SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TEXTIL täksti4l, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 2) -ier (Fatab. 1907, s. 243, osv.), äv. -er (TT 1927, Allm. s. 202, osv.).
Etymologi
[jfr t. textil, eng., fr. textile; pl.-formen möjl. ursprungligast (jfr t. textilien, pl., eng. textiles, pl.); av lat. textilia, pl., av textile, vävnad, substantiverat n. av textilis, vävd (se TEXTIL, adj.)]
Björkman (1889).
1) om material tillkommet gm vävning l. stickning o. d. av natur- l. konstfibrer o. använt som tyg o. d.; jfr 2. Utsmyckningen är utförd i textil. Collin GVävn. 3 (1928). Låt mig få veta om någon hittat mitt skärp (rund snodd i textil). UNT 18 ⁄ 10 1954, s. 11. När jag såg vävarnas bilder blev förvåningen än större. Jag insåg textilens möjligheter. TurÅ 1988, s. 5.
2) om produkt, särsk. klädesplagg o. d., av textil (i bet. 1), textilalster, textilprodukt; i sht i pl.; äv. koll.; i vissa språkprov svårt att skilja från 1. Modern, svensk, kyrklig textil. Museets textilier är värdefulla. Fatab. 1907, s. 243. Före sparbankernas och det rationella jordbrukets tid bestod ett allmogehems lösa förmögenhet till icke ringa del .. av textil. FolklEtnSt. 5: 147 (1934). För att föda och kläda oss .. införa vi .. näringsämnen, textila råvaror och textilier. SvGeogrÅb. 1934, s. 145. (Holmger Knutssons gravtäcke) är fortfarande en bland de vackraste textilierna från vår medeltid. Schück VittA 4: 112 (1935). Belysningen, de ljusa tapeterna och de fräscha textilierna .. gav friskhet och trivsel åt interiören. Form 1951, s. 91. I Sverige brännskadas årligen ca 2.000 personer .. Av dessa är det ca 800 som ådragit sig skadorna på grund av brinnande textilier. NordMed. 1970, s. 926. Vi vet inte .. om det är en kristen, en muslim eller en person av annan religion, som tillverkat, ägt eller burit textilen. Kulturen 1994, s. 182. — jfr HÖGRESTÅNDS-, KONST-, PAPPERS-, PRYDNADS-TEXTILIER.
Ssgr (i allm. till 1, 2. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till textil, adj.): (2) TEXTIL-AFFÄR. affär för försäljning av textilier. Key Hemv. 47 (1939).
(1) -ALSTER. jfr alster, sbst.2 2 b. SlöjdkomBet. 190708, s. 55.
-ARBETARE. person som arbetar inom textilindustri(n); jfr textilare. PT 1908, nr 192, s. 1. Inom gruppen textilarbetare är .. kvinnorna i väveriföretaget .. mest rullare .. varpare, solvare .. och tyglagare. KvinnLivArb. 397 (1962).
-ARBETE~020. särsk. konkret(are). Fatab. 1907, s. 118.
-ARBETERSKA. kvinnlig textilarbetare. SFS 1910, nr 144, s. 19. Yrkesskickliga hemarbetare flyttade .. till fabriken och blev textilarbeterskor. TurÅ 1988, s. 174.
(2) -ATELJÉ. ateljé (se d. o. 3) för skapande l. restaurering o. d. av textilier l. textilkonst o. d. En textilatelier under namn af Licium för kyrklig och heraldisk konst, såväl för nyare arbeten som för restaurering af äldre föremål. SD(L) 2 ⁄ 11 1904, s. 8.
-AVFALL~02 l. ~20. (i fackspr.) avfall (se d. o. 3 c (α)) vid tillverkning l. efter användning av textil(produkt) (bestående av tygbitar l. förbrukade kläder o. d.); jfr lump, sbst.2 1, o. -lump. (Papper tillverkades) av textilavfall (lump), som i stampkvarnar förmaldes till en fibrös massa, varur pappersarken framställdes för hand på ramformiga såll. HbSkogstekn. 547 (1922).
(1) -AVTRYCK~02 l. ~20. arkeol. avtryck (se d. o. II 1 a) av textil (på keramik l. metall o. d.). (Keramik)skärvor med textilavtryck. Fornv. 1971, s. 182.
