) om var o. en av de avdelningar l. klasser vari prästerna i det forna Israel voro indelade; jfr SKIFTE 17. Swedberg Ordab. (1722). Schenberg (1739).
(1) -ARBETARE ~0200. [jfr t. schichtarbeiter, schichtenarbeiter] arbetare som utför skiftarbete. SD(L) 1896, nr 423, s. 4. —
(1) -ARBETE~020. [jfr t. schichtarbeit, schichtenarbeit] arbete utfört i skift. NTid 1938, nr 50, s. 9. —
(7) -BALK. (i sht förr) om var o. en av de balkar vari ett skift fästes. Barchæus LandthHall. 80 (1773). —
(1, 2) -BYTE. om förhållandet att ett skiftlag avlöser ett annat; äv. om förhållandet att två l. flera skiftlag vid viss tidpunkt (vanl. varje vecka) byta dag- mot nattskift o. d. Skiftbytena (vid Sthms gasverk) ske hvarannan vecka, då två skift arbeta under 12 timmar hvarje, medan det tredje skiftets arbetare äro fria ett dygn. Sthm 2: 383 (1897). Koch Timmerd. 332 (1913). —
(1, 2) -FÖRMAN~20, äv. ~02. (skift- 1919 osv. skifts- 1925 osv.) förman som leder arbetet under ett visst skift; förman för ett skiftlag; jfr -bas, -befäl, -chef, -ledare. PT 1919, nr 215 A, s. 2. —
(1) -GÅENDE, p. adj. om person: som arbetar i skift; om industri o. d.: som drives med skiftgång (se d. o. 1). Östergren (cit. fr. 1920; om arbetare). Upsala(A) 1925, nr 71, s. 1 (om industrier). —
-GÅNG.
2) (i sht i fackspr.) till 5 a, om förhållandet att l. sätt varpå murstenar i byggnadsverk bilda (mer l. mindre regelbundna) skift l. varv; äv. konkret, = skift, sbst.1 5 a. BtRiksdP 1895, 8Hufvudtit. s. 126. HantvB I. 4: 282 (1936; konkret). —
(1) -INDELNING~020. vid skiftarbete: indelning av arbetstiden i skift; jfr skiftes-indelning 2. SvD(A) 1919, nr 125 A, s. 11. —
(1) -LAG, sbst.1 (sbst.2 se skifta, v. ssgr).
2) (i sht förr) till 7: i skiftesverk (se d. o. 3) uppfört lag (se lag, sbst.3 4 c) i hus(vägg). En med ett enda grövre skiftlag uppskiftad loge. Landsm. XI. 10: 13 (c. 1888). —
(5 a) -MURNING. (i sht i fackspr.) om förhållandet l. sättet att mura med omväxlande oglaserat tegel o. natursten l. glaserat tegel (varigm s. k. randigt murverk åstadkommes). HantvB I. 4: 356 (1936). —
(1) -TILLÄGG~02 l. ~20. lönetillägg för skiftarbete; jfr skiftes-tillägg. DN(A) 1964, nr 95, s. 6. —
-VÄXLING.
2) (i sht i fackspr.) till 5 a: växling mellan skift av olika höjd l. material o. d. i murad vägg o. d. Fornv. 1936, s. 115.
B: SKIFTS-FÖRMAN, se A.
Avledn.: SKIFTIG, adj.1
1) till 5: som består l. kännetecknas av skikt; i avledn. skiftighet.
Avledn.: skiftighet, r. (föga br.) till skiftig 1, om egenskapen l. förhållandet att bestå l. kännetecknas av skikt. VL 1908, nr 58, s. 4 (i fråga om malm).
Spoiler title
Spoiler content