SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
TAGEL ta4gel, sbst.1, förr äv. TAVEL, sbst.1, n. (Lælius Bünting Res. 2: 120 (1588) osv.) ((†) r. l. m. l. f. IndUtstMalmö 1896, s. 84, Jönsson Gagnv. 45 (1910)); best. taglet (Bellman (BellmS) 1: 76 (c. 1771, 1790) osv.) ((†) tagelet Linné MusReg. 92 (1754)); pl. = (Sahlstedt (1757) osv.).
Ordformer
(tafwel 1679 (: hästtafwel)1698 (: Hästtafwel). tagel (-gh-, -ll) 1535 (: heste tagel) osv. tagl 1663 (: Rumpetagl))
Etymologi
[fsv. taghl, sv. dial. tavel, tavvel; jfr fd. tau(e)l, taughel, d. tavl, tagl, fvn. tagl, nor. tagl, got. tagl, hår(strå), mlt. tagel, m., tågända, flätad rem, fht. zagal, svans, gadd (t. dial. zagel, hästsvans), feng. tægl, svans (eng. tail); germ. ord med grundbetydelsen: ngt fransigt l. upprivet, sannol. besläktat med got. -tahjan, sönderslita o. sanskr. daçá̄, ändtråd i väv, frans o. TAGG. — Jfr TALHARPA]
(långt o. styvt) hår som i sht förekommer i man o. svans hos djur av hästsläktet o. hos nötkreatur; särsk. dels om varje särskilt hårstrå, dels koll., om man o. svans; koll. äv. ss. ämnesnamn; jfr KRULLHÅR 2. (Sv.) Taghel .. (t.) Pferdehaar .. (lat.) Seta equina. Schroderus Dict. 92 (c. 1635). Een pöhl .. opståppad med krusat tagell. HusgKamRSthm 1700, s. 110. (Erik den helige) brukade kläder näst kroppen, at späka sit kött, af tagel eller grofva Diurs-hår. Dalin Hist. 2: 118 (1750). Tagel skiljer sig från borst nästan endast genom en något större mjukhet och ringare tjocklek. Thorell Zool. 2: 55 (1861). Ett försök att räkna taglen .. har icke givit något säkert stöd för antagandet, att man följt vissa regler vid bestämmandet av antalet tagel i strängarna (på stråkharpan). Andersson Stråkh. 115 (1923). Bortsprungen häst. En ljusbrun valack med svart tagel och en liten bläs i pannan. VästerbK 1927, nr 157, s. 6. Tagel (till penslar) bör bestå av svans- och mantagel från hästar eller av kosvanstagel. Varulex. Byggn. 2: 196 (1955). — jfr DANZIGER-, HÄST-, KO-, KOSVANS-, KRUS-, MAN-, NÖT-, OX-, RUMP-, RÅ-, STRÅK-, SVANS-TAGEL m. fl. — särsk. (förr) i oeg. anv., om artificiellt l. vegetabiliskt tagelliknande material, melakrin; jfr KROLLSPLINT. Fries SystBot. 191 (1891). Tagelsurrogat eller s. k. artificielt tagel .. tullbehandlas lika med Gräs. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 2, s. 50. IllSvOrdb. (1964).
Ssgr: TAGEL-ARBETE~020. arbete (se d. o. 11 b) av tagel. I Götheborg anlades från 1740 till 1760, 6 väfstolar för sidentyg .. 4 för nopkins-band och tagelarbeten. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 162 (1852).
-BAND. (förr) (vävt) band av tagel; jfr band 29. BoupptSthm 1689, s. 629 b. Alla klädningar förses i kanten med styfva tagelband. SthmModeJ 1854, s. 33.
-BEREDARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som bereder l. preparerar tagel för olika ändamål; jfr -redare. SvTyHlex. (1851, 1872).
-BORSTE. borste med borst av tagel. HantvB I. 1: 145 (1934).
-BUSKE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) buske (se buske, sbst.2 2) av tagel på hjälm l. lans. Lagerlöf HomOd. 269 (1908; på hjälm). Alm BlVap. 123 (1932).
-DUK. textil. särsk. väv med inslag av tagel (används som styvningsfoder i kavajslag o. d.); jfr -band. Sömnadsb. 480 (1915).
-DUSKA. (förr) duska (se dusk, sbst.2) av tagel. Laurin Folkl. 155 (1915).
-DYNA. dyna (se dyna, sbst.1 1) fylld med tagel. PT 1758, nr 48, s. 4. Måndagen och Tisdagen den 17:de och 18:de innev(arande) September .. försäljes .. soffor med och utan tageldynor. UpsP 1860, nr 73, s. 1.