(2) -BADARE. (i sht i vissa kretsar) person som badar iklädd för ändamålet avsedd(a) textil(ier); motsatt: nakenbadare. DN 23 ⁄ 8 1970, s. 5.
(1) -BAL. jfr bal, sbst.2 1. Textilbalarna vällde fram över järnvägsstationer och hamnar som vandrande sanddyner. Selander MarkMänn. 151 (1937).
(1) -BLEKARE. textiltekn. Textilblekare ställer in och startar blekmaskiner samt svarar för inmatning av tyg. SvYrkeslex. nr 2, s. 257 (1973).
(1 (, 2)) -BRANSCH(EN). bransch med inriktning på tillverkning av textil. Cannelin (1921). Två tredjedelar av textil- och konfektionsbranschens industrier finns i Borås och den kringliggande Sjuhäradsbygden. SvD 17 ⁄ 4 1972, s. 1.
(1 (, 2)) -BYGD. (numera bl. mera tillf.) bygd vari textilindustri (dominerar l. företrädesvis) är belägen; jfr -centrum, -stad. SvSlöjdFT 1931, s. 68.
(1 (, 2)) -CENTRUM. centrum (se d. o. 2) för textilindustri; jfr -bygd, -stad. Gent .. är nu liksom under medeltiden ett af Europas förnämsta textilcentra. Siösteen ModBelg. 351 (1906).
-DESIGN ~desa4jn l. ~di-, äv. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -en. [senare leden av eng. design, formgivning, vbalsbst. av design, formge m. m.; av fr. désigner, bestämma, utse, av lat. designare (se designera)] formgivning av textil(produkt). SvD(A) 13 ⁄ 9 1967, s. 6.
-DESIGNER ~desa4jner, äv. ~di-, äv. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -n; pl. = (SAOL (1973) osv.) l. -s (Form 1956, s. 240, osv.). [senare leden av eng. designer, formgivare m. m., till design, v. (se -design)] textilformgivare; jfr -design. (De) har i samarbete med några .. textildesigners lagt upp en modern linnekollektion. Form 1956, s. 240.
-EXPORT. SvDÅb. 12: 158 (1935).
-FABRIK. jfr fabrik 4. SlöjdkomBet. 190708, s. 53.
(1) -FIBER. i sht textil. fiber (se d. o. 2 slutet) utgörande grundelement för l. i textil; i sht i pl. Tillverkningen af konstgjorda textilfibrer synes numera vinna allt större .. omfång. KemT 1901, s. 177. Textilfibrer blir .. sköra och bryts efter hand ner .. (vilket) förvärras av dålig förvaring och ovarsam hantering. Kulturen 1990, s. 12.
(1) -FILTER. (i sht i fackspr.) filter av textil. Textilfilter .. avsett för avskiljning av vanligen torrt stoft. TNCPubl. 69: 119 (1978).
-FORMGIVARE. person som yrkesmässigt formger textil(produkt); jfr -designer. SvD(A) 26 ⁄ 11 1965, s. 4. Det var .. (på 1960-talet) Fristedt och andra textilformgivare lärde oss att ett och samma tygtryck kan användas till såväl sofföverdrag och bordsduk som till klänning. Arbetet 8 ⁄ 2 1995, 2: 16.
-FORSKNING. (vetenskaplig) forskning rörande textil(ier). Form 1936, s. 210. En från kommersiella intressen oberoende textilforskning bör organiseras för att utveckla material-, produkt- och tekniksidan. MotRiksd. 197980, nr 396, s. 6.
-FRAGMENT. (i fackspr.) fragment av textil(produkt). Fornv. 1954, s. 74. Textilfragment .. funna vid arkeologiska undersökningar i Lund. Kulturen 1970, s. 17.
-FÄRG. färg (se färg, sbst.1 2 b) varmed textil(produkt) färgas; jfr -färg-ämne. 3UB 8: 437 (1939). Icke alla textilfärger tål behandlingen med syrsalt, och skulle det hända att en grön .. färg blir rödaktig under behandlingen, kan det .. hjälpa om man .. behandlar fläcken med .. utspädd ammoniak. Holm AlltFläck. 32 (1946).
