publicerad: 1981
SODA sω3da2, stundom 40 (so`da Weste, Noreen VS 2: 273 (1910; med uppgift om akut accent)), sbst.1, r. l. f. (Linné Öl. Föret. 4 b (1745) osv.), äv. (numera föga br.) n. (SöndN 1865, nr 23, s. 3 (i bet. 3), Cavallin (1876; i bet. 2)); best. -n.
Ordformer
(sauda- i ssg 1775 (: sauda Tillwärckningen). soda c. 1750 osv. souda 1679—c. 1817. soude 1747—1815. suda 1734—1797)
Etymologi
[jfr t. o. eng. soda, fr. soude; av it. soda, sannol. av arab. suwwâd, namn på olika växter av vilkas aska soda kan utvinnas]
1) (†) benämning på växter ur vilkas aska soda (i bet. 2) kan utvinnas; särsk. om Salicornia europæa Lin., glasört; jfr SODA-VÄXT, -ÖRT. Serenius Kkkk 1 a (1757). Saltört, Souda, Suda, Salicornia europæa herbacea. Denna saltsiö wäxt brännes til aska. Rothof 421 (1762). Meurman (1847).
2) om (ett bl. a. ss. tvättmedel o. vid glastillverkning använt ämne som utgörs av l. till sin sammansättning står nära l. vari en beståndsdel är) natriumkarbonat; dels om en (i sht i länderna vid Medelhavet, förr äv. i Sv.) ur askan av vissa havsalger o. vid hav växande växter (gm raffinering) erhållen produkt, dels om en gm mera komplicerade industriella processer (särsk. ur koksalt) framställd produkt, dels om ett i naturen (i l. vid vissa sjöar) förekommande ämne (äv. i uttr. nativ soda); äv. om natriumhydroxid (särsk. i uttr. kaustik soda) l. natriumbikarbonat. BoupptSthm 1679, s. 187 a. At bränna Souda af Tang eller Fuco, wet jag wäl wara försökt; men hon kommer ej på långt när denna, som af Salicornia eller den rätta Kali förfärdigas. Linné Öl. 269 (1745). Nativ soda från Ungern. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 243. Soda göres af koksalt. Berlin Lrb. 164 (1876). Kaustik soda. Vägmaskinl. 258 (1942). Soda liksom lutpulver bör användas till bomulls- och linnetvätt. Varulex. Beklädn. 309 (1945). Krook Handköpsben. 134 (1951; om natriumbikarbonat). — jfr AMMONIAK-, BARILLA-, BLEK-, KRISTALL-, RÅ-, TÅNG-, VAREK-SODA.
3) [jfr motsv. anv. i eng.] elliptiskt för: sodavatten (se d. o. 2); äv. om glas l. flaska o. d. innehållande sodavatten (se d. o. 2). Att dricka soda. MCramær (1848) hos Schöldström Skämt. 27. Hr Wester på Hotel Nord .. har nedsatt priset på soda till 15 öre. SöndN 1864, nr 35, s. 3. Whisky och soda, vaktmästare, väste han fram ur sitt upphettade svalg. Krusenstjerna Pahlen 7: 419 (1935).
Ssgr (i allm. till 2): A (†): SOD-LUT, -SALT, se B.
-ASKA. [jfr t. sodaasche, eng. soda ash] (om ä. l. utländska förh.) soda framställd ur växtaska. TT 1872, s. 229. —
-BAD.
1) (i sht förr) vid vissa hudsjukdomar använt bad (se d. o. 1 a α, β) varvid soda tillsatts badvattnet. Lundell (1893).
2) [jfr t. sodabad] (i fackspr.) alkaliskt bad (se d. o. 1 c) innehållande soda (jämte borax) o. avsett att avlägsna rostframkallande syrarester från ytan av syrabetade metallföremål. TNCPubl. 27: 40 (1957). —
-BIKARBONAT. (föga br.) natriumbikarbonat. Lindgren Läkem. 69 (1902). Krook Handköpsben. 134 (1951). —
-BRÄNNING. i pappersmassefabrik: bränning i sodapanna av indunstad lut som erhållits vid framställning av sulfatmassa. WoJ (1891). —
-CELLULOSA. (i fackspr.) cellulosa som erhålls gm att ved kokas under tryck i en lösning av natriumhydroxid, natroncellulosa. VaruförtTulltaxa 1: 129 (1912). —
(3) -FLASKA. [jfr eng. soda bottle] flaska avsedd för l. innehållande sodavatten (se d. o. 2); jfr -vattens-flaska. NDA 1861, nr 117, s. 4. —
(3) -FONTÄN. [jfr eng. soda fountain] för sodavatten (se d. o. 2) avsedd behållare försedd med en l. flera kranar; äv. om disk där sådan behållare o. andra anordningar för tillhandahållande av sodavatten (se d. o. 2) o. d. finns; jfr -vattens-fontän. HandInd. 928 (1927). —
-GLAS. (i fackspr.) glas framställt av sand, soda o. kalk, natriumkalkglas, natronglas; jfr -kalkglas. VetAH 1820, s. 333.