-FILT. (förr) En tagelfilt, hwarigenom mjölken silas. Lenæus Delsbo 189 (1736, 1764). SD 8 ⁄ 8 1915, s. 1.
-FLÄTA. (i sht förr) fläta av tagel. Hatt af grå tagelflätor; montering af gråa och hwita rutiga band. Iduna 1864, s. 40.
-GANS. (förr) gans av tagel. Freja 1874, s. 29.
-GARN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 184) (förr) garn spunnet av tagel. I många gårdar (i Dalarna) förvarar husmodern ännu hushållets aflagda mjölksil .. sydd af hemspunnet tagelgarn. Fatab. 1917, s. 71.
-GISSEL. (numera bl. tillf.) gissel (se d. o. 1) av tagel. Cavallin Herdam. 4: 136 (1857; om förh. 1698). Snöglopp .. piskade oss .. som tagelgissel i ansiktet. Samzelius SkogFjällstig. 59 (1894).
-HALSBAND~02 l. ~20. (förr) Tagel-arm- eller hals-band. TaxaLandtTull. 17 ⁄ 12 1756, s. 42.
-HALSDUK~02 l. ~20. (förr) halsduk med inslag av tagel i väven. I morgon .. kommer at uphandlas, til Volontair-Compagniets Beklädnad .. swarta Tagel-Halsdukar. DA 1771, nr 122, s. 3.
-HANDSKE. (förr) handske av tagel. I viskans ställe kan (vid ryktning av hästar) begagnas en tagelhandske. Billing Hipp. 296 (1852).
-HANK. (†) hank (se hank, sbst.1 3) av tagel. När Hästarna stallas in om Hösten, skal man sätta en tagel-hank i bröstet på dem. Boije Landth. 382 (1756). Wahrman Manski o. Wolstein 135 (1807).
-HARPA, se talharpa.
-HATT. (förr) NJournD 1855, s. 78.
-HURRA. (förr) tagelpiska (jfr hurra, sbst.1 1); äv. i mer l. mindre bildl. anv. Palmær Eldbr. 193 (c. 1839). De stackars konstförvandterne! .. de måste .. sätta till sina ryggar för den hämnande åklagaremaktens tagelhurror. Hellberg Samtida 1: 137 (cit. fr. 1841).
-HUVA. (förr) Myggen är .. så besvärlig, att man med bästa vilja ej kan röra sig uti det fria utan att omsvepa sig med den vanliga tagel-hufvan. Castrén Res. 2: 256 (1846).
-HÅR. hårstrå av tagel; äv. koll. Heidenstam Skog. 210 (1892, 1904). Nordenstreng EurMänRas. 268 (1917; koll.).
Ssg: tagelhår-vante. Juslenius 396 (1745).
-INDUSTRI. industri (se d. o. 3) som bearbetar o. förädlar tagel. Tagelindustrien, som är en för vårt land så naturlig näring .. har dock fört en tynande tillvaro vid sidan af den utländska konkurrensen. RiksdP 1895, 1 K nr 11, s. 32.
-KNAPP. (förr) knapp klädd med tagel. BoupptSthm 31 ⁄ 3 1671. En swart klädes råck, med tagel knappar. BoupptVäxjö 1739.
-LAV. tagelliknande trädlav; särsk. bot. om lavar av släktet Alectoria Ach., särsk. om laven A. Jubata (Lin.) Nyl., svart tagellav; äv. om lavar av släktet Bryoria Brodo o. Hawksw., särsk.: B. capillaris (tidigare A. implexa). Liljeblad Fl. 340 (1792). Ännu ymnigare än skägglaven, särskilt i norra delen av vårt land, äro manlavarna .. framför allt den svartbruna, om ett grenigt tagelstrå påminnande tagellaven (A. jubata). SvNat. 1936, s. 62. Ursing SvVäxt. Krypt. 200 (1949; om A. implexa).
-LIGGARE. (förr) liggare (se d. o. 6) av tagel. Westee 79 (1842). Qvinnorna (i Kongo) nedlägga mycket arbete på sin hårklädsel .. bland andra (variationer) såg jag ett par, som liknade artillerikaskar med tagelliggare. Kongo 1: 252 (1887).
-LIK. som liknar tagel. Retzius Djurr. 174 (1772).
-MADRASS. madrass stoppad med tagel. DA 1771, nr 128, s. 2. Han .. lade sig på bara tagelmadrassen med endast en tunn filt öfver sig. Strindberg Giftas 1: 73 (1884).
-MASK.
1) zool. masken Gordius aquaticus Lin. med tagelliknande utseende; jfr -orm. Tagelmatken .. är til skapnad och storlek likt et Hästtagel. Linné Öl. 280 (1745). Tagelmaskarna, nematomorpherna, är mycket långa, smala, i allmänhet gula eller bruna maskar, som man påträffar i eller i omedelbar anslutning till sötvatten. DjurVärld 1: 424 (1960).