(1) -FÄRGARE. textiltekn. StSyHandarbB 12 (1972). Textilfärgare. Sköter anläggning för färgning av lösgods (ull, tops och spunna garner) eller styckfärgning av tyger. NordYrkesklassif. 114 (1978).
(1) -FÄRGNING. jfr färga, v.1 2. Rig 1962, s. 45.
(1) -FÄRG-ÄMNE. jfr -färg. Form 1932, s. 152. De äldsta egentliga textilfärgämnena var merendels hämtade från växtriket och kallas därför växtfärger. StSyHandarbB 10 (1972).
(1) -FÖREMÅL~002, äv. ~200. jfr föremål 3 b. Branting PrydnSöm 3 (1910).
-FÖRETAG~002, äv. ~200. jfr -firma. Upsala 5 ⁄ 8 1938, s. 4.
(2) -GALLERI. galleri (se galleri, sbst.1 5) för textilföremål; jfr -hall. (Ett museum) inrymmande ett stort textil- och bonadsgalleri. Fatab. 1934, s. 231.
(1) -GLASFIBER~020. (i sht i fackspr.) glasfiber av textil (använt ss. förstärkning). En fabrik .. för tillverkning av textilglasfiber, som huvudsakligen användes för armering av plastartiklar. SvD 16 ⁄ 8 1969, s. 13.
-GROSSIST. (numera bl. mera tillf.) UNT 12 ⁄ 5 1941, s. 4.
(2) -HALL. (i sht i fackspr.) jfr hall, sbst.2 7, o. -galleri. Textilhallen på Kulturen (i Lund). LD 25 ⁄ 11 1959, s. 1.
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med textilprodukter; äv. konkretare; jfr -handlare. Fornv. 1947, s. 153. RiksdP 1952, 2 K nr 4, s. 13 (konkretare).
-HANDLARE. jfr -handel. SAOL (1950).
-HANTVERK~02 l. ~20. Bergstrand SvLäkS 237 (1958).
-HISTORIA. särsk. motsv. historia II 4. Det är .. ett sorgligt faktum att kunskapen om avlägsna tiders textilhistoria alltid måste bli sporadisk och tillfällig på grund av materialets stora förgänglighet. Fornv. 1937, s. 243.
Avledn.: textilhistorisk, adj. Fatab. 1927, s. 201.
-IMITERANDE, p. adj. Selling SvHerrg. 22 (1937).
-IMPORT. Östergren (cit. fr. 1948).
(1) -IMPREGNERING. (i sht i fackspr.) jfr impregnera 2 c. Textilimpregnering (dvs.) behandling av textil med lösning, dispersion eller latex som tränger in i textilen. TNCPubl. 84: 103 (1986).
(1 (, 2)) -INDUSTRI. industri som sysslar med textil; äv. om enskilt företag inom sådan industri. Nyström Svedelius 1: 8 (1887). En modern textilindustri .. som har eget spinneri, färgeri, tyg- och mattväverier. DN(A) 19 ⁄ 8 1964, s. 15.
(1 (, 2)) -INDUSTRIELL. [jfr -industri]. Forssell Stud. 2: 76 (1884, 1888).
(1) -INGENJÖR. jfr ingenjör 4. UNT 16 ⁄ 5 1945, s. 8. Textilingenjörer (spinnmästare, vävmästare, färgmästare m. fl.). SvYrkeslex. nr 400, s. 3 (1952).
(1) -KEMI. textiltekn. del av kemin som behandlar textil. Upsala 5 ⁄ 8 1938, s. 4.
(1) -KERAMIK. (i fackspr.) keramik med textilavtryck. Fornv. 1963, s. 52.
(2) -KOLLEKTION. Form 1946, s. 201.
(2) -KONSERVATOR. person som yrkesmässigt utövar textilkonservering. Livrustk. 194345, s. 102.
(2) -KONSERVERING. konservering (se konservera 2) av textilföremål. Vid textilkonservering utgör rengöringen det kanske viktigaste momentet. Fornv. 1956, s. 276.
Ssg: textilkonserverings-ateljé. Livrustk. 194345, s. 103.
