publicerad: 2008
TROSS tros4, sbst.2, r. l. m. (Brahe Kr. 49 (c. 1585) osv.) ((†) n. SkrVSocLd 22: 147 (c. 1685), Sturzen-Becker 4: 66 (1862)); best. -en (ss. n. -et); pl. (tillf.) -ar.
Ordformer
(trootzs c. 1640. tros- (-å-) i ssgr 1622 (: tråsdrängier)–1719 (: Tråsdrangz Monderingar). tross (-å-, -sz) c. 1585 osv. trots (-å-, -dsz, -dz, -tts, -tz) 1560–1770 (: Trotz-pertzedlars). tråz 1557)
Etymologi
[liksom d. tros sannol. av t. tross, packning, tross, av mht. trosse, packning, bagage, av ffr. trousse, torse, packning, bylte, väska m. m., vbalsbst. till trousser, torser, lasta (på), sannol. av ett vulgärlat. torsare, vira in o. d., till lat. tortus, p. pf. av torquere, vrida (se TORKVERA). — Jfr TROSA]
1) mil. om (del av) lägre truppförband (ss. bataljon l. kompani) som ombesörjer dettas (dennas) underhållstjänst; särsk. med särskild tanke på sådant förbands manskap l. fordon; förr äv. dels om av truppförband i fält medförda förnödenheter (ss. proviant l. tält o. d.) (jfr BAGAGE I 1, PACK, sbst.1 2), dels: träng; i sht förr äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. Thet schall .. icke vare tillstadt på hvar rothe mere tråz eller plunder att på någott tågh före .. änn som udaff öffversten varder them (dvs. landsknektarna) beschedet. G1R 27: 284 (1557). Så är och thetta hoos the Polske arméerne en stor beqwämligheet, at ther som Tijotusende combattanter äre, wäl fäm gånger så mycken Trosz brede widh fins. Brask Pufendorf Hist. 365 (1680). Med trossen fick ej åtfölja onyttigt sällskap, som kunde vara till olägenhet och hinder. 2VittAH 3: 365 (1788, 1793). Ingen tross kunde följa arméen, utan måste hvar man släpa sin proviant på en kälke. Fersen HistSkr. 1: 84 (c. 1790). Blifver man efter bland trossen i detta litterära eröfringståg, så ser man visserligen blott tumult och förvirring. Geijer I. 1: 334 (1845). Hvarje afdelning inom armén har sin särskilda tross, hvarförutom armén i sin helhet har en tross, bestående af Artilleri-parken, Fortifikations-parken, Magasins-trossen och Sjukvårdstrossen. Spak HbFältartill. 196 (1873). Redan sysselsättas med isupptagning omkring 1150 à 1200 arbetare med en tross eller ett fordonsantal af 650–700 stycken slädar. SD 1899, nr 51, s. 2. (Den tillfångatagna amerikanska soldaten) ingick i en underhållsbataljon, i trossen. Det var aldrig meningen att hon skulle vara i närheten av striderna. Expressen 27 ⁄ 3 2003, s. 16. — jfr AMMUNITIONS-, ARTILLERI-, KOK-, KOMPANI-, OFFICERS-, PACK-, PLUTON-, PONTON-, REDSKAPS-, REGEMENTS-, SJUKVÅRDS-, STABS-TROSS m. fl.
2) (†) bagage (se d. o. I 2), packning; äv. i allmännare anv. (se slutet). Till en Krogh .. måste ått minstone wara .. twenne godhe Booder och uthhuus till förwaringh af medfölliande tross. LReg. 259 (1651). Drottningen och .. Hertiginnan, fölgde af några små barn, som buro Deras tråsz. HC11H 6: 107 (c. 1700). Med min tross på ryggen, företog (jag) en philosophisk pelegrims-färd, igenom bägge Castilierna, la Mancha (osv.). Björn Barb. 8 (1785). Jag skyndade bort till vår tross, så fort afskedet .. ville medgifva. Törneros (SVS) 1: 164 (1824). Han var rädd att hundarna .. inte skulle rå med den tross, som måste medföras. Edström Mossgrönt 1: 129 (1950). — jfr RES-TROSS. — särsk. i allmännare anv., med nedsättande innebörd: bråte, skräp, barlast (se d. o. 5 b) o. d. (jfr 3); äv. (o. i sht) mer l. mindre bildl. Förgäfves slås vår syn af utanverkens tross: / oss födseln lika gjort, blott larfven skilljer oss. LBÄ 25–26: 3 (1799). Nu synes .. knyten, gamla stolar, tältsängar, kärl, en gryta .. (osv.). Noach. Här är nu hela trossen. Blanche En tr. upp 97 (1843). Ibsens Kejser og Galileer .. Intressant; men en otäck tross av retorisk ståt i stilen. Benedictsson Dagb. 2: 268 (1887). Besynnerligt att ett andligt ämbete skall dra med sig så mycket tross! Andræ Söderblom 246 (1931).