2) (†) mask av tagel(väv) att skydda ansiktet med. Schulthess (1885). Björkman (1889).
-ORM. tagelmask. Lenæus Delsbo 158 (1736, 1764).
-PISKA. (förr) piska (med tampar) av tagel. Til salu finnes .. Courier- och TagelPiskor. SP 1792, nr 298, s. 4.
-PLYM. (förr) plym av tagel (i sht avsedd för huvudbonad); jfr -buske, -svans. DA 1824, nr 8, s. 3. Hjälmen ändrades på 1800-talets början och fick tagelplym. Alm BlVap. 273 (1932).
-PÖL. (numera föga br.) pöl (se pöl, sbst.2 1) stoppad med tagel. DA 1793, nr 131, s. 3.
-REDARE. (†) tagelberedare. Runemark SthmVägv. 84 (1789).
-RENSERI. (i sht förr) anläggning för rensning av tagel. I utlandet .. förekommer denna farliga sjukdom (dvs. mjältbrand) ofta bland arbetare i garverier, hudsalterier, tagelrenserier, borst- och penselfabriker. Förbundet 1908, nr 5, s. 7.
-REP. (i sht förr) rep snott av tagel. BoupptRasbo 1771.
-REV. (i sht förr) (fisk)rev tillverkad av tagel. Schroderus Comenius Reg. e 5 b (1639). De gamla tagelrevarnas tid torde vara förbi vad sportfisket beträffar. Hammarström Sportfiske 21 (1925).
-RING. (förr) (finger)ring tillverkad av tagel. (Det berättas) att landshöfding Hans Järta .. en dag blef öfverraskad af en dalkulla, som hade tagelringar att sälja. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 4: 86 (1826).
-SIKT. (förr) sikt (se sikt, sbst.2 1) med duk tillverkad av tagel. Broman Glys. 3: 129 (c. 1730). Smöret uppsamlas med tagelsigt och bör helst upptagas i kallt vatten. Grotenfelt Mejerih. 47 (1881).
-SIL. (förr) sil (se sil, sbst.2 1) med duk tillverkad av tagel. (Frukt o. socker) kokas .. in till ett mos .. hvilket sedan silas genom en grof tagelsil. Retzius BlSkr. 226 (1836).
-SKJORTA. skjorta av tyg med inslag av tagel; äv. (o. utom om ä. förh. numera bl. mer l. mindre bildl.), i fråga om självplågeri i botgöringssyfte, särsk. i uttr. ta tagelskjortan på, underkasta sig lidande. Lagerbring 1Hist. 3: 195 (1776). Kejsaren sjelf, som i botfärdighet öfverträffade sit hoffolk, bar på blotta kroppen under sin purpur en tagelskjorta i 40 dygn och nyttjade en sten til hufvuddyna. LittT 1796, s. 109. Hon hade rest sin väg i tysthet .. med allt sitt pick och pack, sin medfarna sammetsdräkt — och sina nya tagelskjortor av sargande tankegarn. Aronson Medalj. 98 (1935). I ett försök att reparera sin sargade ställning .. har Clinton själv tagit på sig tagelskjortan och ber oförbehållsamt sina partikamrater, sitt kabinett och det amerikanska folket om förlåtelse för sitt agerande. DN 11 ⁄ 9 1998, s. A8.
-SLÄNG. (†) släng (se d. o. 3 a α) l. pisksnärt av tagel. BoupptVäxjö 1811. Lindqvist Herr. 362 (1917).
-SMAL. smal som ett tagelstrå; särsk. om växtdel. Stam .. Till skapnaden och inre byggnaden .. tagelsmal. Hartman Fl. XVI (1838).
-SNARA. (förr) snara av tagel. Nordholm Djurf. 53 (1749). Tagelsnarorna göras af 15 à 20 tagel. Dessa knyter man först ihop till en ögla i ena änden och fördelar den på tvänne testar eller tåtar, hvilka hoptvinnas på samma sätt som tåtarna i sensnaran. Fatab. 1910, s. 67.
-SNÄRT. (förr) snärt (se d. o. 1) av tagel. HushBibl. 2: 48 (1757). Så tog han tömmarna från körsvennen och lät hästen smaka tagelsnärten. Lagergren Minn. 1: 238 (1922).
-SNÖRE. (förr) snöre av tagel. Linc. Zzz 2 b (1640).
-SOFFA. soffa med stoppning av tagel. DA 1793, nr 75, s. 3. Tage .. kastade sig .. ned i en elegant, sval och elastisk tagelsoffa. Almqvist Ekols. 1: 154 (1847).