-KONST. jfr konst 4 (b). SvFlicksk. 349 (1888). Vid sidan av arkitekturen och musiken har i alla tider textilkonsten spelat en betydande roll för gudstjänstlivet. OoB 1930, s. 1. Den skånska textilkonsten är i hög grad intressant ur motivhistorisk synpunkt. Fornv. 1959, s. 151.
-KONSTNÄR~02 l. ~20. om person som yrkesmässigt komponerar mönster l. gör färgskisser o. d. för textil; äv. om konstnär som arbetar med l. i textil; jfr textilare. Rig 1945, s. 73. Textilkonstnären vid konsthantverket använder sig .. av en mindre provvävstol vid mönsterbildningen. SvYrkeslex. nr 899, s. 1 (1952). Hon är textilkonstnär och använder hans tavlor som förlagor för stora applikationer. DN 5 ⁄ 2 1987, s. B6.
-KONSTNÄRINNA. kvinnlig textilkonstnär. 3NF 23: 1310 (1937).
-KRIS. (ekonomisk) kris inom textilindustri(n). De senaste årens textilkris har åsamkat flera av våra banker ganska kraftiga förluster. Pokorny Aktier 46 (1957).
-KUNSKAP~02 l. ~20. Form 1946, s. 108. Under .. 1800-talet fanns vid Teknologiska Institutet .. undervisning i textilkunskap. Dædalus 1949, s. 37.
-LAND. (numera bl. mera tillf.) land med stor textilproduktion (av hög kvalitet). Vårt land har en viss ryktbarhet som textilland. SvSlöjdFT 1929, s. 145. Den svenska textilforskningen har .. icke på långt när varit av en omfattning som svarar mot forskningen i de stora textilländerna. PropRiksd. 1943, nr 201, s. 3.
(1) -LUMP. (i sht i fackspr.) lump (se lump, sbst.2 1) av textil; jfr -avfall. Råpappen (utgörs) till 100 % av ren textillump. SvByggkatal. 1955, s. 358.
(1) -LÄRARE. Lärarinnorna i sömnad och vävnad kallas textillärare och deras utbildning föreslås ske i textilstaden Norrköping. JordbrFörenBl(C) 1957, nr 47, s. 15.
(1 (, 2)) -MAN. (i sht förr) mansperson yrkesverksam (ss. arbetsledare o. d.) inom textilindustri; jfr textilare. SvDÅb. 11: 164 (1934). Textilman med mycket gedigna kunskaper i spinneritekniska frågor och god maskinkännedom (sökes). SvD(A) 1962, nr 106, s. 6.
(1) -MANUFAKTUR. (förr) jfr manufaktur 2. Rig 1956, s. 53. (I linhanteringen fann myndigheterna) en inhemsk råvara för de spirande textilmanufakturerna. Därs. 1959, s. 1.
-MARKNAD. jfr marknad 2. Cassel Östas. 197 (1906).
(1) -MATERIAL.
1) råämne för textiltillverkning; jfr material, sbst. 1. VäxtLiv 5: 621 (1940). Bomull är det .. viktigaste och mest använda textilmaterialet. Varulex. Beklädn. 12 (1945).
2) (mera tillf.) jfr material, sbst. 1 d. Det skandinaviska arkeologiska textilmaterialet. Rig 1961, s. 79.
-MÖNSTER. jfr mönster, sbst.3 5. Adler Meyer 321 (1894).
(1) -PRODUKT. jfr produkt 4 o. -vara. SlöjdkomBet. 190708, s. 13.
-PRODUKTION. jfr produktion 3 a, b. SvSlöjdFÅb. 1930, s. 51. SvFlH 2: 446 (1943).
((1,) 2) -RANSONERING. (förr) jfr ransonera, v.2 2 a. UNT 23 ⁄ 2 1942, s. 2.
(2) -SAMLING. jfr samla 1 h. En textilsamling av världsklass. AntikvB 120 (1947).
(2) -SKATT. Sveriges medeltida textilskatter. Fornv. 1930, s. 362.
(1) -SKO. i sht i pl. SvLädSkoind. 1911, s. 46. Med textilskor avses .. sådana skor, som ha ovandelar av bomullstyg eller fibrer (osv.). Varulex. Beklädn. 415 (1945).