3) [utvecklat ur 1, med tanke på att trossen dels kom efter de stridande förbanden, dels utgjordes av icke stridande soldater o. ofta åtföljdes av personer som inte tillhörde trupperna] följe, svit, eftertrupp (se d. o. c); förr äv. dels allmännare: (folk)hop, skock, dels [jfr motsv. anv. i d., t.; med avseende på bet.-utvecklingen jfr BAGAGE, PACK, sbst.1]: anhang, pack (se PACK, sbst.1 3) (jfr 2 slutet). Ach! fruchtom icke osz För werlds och Satans trosz; / Wi måste strida. Lybecker 213 (c. 1715). Nakna ungar ser man sju, / Snart slåss hela trossen! Braun Dikt. 2: 115 (1838). Tross och patrask äro vi alla (inför döden). Topelius Vint. I. 1: 139 (1863, 1880). Sådana der stadsflickor ska alltid ha en tross karlar efter sig. Strindberg Hems. 70 (1887). Prästerskapets lösa tross utgjordes av en stor skara fältpräster och obefordrade. Ahnlund GA 224 (1932). Hur klarar sig då biennalen med dess klassiska utställningspaviljonger när konstnärerna och deras tross gett sig av? DN 19 ⁄ 10 1997, s. B3. — jfr BARN-, EFTER-, KON-, MUNK-TROSS.
-BETJÄNING. (förr) jfr betjäning 3. Carlstedt Her. 3: 360 (1833). Mera än 400 av det kampdugliga manskapet (i Torneå 1809) utgjordes .. av trossbetjäningen och trossbetäckningen. Gripenberg HHGripenbg 173 (1937). —
-BOD. (förr) jfr bod, sbst.1 2, o. kompanitross-bod. SamlFörfArméen 5: 675 (1770). En trossbod skall finnas vid varje kompani i närheten af kapitensbostället, dertill rotarne skola bestå materialier och körslor, men soldaterne sjelfve uppföra och underhålla densamma. Linde Kam. 372 (1867). —
-DRÄNG. (tross- c. 1605 osv. trosse- 1652–1714) (förr) jfr dräng 2 e o. -knekt, -pojke. UrkFinlÖ II. 1: 17 (c. 1605). Det var dags för kvällsmålet, och medan vi åt såg vi att trossdrängar bar mat till de utposterade soldaterna. Strömholm Fält. 132 (1977). —
-FOLK. (†) trossmanskap; jfr folk 5 d. 6000. Man förvthan en stoor hoop Tråtzfolck, och sådane som hade medh Proviantwagnar .. at beställa. Sylvius Curtius 461 (1682). SvTyHlex. (1872). —
-FORDON~02 l. ~20. (i sht förr) fordon använt i l. tillhörande tross. Lefrén Förel. 1: 209 (1818). Ta exempelvis färden till Theresienstadt .. 23 bussar plus stabs- och trossfordon tog sig fram i det smalnade avsnittet mellan västallierade och sovjetiska styrkor. DN 22 ⁄ 1 1998, s. A2. —
-HÄST. (tross- 1596 osv. trosse- 1714) (förr) häst använd i l. tillhörande tross; jfr -klippare o. bagage-häst. I höstas togo .. (soldaterna) någre hästar aff almogan till tråtzhästar. UrkFinlÖ I. 3: 144 (1596). —
-KNEKT. (†) knekt (se d. o. 2 a) tillhörande tross (jfr -dräng); äv. bildl., med nedsättande innebörd (jfr knekt 2 b slutet o. tross, sbst.2 3). SvLitTidn. 1817, sp. 551 (bildl.). Tåget öppnades af trossknektarna och dragarne. Carlstedt Her. 3: 50 (1833). Cannelin (1921). —