-SPINNERI. anläggning för spånad av tagel. Vid tvenne tagelspinnerier här i staden har årligen tillverkats 10,000 kg. RiksdP 1895, 1 K nr 11, s. 33.
-STOPP. (numera föga br.) tagelstoppning. 6 st stoldynor med Tagelstopp. BoupptVäxjö 1825.
-STOPPAD, p. adj. jfr stoppa, v. I 3. Lösegendom, bestående af wackra Tagelstoppade Soffor och Stolar. LdVBl. 1824, nr 24, s. 4.
-STOPPNING. stoppning av tagel (i dyna o. d.). DA 1793, nr 131, s. 3. Bomullsvadd .. användes i tagelstoppningar till ett skyddslager över taglet, för att förhindra att detta tränger ut genom tyget. HantvB I. 2: 305 (1934).
-STRÅ. strå av tagel; äv. oeg., om tagelliknande grässtrå. Oldendorp 1: 393 (1786). Aronson FjärdeVäg. 89 (1950; om grässtrån).
-STRÅKE. stråke (se stråke, sbst.3 I 1) med tagel. Duræus Naturk. 97 (1759).
-STRÄNG. sträng av tagel. 2VittAH 7: 279 (1795, 1802). In i eldskenet kom en gestalt och bar på ett stort underligt instrument. Det var många tagelsträngar på det. Fridegård Offerrök 115 (1949).
-SULA. (förr) inläggssula av tagel. Björkegren 2518 (1786).
-SURRA. (†) tagelpiska. Strindberg Brev 4: 15 (1884). WoJ (1891).
-SURROGAT. (förr) artificiellt tagel, ersättning för tagel. SFS 1892, nr 34, s. 49. Såsom tagelsurrogat tulltaxeras bl. a. stoppningsmaterial av runda cellulosasträngar. VaruhbTulltaxa 1: 64 (1931).
-SVANS. svans av tagel; äv. oeg., om tagelplym. Marklin Illiger 176 (1818). Ryttarhjälmarnas tagelsvansar. Fogelqvist ResRot 50 (1926).
-SÄCK. säck l. säcktyg av tagel. BotN 1858, s. 40. Det kom en väldig jordbävning, och solen blev svart som en tagelsäck, och hela månen blev som blod. Upp. 6: 12 (NT 1981).
-SÄV.
1) om arten Eleocharis quinqueflora (F. X. Hartm.) O. Schwarz (som i ä. bot. systematik benämndes Scirpus pauciflorus Light). Nyman HbBot. 357 (1858: Scirpus pauciflorus). Weimarck SkånFl. 156 (1963).
2) (†) tagelsikt; jfr säv, sbst.2 1. BoupptVäxjö 1754. Därs. 1816.
-TRÅD. (†) garn av tagel. Ett nät, giordt af tagel-trå, tiock som en Gåspenna. Linné Öl. 86 (1745). Därs. 203.
-TYG. tagelväv. DA 1808, nr 94, Bih. s. 2. Tagel andvändes till ett slags väfnader, Tageltyger, som antingen bestå helt och hållet deraf, eller hafva linne eller bomulls ränning. Almström Handelsv. 553 (1845). —
-VANTE. (förr) vante av tagel att användas för frottering (se frottera 1). Björnståhl Resa 5: 26 (1783). (De turkiska kvinnorna) tvålade och gnedo med tagelvantar sina barn. Beyel Turk. 69 (1918).
-VISKA. borstliknande (rengörings)redskap av tagel. Norrmann Eschenbg 2: 219 (1818).
-VÄV. väv (med inslag) av tagel; jfr -duk, -tyg, -vävnad 2. Afzelius Sag. 5: 16 (1843). Tagelduk eller tagelväv är en elastisk vävnad med bomullsvarp och väft av lösa hästhår. Varulex. Beklädn. 163 (1945).
-VÄVERI. särsk. konkret: anläggning för framställning av tagelväv. SvMerc. 3: 1149 (1758).
-VÄVNAD.
1) (förr) (yrkesmässig) framställning av tagelväv. Tagelväfnad, 1 Verkstad med 2 arbetare. Hermelin PVetA 1773, s. 81.
2) tagelväv. Borgström, L., Tapetserare, tilverkar Tagelväfnader. Runemark VägvSthm 26 (1790).
-ÄGRETT. (†) huvudprydnad med tagelplym. HusgKamRSthm 1701, s. 195. Därs. 1751 B, s. 756.
Avledn.: TAGELAKTIG, adj. som liknar tagel. En storväxt Siouxindian, en härlig gestalt med blixtrande ögon, långt, blåsvart, tagelaktigt hår under de brokiga fjädrarna och en hy som röd bark. Wærnér Hundår 77 (1900).
Spoiler title
Spoiler content