Ssg: sodaglas-kärl. (i fackspr.) HallrBerHärnös1804 3/4 1805 (: Souda Glaskärl); jfr Fatab. 1910, s. 169. —
-HUS. (i fackspr.) i pappersmassefabrik: hus (l. avdelning) där sodabränning (o. framställning av koklut) äger rum; jfr -pann-hus. Koch Timmerd. 281 (1913).
-KAKA.
1) (numera bl. i Finl.) kaka (se kaka, sbst. 2 a) vari natriumbikarbonat ingår. Hagdahl Kok. 927 (1879). Cannelin (1938).
2) (†) (ss. medel mot magsyra använd) för sugning avsedd kaka (se kaka, sbst. 5 a) innehållande natriumbikarbonat; numera ersatt av: natriumbikarbonattablett (avsedd att sväljas hel); jfr -pastill, -tablett. Berlin Farm. 2: 734 (1851). Lindgren Läkem. 69 (1902). —
(2, 3) -KÄLLA. källa innehållande sodavatten (se d. o. 2); jfr -vattens-källa. SvLittFT 1838, sp. 553. —
-LUT. (sod- 1756. soda- 1869 osv.)
2) (i fackspr.) i pappersmassefabrik: sodasmälta som lösts i svaglut, grönlut. NordYrkesklassif. 165 (1962). PapperPappersm. 114 (1969). —
-LUTA. med avs. på fisk: luta (se luta, v.2 1 a) i vatten vari soda upplösts; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Randel SpisSpett 233 (1927; p. pf.). Östergren (1943). —
-LÖSARE. (i fackspr.) i pappersmassefabrik.
1) arbetare med uppgift att handha sodasmältans upplösning (i vatten l. svaglut). PT 1902, nr 131 A, s. 3.
2) behållare avsedd för upplösning av sodasmälta (i vatten l. svaglut), smältlösare. Dagen 1915, nr 70, s. 11. —
-LÖSNING. konkret, om lösning (se lösning, sbst.2 I 4) innehållande soda. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 76. —
-MASSA. [jfr eng. soda pulp] (i sht om ä. l. utländska förh.) pappersmassa tillverkad enl. sodametoden, natronmassa. IngHb. 5: 261 (1948). —
-METOD. (i sht om ä. l. utländska förh.) om metod för framställning av pappersmassa varvid veden kokas med natriumhydroxid, natronmetod; jfr -process 2. NF 12: 724 (1888). —
-MIXARE, m.//ig. [senare ssgsleden till mixa; jfr eng. mixer, blandare] i pappersmassefabrik: arbetare som sköter anläggning vari sodalut (se d. o. 2) behandlas med kalk (för att lutens natriumkarbonat skall omvandlas till natriumhydroxid), kaustiserare. NordYrkesklassif. 165 (1962). —
-PANNA. (i fackspr.) i pappersmassefabrik: ångpanna förbunden l. sammanbyggd med ugn vari indunstad lut som erhållits vid framställning av sulfatmassa bränns, sodahus(ång)panna. TNCPubl. 29: 34 (1958).
-PASTILL. (numera knappast br.) (ss. medel mot magsyra använd) för sugning avsedd pastill innehållande natriumbikarbonat (jämte pepparmyntolja o. d.); jfr -kaka 2. Lindgren Läkem. 36 (1891). Ekbohrn (1936). —
-PROCESS. (i fackspr.)
1) kemisk process för framställning av soda. Rosenberg OorgKemi 386 (1888). jfr: En nyare metod för erhållande af soda ur koksalt är ammoniaksodaprocessen. Cleve KemHlex. 326 (1883).
-PULVER.
2) (numera föga br.) till 2: ss. medel mot magsyra l. vid bakning o. d. använt pulver (se d. o. 2) bestående av natriumbikarbonat. Backman Dickens Pickw. 2: 74 (1871; eng. orig.: Epsom salts). Krook Handköpsben. 134 (1951).