-KOLONN. (förr) jfr kolonn 2 a slutet. DA 1808, nr 72, s. 1. Tross-Colonnerne marchera efter Trupp-Colonnerne när armén går emot fienden. Lefrén Förel. 2: 244 (1817). —
-KOMPANI. mil. jfr kompani 4. Lefrén Förel. 1: 155 (1818). Om knappt tre veckor .. ska .. ett trosskompani, för underhåll, sjukvård och matförsörjning, stå redo. DN 29 ⁄ 6 1993, s. A6. —
-KUSK. (förr) kusk tillhörande tross; förr äv. bildl., med nedsättande innebörd (jfr tross, sbst.2 3). PH 1: 49 (1719; läst i orig.). Phosphoristiska trosskuskar. 3SAH XXXIX. 2: 4 (1823). —
-KÄRRA. (förr) jfr kärra 1 o. -vagn. BoupptRasbo 1744. Regements-trossen utgjordes (vid fältmanövern) af en trossvagn efter samma modell som sjukhus-vagnen, samt 9 täckta trosskärror. KrigVAT 1846, s. 365. —
-MANSKAP~02 l. ~20. (förr) jfr manskap 2 o. -folk, -gesind. Westee (1842). 80,000 ryttare, besättningen på flottan, trossmanskapet samt uppbådet från de persiska vasallerna i Europa. Boëthius HistLäsn. 1: 178 (1895). —
-PARK. (†) jfr park, sbst.2 5. Reserv-corpsens allmännaste åligganden .. (är) 4:0 At betäcka arméns Artilleri- och Tross-park. Lefrén Förel. 1: 262 (1818). KrigVAT 1856, s. 299. —
-PASSEVOLANS. (förr) jfr passevolans 1. SamlFörfArméen 5: 440 (1791). Beslutet om Trosspassevolansens succesiva uppsägning vid samtliga Russhållsregementena. KrigVAT 1839, s. 129.
-PERSEDEL. (förr) persedel (se d. o. 5 a) tillhörande tross; anträffat bl. i pl.; jfr -don. GenBesMRulla 19 ⁄ 9 1719. Af s. k. trosspersedlar skall hvarje batteri medföra 1 fjedervåg, 7 à 8 satser kokkärl med tillbehör. Holmberg Artill. 4: 254 (1886). —
-PLUTON. mil. Trossplutonen användes främst för att föra fram förnödenheter och betjäna underhållsplatser. InfRegl. 1954, II. 1: 24. —
-POJKE. (tross- 1636 osv. trosse- 1640–1652) (förr) pojke (se d. o. 1 b) tillhörande tross (jfr -dräng, -gosse); förr äv. bildl., om obetydlig person. BtÅboH I. 8: 35 (1636). Thorild (SVS) 4: 118 (1794; bildl.). (Boken) ”Poltava” handlade om den enskilda människan inför krigets vansinne, om generalen men också om trosspojken. Expressen 30 ⁄ 10 1991, s. 4. —
-TRUPP. (i sht förr) KrigVAT 1843, s. 228. (Han berättar) om hur han som ung amerikansk soldat i trosstrupperna opererades på ett fältsjukhus i Österrike 1951. DN 17 ⁄ 9 1996, s. A11. —
-VAGN. (tross- 1615 osv. trosse- 1679) (förr) (av häst(ar) dragen) vagn använd i l. tillhörande tross; jfr -kärra. Rudbeckius KonReg. 216 (1615). Sedan nederhögg fienden dem, som woro wid troszwagnarne och deribland en stor hop qwinfolk, som hade fölgdt med knektarne. Werwing Hist. 2: 132 (c. 1690).
B (†): TROSSE-DRÄNG, -HÄST, -POJKE, -VAGN, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content