(1) -SKÄRM. särsk. lampskärm av textil. Bordlampa .. höj- och sänkbar, med textilskärm. Form 1947, Ann. s. 158.
(1) -SLÖJD. slöjd (se d. o. 2 b) varigm textilarbete l. -vara framställs, syslöjd; äv. ss. skolämne. MeddSlöjdF 1897, 2: 28. För produktionen kräves .. yrkeskurser och konsulenter i varje län. Dessa böra tillgodose såväl manlig som kvinnlig slöjd och ihågkommas bör att textilslöjd ej är enbart kvinnoyrke. Form 1938, s. 36. En tjänst som icke ordinarie lärare i textilslöjd .. är till ansökan ledig. DN(A) 14 ⁄ 7 1964, s. 23.
-SPRÅK. (bl. mera tillf.) jfr språk 6 a, 7 b. Strukturen, bindningen, som det heter på textilspråk. Rig 1950, s. 64. Kaisa Melanton har .. samma fantasieggande och okonventionella hantering av textilspråket (som konstnärskollegan). GbgP 30 ⁄ 7 1983, s. 2.
(1 (, 2)) -STAD. stad med (betydande) textilindustri; jfr -bygd, -centrum. Textilstaden Borås. HandInd. 330 (1926).
(1) -STOFF. (i sht i fackspr.) stoff (se stoff, sbst.1 2). Textilstoff till förstärkning av hela bindsulan (på skon). SFS 1919, s. 427. De mjuka och varma textilstofferna i sängomhängen och sänghimlar. Näsström FornDSv. 2: 354 (1948).
(1 (, 2)) -TEKNIK. (i fackspr.) vid tillverkning av textil(produkt) använd teknik; förr äv. ss. läroämne (vid högskola). Textilteknik återupptages på Tekn. högskolan. Östergren (cit. fr. 1937). För producenterna talade om textilkvalitet och textilteknik överingenjör J. Reinholds. Form 1948, s. 100.
(1 (, 2)) -TEKNIKER. (i sht i fackspr.) jfr -teknik. SvIndustri 355 (1935).
(1 (, 2)) -TEKNISK. jfr -teknik. BtRiksdP 1935, 8Huvudtit. s. 716.
-TRYCK. (i sht i fackspr.) (teknik för) tryckning av mönster på textil; äv. konkret(are). Textiltryck .. är en färgning av bestämda avgränsade ytor på tyg. Form 1941, s. 140. Fatab. 1960, s. 46 (konkret). Det moderna svenska textiltrycket föddes .. i Stockholm .. Året var 1935. TurÅ 1988, s. 195.
(1) -TRYCKARE. textiltekn. person som yrkesmässigt sysslar med textiltryck o. d. SvYrkeslex. nr 412 c, s. 1 (1952).
-UTBILDNING~020. Form 1936, s. 130.
(2) -UTSTÄLLNING~020. utställning av textilalster l. -föremål. SAOL (1900).
(1) -VARA. vara av textil; i sht i pl.; jfr -produkt. KatalIndUtstSthm 1897, s. 99.
-VÅRD. vård av textilföremål. Livrustk. 194345, s. 103.
(1) -VÄXT. (i fackspr.) växt vars fibrer används l. kan användas ss. textilmaterial, spånadsväxt. 2NF 24: 730 (1916). De gamla nordiska textilväxterna, linet och hampan, växa inte (på Färöarna). Rig 1931, s. 97.
(1) -ÄMNE. textiltekn. råmaterial till textil. Silket blir .. (Japans) förnämsta textilämne. MeddSlöjdF 1884, s. 123.
Avledn. (till 1, 2; vard.): TEXTILARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt (l. förknippas med) textil, särsk. dels: textilarbetare, dels: textilkonstnär. SvD(B) 12 ⁄ 3 1944, s. 8. Ett fritt konstnärligt yrke som ”textilare” tyckte föräldrarna var alldeles för äventyrligt. Korrespondens 1951, s. 194. Läget svårt för textilare (.) 900 utan jobb. DN(B) 31 ⁄ 8 1958, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content