3) (förr) till 3: för framställning av sodavatten avsett preparat bestående av två för upplösning i vatten avsedda pulver (se d. o. 2), av vilka det ena bestod av vinsyra o. socker o. det andra av natriumbikarbonat o. socker. Almström KemTekn. 2: 40 (1845). —
-SALT. (sod- 1753—1780. soda- 1778—1968) [jfr t. sodasalz, eng. soda-salt] (numera bl. i Finl.) natriumsalt; särsk. om natriumkarbonat l. natriumbikarbonat. Almström Handelsv. 160 (1845; om natriumkarbonat). Lindgren Läkem. 36 (1891; om natriumbikarbonat). FinSvStorordb. 679 (1968). —
-SMÄLTA. [jfr t. sodaschmelze] (i fackspr.) i sodaugn bildad smälta som bl. a. innehåller natriumkarbonat. 2UB 7: 350 (1903). —
-SNÖ. (tillf.) kolsyresnö (vid vars tillverkning kolsyra framställd med tillhjälp av soda använts). Reuter 2: 241 (1922). —
-TABLETT. (numera föga br.) (ss. medel mot magsyra använd) tablett innehållande natriumbikarbonat, natriumbikarbonattablett; jfr -kaka 2. Krook Handköpsben. 134 (1951). —
-TVÅL. [jfr t. sodaseife, eng. soda soap] (numera knappast br.) = natron-tvål. LdVBl. 1839, nr 20, s. 3. Cannelin (1938). —
-UGN. (i fackspr.) vid sodaframställning l. sodaåtervinning använd ugn. Upsala(A) 1919, nr 230, s. 1. —
-VATTEN. [jfr t. sodawasser, eng. soda water]
1) (mera tillf.) för lutning o. d. avsett vatten vari soda upplösts. StKokb. 318 (1940; använt för lutning av fisk).
2) (ss. läskedryck l. i blandning med spritdrycker l. ss. medel mot magsyra använt) naturligt l. (numera) konstgjort mineralvatten utgörande en lösning av natriumkarbonat l. natriumbikarbonat (jämte andra salter) i (kolsyrat) vatten; äv. i utvidgad anv., om ss. läskedryck l. i blandning med spritdrycker använt kolsyrat vatten; jfr soda, sbst.1 3. Berzelius Kemi 3: 139 (1818). Sodavatten från Nassau har stor likhet med Seltersvatten; det konstgjorda användes som bekant hos oss mycket ofta. Uhrström Hemläk. 320 (1880). (Han) letade .. fram litet whisky och sodavatten ur skafferiet. Han gjorde sig en grogg. Söderberg AllvLek. 210 (1912). Östergren (1943; om kolsyrat vatten).
3) flaska innehållande sodavatten (i bet. 2); äv. om den mängd sodavatten (i bet. 2) som en flaska innehåller l. som serveras i en omgång; jfr soda, sbst.1 3. (Han) gick .. ut i köket och kom igen med ett par sodavatten och ett rent glas. Siwertz Sel. 1: 201 (1920). Hon drack en sodavatten. Olsson 3Hap. 227 (1967).
Ssgr (till -vatten 2): sodavattens-, äv. sodavatten-flaska. jfr soda-vatten 3 o. soda-flaska. Rydberg Brev 1: 184 (1870).
-glas. glas innehållande sodavatten; i sht förr äv. om glas avsett för sodavatten, seltersglas. Små släta sodavattensglas. BoupptVäxjö 1886. Knöppel VildmBild. 45 (1916).
-VED. eg.: ved avsedd för framställning av sodamassa; äv. (o. i fråga om nutida sv. förh. bl., i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter) i utvidgad anv., om massaved. Parling NödLust. 128 (1953). —
-ÅTERVINNING~1020. (i fackspr.) i pappersmassefabrik: återvinning av soda ur indunstad svartlut; jfr -regenerering. KemT 1909, s. 37. —
-ÖRT. bot. ört ur vars aska soda kan utvinnas; jfr soda, sbst.1 1. Weste FörslSAOB (c. 1817). särsk.
b) om (växt av) släktet Salsola Lin.; särsk. om S. kali Lin. Hartman ExcFl. 38 (1846; om släktet). Selander LevLandsk. 144 (1955; om S. kali).
Ssg: sodaörts-, äv. sodaört-släkte(t). bot. till -ört b, om släktet Salsola Lin. ArkBot. II. 1: 64 (1904).
Spoiler title
Spoiler content